<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?><rss xmlns:a10="http://www.w3.org/2005/Atom" version="2.0"><channel xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/rss/" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"><title>RSS</title><link>https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/rss/</link><description>Välkommen till Statens maritima och transporthistoriska museers (SMTM) pressrum. Här hittar du våra pressmeddelanden och pressbilder. Om du saknar något eller önskar veta mer, vänligen kontakta oss. </description><language>en-us</language><lastBuildDate>Tue, 21 Apr 2026 10:33:59 +0200</lastBuildDate><atom:link href="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/rss/" rel="self" type="application/rss+xml" /><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/nu-bildas-statens-museer-for-maritim--transport--och-forsvarshistoria--till-lands-till-sjoss-och-i-luften/"><guid isPermaLink="false">9490</guid><title>Nu bildas Statens museer för maritim-, transport- och försvarshistoria – till lands, till sjöss och i luften</title><description>&lt;p&gt;Den nya myndigheten har ansvar för statens museer inom maritim, transport- och försvarshistoria. Uppdraget är att långsiktigt förvalta, utveckla och sprida kunskap om det kulturarv som museerna representerar. I myndigheten ingår Armémuseum, Flygvapenmuseum, Järnvägsmuseet, Marinmuseum, Sjöhistoriska museet, Vasamuseet samt Vrak – Museum of Wrecks.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;– Våra sju museer berättar om historien och kulturarvet till lands, till sjöss och i luften. Att de tre försvarshistoriska museerna om armén, flygvapnet och marinen nu samlas i myndigheten innebär bredare samlingar, ett tydligare helhetsperspektiv på försvarshistorien och en ännu starkare kunskapsbas. Jag är säker på att vi blir ännu bättre tillsammans, säger överintendent Lars Amréus.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Bakgrund &lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;I november 2024 fick de två myndigheterna ett gemensamt regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur Statens försvarshistoriska museers uppgifter skulle föras över till och inordnas i Statens maritima och transporthistoriska museer. Redovisningen lämnades till regeringen i mars 2025, och den 3 juli fattade regeringen beslut om inordnandet.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Regeringens mål med att samla verksamheterna i en myndighet är att skapa en mer stabil och långsiktigt hållbar myndighetsstruktur. Det ska också bidra till en starkare och mer samlad kunskapsutveckling inom maritim, transport- och försvarshistoria.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontaktperson&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Lars Amréus, överintendent SMMTF, telefon 070-538 00 19, e-post lars.amreus@statensmuseermtf.se &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Presskontakt&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Maria Skuldt, kommunikatör SMMTF, telefon 0734-01 31 95, e-post maria.skuldt@statensmuseermtf.se &lt;/p&gt;</description><pubDate>Fri, 02 Jan 2026 10:45:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/upptack-den-glomda-flottan--over-tusen-orlogsskepp-i-ny-databas/"><guid isPermaLink="false">9483</guid><title>Upptäck den glömda flottan – över tusen örlogsskepp i ny databas</title><description>&lt;p&gt;Inom ramen för forskningsprogrammet &lt;em&gt;Den glömda flottan&lt;/em&gt; har en omfattande kartläggning av alla kända örlogsskepp från 1400-talet slut till mitten av 1800-talet genomförts. Ytterligare 25 örlogsskepp har också identifierats, lokaliserats och dokumenterats i forskningsprogrammet. Resultatet har samlats i den nya, publika databasen Örloggen, där kunskapen nu blir tillgänglig för alla. Jim Hansson, marinarkeolog på Vrak – Museum of Wrecks och projektledare för databasen, berättar:&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;– Det finns inget land i världen som har så många bevarade örlogsskeppsvrak som Sverige. Vi hoppas och tror att Örloggen blir ett viktigt och användbart verktyg för både forskare och alla som är intresserade av att veta mer om dessa skepp.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Många sökbara kriterier&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
I Örloggen finns idag information om drygt 1000 kända svenska örlogsskepp, alla med ett deplacement (vikten av det vatten som fartyget tränger undan) på minst 100 ton. Det går att få fram och ladda ner de uppgifter som finns om varje örlogsskepp. Bland annat kan man söka på flera olika kriterier, som skeppets namn, året det byggdes, byggnadsort och skeppstyp. Genom att filtrera kan man få exakt det man letar efter – något som tidigare inte varit möjligt.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Upptäckta och möjliga vrakplatser&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Av skeppen i databasen har vraken efter ungefär 10 procent hittats och det finns indikationer på var ytterligare 16 procent kan finnas. Ivan Šantić Ljubetić, intendent på Vrak och ansvarig för att sammanställa databasen, berättar:&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;– Att vi har så många bevarade och upptäckta vrak är världsunikt och visar vilken fantastisk miljö vi har i Östersjön. Vår kunskap om var många av vraken finns visar att vi bedriver bra marinarkeologisk forskning och har välbevarade arkiv i Sverige.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Förhoppningen är att Örloggen även ska användas som ett verktyg för att identifiera än så länge okända vrak.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;– Genom att undersöka den geografiska platsen och filtrera ut information som finns i databasen ska det gå att få goda indikationer, som gör det möjligt att avgränsa sin forskning, säger Ivan Šantić Ljubetić.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Forskning av värde och till nytta&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Att Örloggen är framtagen inom ett stort forskningsprogram med flera aktörer har flera fördelar menar Patrik Höglund, forskningssamordnare på Vrak och bitr. projektledare för databasen.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;– Det har varit guld värt att flera forskare inom olika ämnesområden har kunnat bidra med sin kunskap in i databasen. Tanken är dessutom att den ska vara levande och ny kunskap ska föras in vartefter forskningen går framåt, säger han.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Leos Müller, forskningsledare för forskningsprogrammet, CEMAS, Stockholms universitet, säger:&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;– Örloggen är ett bra exempel på hur stora forskningsprojekt kan leda till spännande och användbara produkter.  Den är till stor nytta för forskare som är intresserade av Östersjöns maritima förflutna men fungerar också som lättillgänglig ingång för turister, museibesökare, sportdykare och alla som är intresserade. Men det är viktigt att betona att skeppsvraken som omnämns i databasen är vårt gemensamma kulturarv som inte får röras eller skadas och som är skyddat enligt lag.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Örloggen på webben&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Databasen Örloggen finns på Vrak – Museum of Wrecks webbplats. Den är fri att använda för alla.&lt;/p&gt;

&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;&lt;a href="https://www.vrak.se/sv/sok-i-orloggen/#/"&gt;Örloggen (extern webbplats)&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Om Den glömda flottan&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
&amp;quot;Den glömda flottan – Sveriges &amp;quot;blåa&amp;quot; kulturarv 1450–1850&amp;quot; är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som kartlägger, dokumenterar och studerar den svenska örlogsflottan. Programmet pågår 2021–2026 och utförs i samarbete mellan Centrum för maritima studier (CEMAS) och Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM), som Vrak är en del av, samt Museiverket i Finland. Projektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Läs mer om forskningsprogrammet på Vraks webbplats, &lt;a href="https://www.vrak.se/glomdaflottan"&gt;https://www.vrak.se/glomdaflottan&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Presskontakter&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Frågor om databasen och projektet:&lt;br /&gt;
Jim Hansson, marinarkeolog på Vrak och projektledare, telefon 08-519 549 22, 070-929 95 69, e-post &lt;a href="mailto:jim.hansson@smtm.se"&gt;jim.hansson@smtm.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Patrik Höglund, marinarkeolog och forskningssamordnare på Vrak och bitr. projektledare, telefon 08-519 548 74, e-post &lt;a href="mailto:patrik.hoglund@smtm.se"&gt;patrik.hoglund@smtm.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Ivan Šantić Ljubetić, intendent på Vrak, telefon 08-519 548 11, e-post &lt;a href="mailto:Ivan.Santic.Ljubetic@smtm.se"&gt;Ivan.Santic.Ljubetic@smtm.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Frågor och information om forskningsprogrammet:&lt;br /&gt;
Leos Müller, forskningsledare för forskningsprogrammet Den glömda flottan, CEMAS, Stockholms universitet, telefon 08-674 71 02, 070-043 45 13, e-post &lt;a href="mailto:Leos.muller@historia.su.se"&gt;leos.muller@historia.su.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Bilder finns att ladda ner i Vraks pressrum.&lt;/p&gt;

&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;&lt;a href="https://www.vrak.se/sv/om-vrak/pressrum/upptack-den-glomda-flottan--over-tusen-orlogsskepp-i-ny-databas/"&gt;Vraks pressrum (extern webbplats)&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;</description><pubDate>Wed, 03 Dec 2025 09:39:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/vart-nya-namn/"><guid isPermaLink="false">9465</guid><title>Vårt nya namn</title><description>&lt;p&gt;I och med att Statens försvarshistoriska museer (SFHM) inordnas i Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) den 1 januari 2026 kommer myndigheten att byta namn till Statens museer för maritim-, transport- och försvarshistoria. Namnet är beslutat av regeringen och meddelades i samband med att budgetpropositionen presenterades.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Överintendent Lars Amréus säger:&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;– Det känns bra att vi nu fått vårt nya namn, som är en av många pusselbitar i arbetet med att bygga ett gemensamt vi. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt; &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontaktperson&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Lars Amréus, överintendent SMTM, telefon 0730-89 88 61, e-post lars.amreus@smtm.se &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Presskontakt&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Maria Skuldt, kommunikatör SMTM, telefon 0734-01 31 95, e-post maria.skuldt@smtm.se &lt;/p&gt;</description><pubDate>Mon, 22 Sep 2025 13:00:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/maskinhistorisk-dag-i-kjula--veteranmaskiner-i-arbete/"><guid isPermaLink="false">9463</guid><title>Maskinhistorisk dag i Kjula – veteranmaskiner i arbete</title><description>&lt;p&gt;Dagen arrangeras av Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) i samarbete med Maskinhistoriska föreningen. Här får både stora och små chans att uppleva svensk transport- och maskinhistoria på riktigt nära håll.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;– Jag är otroligt glad och stolt över att vi kan visa upp våra transporthistoriska samlingar för publik. Det är inte ofta vi får möjlighet att starta upp maskinerna och låta dem arbeta på riktigt, säger Kjell Åström, enhetschef för samlingsenheten Transporthistoria vid SMTM. Han fortsätter:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
– Tack vare samarbetet med Maskinhistoriska föreningen som också visar upp fordon i drift och arbete så finns det väldigt mycket att se och uppleva i Kjula den här dagen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Programhöjdpunkter&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;

&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;&lt;strong&gt;Veteranlastbilar&lt;/strong&gt; – från hela landet anländer från kl. 10.00&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;&lt;strong&gt;Maskiner i arbete&lt;/strong&gt; – lingrävare, hjullastare och väghyvlar visar sin styrka i grusgropen&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;&lt;strong&gt;Barnvisningar&lt;/strong&gt; kl. 11.00 och 13.00&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;&lt;strong&gt;Scania Vabis 100 år!&lt;/strong&gt; – se 1925 års modell sida vid sida med 2025 års modell&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;&lt;strong&gt;Sveriges första stridsvagn rullar igen&lt;/strong&gt; – i samarbete med Arsenalen&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;&lt;strong&gt;Avslutningsparad&lt;/strong&gt; från grusgropen till vägstationen kl. 14.30&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;

&lt;p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Praktisk information:&lt;br /&gt;
Plats:&lt;/strong&gt; Kjula gamla vägstation, öster om Eskilstuna&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; Lördag 30 augusti 2025&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Maskindagen i Kjula är ett samarbete mellan Statens maritima och transporthistoriska museer samt Maskinhistoriska föreningen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;&lt;em&gt;För mer information och bilder, kontakta gärna:&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Catrin Rising, kommunikatör&lt;br /&gt;
E-post: &lt;a href="mailto:catrin.rising@smtm.se"&gt;catrin.rising@smtm.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
Telefon: 0737-35 16 02&lt;/p&gt;</description><pubDate>Mon, 25 Aug 2025 10:51:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/sfhm-inordnas-i-smtm/"><guid isPermaLink="false">9455</guid><title>SFHM inordnas i SMTM</title><description>&lt;p&gt;Regeringens beslut innebär att verksamheten vid SFHM ska överföras till och inordnas i SMTM och att organisationsförändringen ska träda i kraft senast den 1 januari 2026. Utgångspunkten för genomförandet av uppdraget ska vara att myndigheternas befintliga uppgifter ska vara oförändrade och att uppgifterna ska utföras med bibehållen effektivitet och kvalitet. SMTM får därmed ansvar för statens museer inom maritim, försvars- och transporthistoria.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;– Vi blir en och samma myndighet med sju museer i fyra städer, större samlingar, ett samlat försvarshistoriskt perspektiv och fler medarbetare med ännu mer kunskap. Jag ser fram mot att tillsammans fortsätta utveckla vår verksamhet och våra arbetssätt och jag är säker på att vi blir bättre tillsammans, säger överintendent Lars Amréus, SMTM.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Regeringen väntas fatta beslut om myndighetens nya namn senare i höst.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Planering pågår&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;De två myndigheterna fick i november 2024 ett gemensamt uppdrag från regeringen att lämna förslag på hur SFHM:s uppgifter kan överföras till och inordnas i SMTM. En rapport lämnades in till regeringen i mars 2025 och har därefter varit på remiss.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;– Vi och SFHM har tillsammans arbetat med planering av genomförandet inför det väntade beslutet. Det arbetet fortsätter och intensifieras under hösten med fullt fokus på att verksamheten ska fungera väl från den 1 januari 2026, säger Lars Amréus.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Syfte med inordnandet&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Regeringens syfte med att samla SMTM:s och SFHM:s uppgifter i en och samma myndighet är att skapa en mer robust myndighetsstruktur och samtidigt ge möjlighet till en stärkt och samlad kunskapsuppbyggnad.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Läs mer i regeringens pressmeddelande: &lt;br /&gt;
&lt;a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/07/statens-forsvarshistoriska-museer-och-statens-maritima-och-transporthistoriska-museer-ska-forbereda-for-att-slas-ihop/"&gt;Statens försvarshistoriska museer och Statens maritima och transporthistoriska museer ska förbereda för att slås ihop&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontaktperson&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Lars Amréus, överintendent SMTM, telefon 0730-89 88 61, e-post lars.amreus@smtm.se &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Presskontakt&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Maria Skuldt, kommunikatör SMTM, telefon 0734-01 31 95, e-post maria.skuldt@smtm.se &lt;/p&gt;</description><pubDate>Thu, 03 Jul 2025 13:47:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/handelse-pa-vasamuseet/"><guid isPermaLink="false">9452</guid><title>Händelse på Vasamuseet</title><description>&lt;p&gt;Under förmiddagen den 16 april tog sig obehöriga ombord på skeppet Vasa inne i Vasamuseet en kort stund. Polis tillkallades. Två personer är gripna, misstänkta för grovt olaga intrång.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Överintendent Lars Amréus, vid Statens maritima och transporthistoriska museer som Vasamuseet är en del av, säger i en kommentar: &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;– Vi fördömer å det starkaste den här typen av aktioner som riskerar både egen hälsa och vårt gemensamma kulturarv. De hör inte hemma på museer eller inom kulturvärlden över huvud taget. Vårt fokus nu är att säkerställa att Vasa inte har skadats. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Än så länge har inga skador på skeppet upptäckts men ytterligare undersökningar kommer att genomföras.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Presskontakt&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Martina Siegrist Larsson, informatör, telefon 08-519 548 45,e-post: &lt;a href="mailto:martina.siegrist.larsson@smtm.se"&gt;martina.siegrist.larsson@smtm.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Tora Larsdotter Andersson, kommunikatör, telefon 08-519 549 08, e-post &lt;a href="mailto:Tora.LarsdotterAndersson@smtm.se"&gt;Tora.LarsdotterAndersson@smtm.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Maria Skuldt, kommunikatör, telefon 08-519 558 49, 073-401 31 95, e-post maria.skuldt@smtm.se&lt;/p&gt;</description><pubDate>Wed, 16 Apr 2025 15:51:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/rapport-om-organisationsforandring-inlamnad-till-regeringen/"><guid isPermaLink="false">9450</guid><title>Rapport om organisationsförändring inlämnad till regeringen</title><description>&lt;p&gt;I november förra året gav regeringen SFHM och SMTM ett gemensamt uppdrag att lämna förslag på hur SFHM:s uppgifter kan överföras till och inordnas i SMTM. En gemensam skriftlig redovisning av uppdraget har den 24 mars överlämnats till Kulturdepartementet. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;I rapporten har SMTM och SFHM beskrivit för- och nackdelar, bland annat möjligheter till kvalitetsförbättringar, ekonomiska, verksamhetsmässiga och personella konsekvenser och risker för negativ påverkan på myndigheternas verksamheter på kort och lång sikt. De båda myndigheterna konstaterar i rapporten att man är överens om bedömningarna i rapporten och ser många fördelar. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Lars Amréus, överintendent på SMTM, kommenterar: &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;– Jag ser fram emot att välkomna den försvarshistoriska verksamheten till oss och att vi tillsammans fortsätter ge tillgång till och kunskap om det svenska kulturarvet – vårt gemensamma minne. Vi har arbetat intensivt tillsammans med uppdraget de här månaderna och lärt känna varandras verksamheter än mer och vi ser flera stora fördelar med att bli en och samma myndighet. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Helene Rånlund, överintendent på SFHM, kommenterar: &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;– Att de tre statliga försvarsmuseerna för armén, flyget och marinen nu åter samlas i en och samma myndighet innebär den största fördelen med ett samgående. Detta öppnar upp för synergier som stärker kunskapsuppbyggnad och -förmedling samt forskning av den samlade försvarshistorien. Regeringens mål är att minska behovet av samordning och skapa en starkare, mer hållbar organisation som också når ut till fler och vi är övertygade om att detta mål på sikt kan uppfyllas. Vi ser fram emot att få jobba tillsammans med det. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Rapporten kommer att skickas på remiss och därefter väntas regeringen fatta beslut i samband med budgetpropositionen. Organisationsförändringen ska då träda i kraft senast den 1 januari 2026. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Rapporten finns att ladda ner som pdf nedan. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontaktperson&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Lars Amréus, överintendent SMTM, telefon 0730-89 88 61, e-post lars.amreus@smtm.se &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Presskontakt&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Maria Skuldt, kommunikatör SMTM, telefon 0734-01 31 95, e-post maria.skuldt@smtm.se &lt;/p&gt;</description><pubDate>Mon, 24 Mar 2025 11:30:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/ny-chef-for-marinmuseum/"><guid isPermaLink="false">9448</guid><title>Ny chef för Marinmuseum</title><description>&lt;p&gt;Johan Löfgren har arbetat på Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM), som Marinmuseum är en del av, sedan 2008, senast som chef för samlingsenheten Marinmuseum och dessförinnan som intendent. Tidigare har han bland annat arbetat som officer inom Försvarsmakten.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Överintendent Lars Amréus säger:&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;– Jag är glad att Johan Löfgren har tackat ja till uppdraget som chef för Marinmuseum. Under sin tid i myndigheten har Johan utvecklat en både bred och djup kunskap om Marinmuseums verksamhet. Jag är säker på att Johan med stort engagemang kommer att fortsätta det utvecklingsarbete som Mats Persson under sina år startat och drivit för att göra Marinmuseum till ett än starkare besöksmål och en viktig samarbetspartner.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Johan Löfgren tillträder tjänsten som museichef den 1 juni. Han säger:&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;– Jag tycker det ska bli otroligt roligt och spännande. Jag ser fram emot att tillsammans med medarbetarna fortsätta Marinmuseums arbete för demokrati och engagemang i samtiden och framtiden genom kunskap om dåtiden, något som känns än mer viktigt i det nuvarande världsläget.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontaktperson&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Lars Amréus, överintendent SMTM, telefon 0730-89 88 61, e-post &lt;a href="mailto:lars.amreus@smtm.se"&gt;lars.amreus@smtm.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
Johan Löfgren, telefon 0455-35 93 74, e-post: &lt;a href="mailto:johan.lofgren@smtm.se"&gt;johan.lofgren@smtm.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Presskontakt&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Maria Skuldt, kommunikatör SMTM, e-post &lt;a href="mailto:maria.skuldt@smtm.se"&gt;maria.skuldt@smtm.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Om Marinmuseum och SMTM&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Marinmuseum i Karlskrona berättar det svenska sjöförsvarets historia från år 1522 till idag. I Ubåtshallen kan du ta del av den svenska ubåtshistorien genom flottans allra första ubåt Hajen från 1904, och gå ombord på en riktig ubåt från kalla kriget - HMS Neptun. I den vackra Galjonshallen finns världens kanske finaste samling galjonsfigurer, flera meter höga träskulpturer som en gång i tiden satt i fören på svenska krigsskepp.&lt;/p&gt;</description><pubDate>Tue, 04 Mar 2025 09:45:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/regeringsuppdrag-till-smtm-och-sfhm/"><guid isPermaLink="false">9442</guid><title>Regeringsuppdrag till SMTM och SFHM</title><description>&lt;p&gt;SMTM och SFHM ska senast den 25 mars 2025 l&amp;auml;mna en gemensam skriftlig redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Kulturdepartementet). Organisationsf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen ska tr&amp;auml;da i kraft senast den 1 januari 2026.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;Ouml;verintendent Lars Amr&amp;eacute;us s&amp;auml;ger:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;ndash; Vi har mycket gemensamt med SFHM:s verksamhetsomr&amp;aring;den. Jag ser stora f&amp;ouml;rdelar med att vi blir en och samma museimyndighet, tillsammans kan vi bli starkare &amp;auml;n var och en f&amp;ouml;r sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Om SMTM och SFHM&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SMTM &amp;auml;r en statlig myndighet som arbetar med att bevara, utveckla samt bygga upp kunskaperna om det&amp;nbsp;maritima och transporthistoriska kulturarvet.&amp;nbsp;SMTM driver och utvecklar Marinmuseum i Karlskrona, Sj&amp;ouml;historiska museet, Vasamuseet och Vrak &amp;ndash; Museum of Wrecks i Stockholm samt J&amp;auml;rnv&amp;auml;gsmuseet i G&amp;auml;vle.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFHM &amp;auml;r en statlig myndighet vars uppdrag &amp;auml;r att &amp;ouml;ka kunskapen om det svenska f&amp;ouml;rsvaret genom tiderna och om dess roll i samh&amp;auml;llsutvecklingen. Till SFHM tillh&amp;ouml;r Arm&amp;eacute;museum i Stockholm och Flygvapenmuseum i Link&amp;ouml;ping samt f&amp;ouml;rsvarets traditionsn&amp;auml;mnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Mer information&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="link-arrow"&gt;&lt;a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/11/uppdrag-till-statens-maritima-och-transporthistoriska-museer-och-statens-forsvarshistoriska-museer-att-lamna-forslag-om-organisationsforandring/" target="_blank" rel="noopener"&gt;Pressmeddelande fr&amp;aring;n Kulturdepartementet (extern webbplats)&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="link-arrow"&gt;Pressbild p&amp;aring; Lars Amr&amp;eacute;us finns under Genrebilder h&amp;auml;r i pressrummet.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontaktperson&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Amr&amp;eacute;us, &amp;ouml;verintendent SMTM, telefon 0730-89 88 61, e-post lars.amreus@smtm.se&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Presskontakt&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maria Skuldt, kommunikat&amp;ouml;r SMTM, telefon 0734-01 31 95, e-post maria.skuldt@smtm.se&amp;nbsp;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Thu, 28 Nov 2024 15:18:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/lars-amreus-fortsatter-som-overintendent/"><guid isPermaLink="false">9405</guid><title>Lars Amréus fortsätter som överintendent</title><description>&lt;p&gt;Regeringen har beslutat att omförordna Lars Amréus som överintendent och myndighetschef för SMTM från och med den 1 april 2024. Förordnandet gäller i tre år.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;– Jag är glad över att få fortsätta arbetet med att lyfta det maritima och transporthistoriska kulturarvet för att ta ytterligare steg mot vår vision att vidga människors världsbild – genom kunskap, upplevelser och engagemang. Och jag är också stolt över att jag får fortsätta leda Sveriges modernaste myndighet, som vi utsågs till 2023, säger Lars Amréus.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Lars Amréus är sedan 2021 överintendent och myndighetschef för SMTM. Han är utbildad arkeolog och har arbetat med kulturmiljö- och kulturarvsfrågor i 25 år, bland annat i Regeringskansliet, som överintendent och chef för Statens historiska museer samt som riksantikvarie och myndighetschef för Riksantikvarieämbetet.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontaktperson&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Lars Amréus, överintendent SMTM, telefon 0730-89 88 61, e-post lars.amreus@smtm.se&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Presskontakt&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Maria Skuldt, kommunikatör SMTM, telefon 0734-01 31 95, e-post maria.skuldt@smtm.se&lt;/p&gt;</description><pubDate>Thu, 08 Feb 2024 14:00:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/vi-vann-sveriges-modernaste-myndighet-2023/"><guid isPermaLink="false">9378</guid><title>Vi vann Sveriges modernaste myndighet 2023</title><description>&lt;p&gt;– Jag är naturligtvis glad och stolt över vår myndighet och alla våra engagerade medarbetare som gjort detta möjligt. Vi ställde upp i tävlingen av flera skäl.  Vi vet att vi inom flera områden ligger långt fram och att vi lagt en robust bas för att kunna vara flexibla och anpassa vårt arbete även under svåra omständigheter, vilket blev tydligt under pandemin då vi fick stänga våra museer och därmed tappade halva vår intäkt över en natt. Vi har sedan dess arbetat hårt för att återuppbygga och samtidigt fortsätta utveckla vår verksamhet, säger överintendent Lars Amréus och fortsätter: &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;– Att delta i tävlingen innebär också ett tillfälle att stanna upp och reflektera över våra styrkor och utvecklingsbehov och hur vi vill arbeta framåt. Vi såg även det här som en möjlighet att slå hål på några av de fördomar som vi ibland möter, att museer är lite mossiga och inte hänger med.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Ett modernt arbetssätt, en tydlig inriktning i hållbarhetsarbetet och förmåga att utnyttja den senaste tekniken&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Civilminister Erik Slottner delade ut priset och läste upp juryns motivering:&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;em&gt;Statens maritima och transporthistoriska museer är en myndighet som arbetar med vår historia och för att bevara och utveckla kulturarvet. Trots det är SMTM en myndighet med blicken riktad mot framtiden och omvärlden. Ett modernt arbetssätt och en tydlig inriktning i hållbarhetsarbetet, förmågan att utnyttja den senaste tekniken för att utveckla tillgången till och kunskapen om det svenska kulturarvet, tillsammans med förmågan att lösa även oväntade utmaningar gör SMTM till Sveriges modernaste myndighet. I en orolig tid har SMTM visat på nya möjligheter i mötet mellan civil beredskap och vården av kulturarvet, såväl i Sverige som i Ukraina.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;SMTM var finalist tillsammans med fyra andra myndigheter: Allmänna reklamationsnämnden, Fastighetsmäklarinspektionen, Integritetsskyddsmyndigheten och Specialpedagogiska skolmyndigheten.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;– Att delta i tävlingen har varit en lärorik process, inte minst att få möta och inspireras av de andra finalisterna. Vi har olika förutsättningar men ingår alla i den statliga familjen med en gemensam värdegrund och ett genuint intresse av att lära av varandra, säger Lars Amréus.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Om ”Sveriges modernaste myndighet”&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Sveriges modernaste myndighet är en utmärkelse som delas ut av Kvalitetsmässan i samarbete med fackförbunden Saco-s och ST. Sverige har 343 statliga myndigheter som arbetar för att medborgare och företag ska få en bra och effektiv service och alla kan delta i tävlingen.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Juryn, ledd av ordförande Natasa Ristic Davidson, statssekreterare vid Finansdepartementet, har bedömt myndigheterna utifrån fyra kriterieområden:&lt;/p&gt;

&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Rättssäkerhet och effektivitet&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;Ledar- och medarbetarskap&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;Förnyelse och innovation&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;Hållbar utveckling&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontaktperson&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Lars Amréus, överintendent SMTM, telefon 0730-89 88 61, e-post &lt;a href="mailto:lars.amreus@smtm.se"&gt;lars.amreus@smtm.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Presskontakt&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Maria Skuldt, kommunikatör SMTM, telefon 0734-01 31 95, e-post &lt;a href="mailto:maria.skuldt@smtm.se"&gt;maria.skuldt@smtm.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Wed, 22 Nov 2023 13:58:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/favorit-i-repris-maskinhistorisk-dag-i-sormlandska-kjula/"><guid isPermaLink="false">9322</guid><title>Favorit i repris: Maskinhistorisk dag i sörmländska Kjula</title><description>&lt;p&gt;Lördagen den 16 september anordnas en maskinhistorisk dag på Kjula vägstation. Då fylls åter vändplanen utanför vägstationen och grusgropen nedanför med veteranlastbilar och entreprenadfordon. Besökare kommer att kunna åka med traktor och vagn mellan grusgropen och vägstationen. I grusgropen visar Statens maritima och transporthistoriska museer, SMTM, en lingrävare i aktion.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;I två öppna magasin på vägstationen visar SMTM delar av de väghistoriska samlingar som staten ansvarar för, och som tidigare ingick i de samlingar som ingick i Vägverkets museum. Delar av verkstaden på vägstationen kommer också att hållas öppna av Maskinhistoriska Föreningen. Trafiknostalgiska förlaget säljer böcker och The Final finns på plats med modellastbilar.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; Lördag den 16 september kl. 10.00–16.00.&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; Vägstationen i Kjula, Kyrkvägen 49, Eskilstuna.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Fri entré.&lt;br /&gt;
Hamburgare, korv och kaffe finns att köpa på området.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Dagen arrangeras av Maskinhistoriska föreningen, MhsF, med stöd av SMTM.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontaktperson&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Mattias Smedberg, maskintekniker SMTM, telefon 073-810 30 05&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Kjell Åström, chef samlingsenheten transporthistoria, SMTM, telefon 070-669 39 37, e-post kjell.astrom@smtm.se&lt;/p&gt;</description><pubDate>Mon, 11 Sep 2023 12:03:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/gamla-flygplan-pa-vag/"><guid isPermaLink="false">9316</guid><title>Gamla flygplan på väg</title><description>&lt;p&gt;Arlanda flygsamlingar, som tillh&amp;ouml;r Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) flyttar under 2023 fr&amp;aring;n en hangar p&amp;aring; Arlanda till nya lokaler i Rosersberg. Efter ett omfattande flyttarbete har det mesta i samlingarna l&amp;auml;mnat Arlanda. Det sista som nu ska flyttas &amp;auml;r ocks&amp;aring; det st&amp;ouml;rsta. I mitten av augusti kommer tio flygplan att transporteras bilv&amp;auml;gen fr&amp;aring;n Arlanda till nya lokaler i Rosersberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;ndash; Att flytta v&amp;aring;ra stora flygfarkoster &amp;auml;r inte ett helt enkelt jobb. Vi har noga planerat f&amp;ouml;r att flytten av alla flygplanen ska ske p&amp;aring; ett ansvarsfullt och v&amp;auml;rdigt s&amp;auml;tt, s&amp;auml;ger Kjell &amp;Aring;str&amp;ouml;m, chef f&amp;ouml;r samlingsenheten transporthistoria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Specialtillst&amp;aring;nd och avst&amp;auml;ngda v&amp;auml;gar&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P&amp;aring; grund av flygplanens bredd har SMTM f&amp;aring;tt specialtillst&amp;aring;nd f&amp;ouml;r att genomf&amp;ouml;ra transporten. Bredare laster kr&amp;auml;ver f&amp;ouml;rutom tillst&amp;aring;nd &amp;auml;ven eskort, f&amp;ouml;ljebil och ev. avst&amp;auml;ngning av v&amp;auml;gar och tillfarter. Delar av v&amp;auml;g 893 mellan Arlanda och Rosersberg kommer d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att tidvis st&amp;auml;ngas av f&amp;ouml;r trafik. En stor m&amp;auml;ngd v&amp;auml;gskyltar kommer att l&amp;auml;ggas ner och p&amp;aring; ett st&amp;auml;lle tas &amp;auml;ven flaggst&amp;auml;nger, staket och grindar ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;ndash; Vi har tillsammans med Trafikverket f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kt se till att det ska st&amp;ouml;ra trafiken s&amp;aring; lite som m&amp;ouml;jligt men hoppas p&amp;aring; f&amp;ouml;rst&amp;aring;else f&amp;ouml;r att det kan bli viss trafikp&amp;aring;verkan, s&amp;auml;ger Kjell &amp;Aring;str&amp;ouml;m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Tre utmaningar&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P&amp;aring; flygplanen Lockheed Electra, Lodestar samt Junker med flera har huvudvingarna, eller delar av dem demonterats medan den bakre vingen sitter kvar. Flygplanet &amp;rdquo;Pappersfokkern&amp;rdquo; &amp;auml;r mycket k&amp;auml;nsligt med vingarna kl&amp;auml;dda av sp&amp;auml;nnlackad papp. Planet &amp;auml;r inte m&amp;ouml;jligt att demontera och har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r packats in i en specialbyggd box. Flygplanet Skyraider har vingarna uppf&amp;auml;llda och &amp;auml;r bredast med 7,60 meter. Planets storlek inneb&amp;auml;r dubbla utmaningar &amp;ndash; det &amp;auml;r n&amp;auml;mligen strax &amp;ouml;ver 5 meter h&amp;ouml;gt och det finns en bro l&amp;auml;ngs v&amp;auml;gen i Rosersberg som har en fri h&amp;ouml;jd p&amp;aring; 4,97 meter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;ndash; Vi har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r demonterat yttre vingspetsen p&amp;aring; Skyraiders uppf&amp;auml;llda vingar och planet kommer kunna passera under bron med en decimeter till godo. Vi har &amp;auml;ven en reservplan som inneb&amp;auml;r att vi lyfter av planet fr&amp;aring;n trailern och drar planet under bron. Ut&amp;ouml;ver bron &amp;auml;r v&amp;aring;ra st&amp;ouml;rsta utmaningar vissa tr&amp;aring;nga passager samt v&amp;auml;dret, d&amp;aring; de flesta planen kommer att transporteras utan att vara &amp;ouml;vert&amp;auml;ckta, ber&amp;auml;ttar Kjell &amp;Aring;str&amp;ouml;m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Tid och plats&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flytten startar med de tv&amp;aring; st&amp;ouml;rsta planen, Skyraider och Lodestar, fr&amp;aring;n Arlanda tisdag den 15 augusti kl. 9.00. Transporterna forts&amp;auml;tter sen under tisdagen, onsdagen och torsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transporterna sker mellan kl. 9.00&amp;ndash;15.00 samt efter kl. 18.00 l&amp;auml;ngs v&amp;auml;g 893 (Skobyv&amp;auml;gen) fr&amp;aring;n Arlandahangaren (Kabinv&amp;auml;gen 7) till Rosersberg (Metallv&amp;auml;gen 45).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt &amp;auml;r det 17 objekt som ska flyttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Media och allm&amp;auml;nhet &amp;auml;r varmt v&amp;auml;lkomna att p&amp;aring; beh&amp;ouml;rigt avst&amp;aring;nd och under s&amp;auml;kra former f&amp;ouml;lja flytten.&amp;nbsp; V&amp;auml;lj ev. parkeringsplats med omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Om flytten av och framtiden f&amp;ouml;r Arlanda flygsamlingar&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arlanda flygsamlingar, AFS, best&amp;aring;r av &amp;ouml;ver 4000 objekt med bland annat flygplan, motorer, simulatorer och servicefordon. Samlingarna har de senaste &amp;aring;ren funnits i en hangar p&amp;aring; Arlanda flygplats d&amp;auml;r de tagits om hand av och visats av f&amp;ouml;reningen Arlanda flygsamlingars v&amp;auml;nner. Under 2022 sade fastighets&amp;auml;garen Swedavia upp hyresavtalet p&amp;aring; grund av att lokalerna beh&amp;ouml;vs till annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samlingarna kommer att flyttas till Rosersberg d&amp;auml;r de tillf&amp;auml;lligt kommer att magasineras i upp till fem &amp;aring;r. SMTM har p&amp;aring;b&amp;ouml;rjat ett arbete med att ta fram en l&amp;aring;ngsiktig l&amp;ouml;sning kring lokaler och tillg&amp;auml;ngligg&amp;ouml;rande av samlingarna. M&amp;aring;ls&amp;auml;ttningen &amp;auml;r att inom denna fem&amp;aring;rsperiod hitta mer permanenta lokaler som p&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt s&amp;auml;kerst&amp;auml;ller ett gott bevarande f&amp;ouml;r de enskilda f&amp;ouml;rem&amp;aring;len och flygfarkosterna, och som g&amp;ouml;r det m&amp;ouml;jligt att tillg&amp;auml;ngligg&amp;ouml;ra samlingen f&amp;ouml;r intresserade. SMTM har l&amp;ouml;pande kontakt med ber&amp;ouml;rda f&amp;ouml;reningar inom flygsverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontaktperson&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kjell &amp;Aring;str&amp;ouml;m, chef samlingsenheten transporthistoria, SMTM, telefon 070-669 39 37, e-post &lt;a href="mailto:kjell.astrom@smtm.se"&gt;kjell.astrom@smtm.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Presskontakt&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Martina Siegrist Larsson, informat&amp;ouml;r SMTM, telefon 08-519 548 45, e-post &lt;a href="mailto:martina.siegrist.larsson@smtm.se"&gt;martina.siegrist.larsson@smtm.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Thu, 10 Aug 2023 13:43:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/unik-del-av-ukrainas-kulturarv-sakrat-med-hjalp-av-smtm/"><guid isPermaLink="false">9298</guid><title>Unik del av Ukrainas kulturarv säkrat med hjälp av SMTM</title><description>&lt;p&gt;Statens maritima och transporthistoriska museer, SMTM, har sedan många år ett samarbete med ukrainska Khortytsia National Reserve, ett museum och en park nära Zaporizjzja, cirka 30 km från den nuvarande frontlinjen. Museet har önskat specifik hjälp från SMTM gällande bevarande av vrak från fyra fartyg i trä som tagits upp från floden Dnepr i arkeologiska projekt.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Lars Amréus, överintendent för SMTM, och Fred Hocker, forskningsledare på Vasamuseet, reste till Ukraina i början av maj för att hjälpa museet med att dokumentera vraken digitalt genom fotogrammetriska mätningar. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;– Resan har varit planerad tidigare men behovet av hjälp har blivit mer akut på grund av kriget. Museet har evakuerat allt de kan evakuera men vraken kan inte flyttas, och det är därför viktigt att dokumentera vraken medan det är möjligt, om de skulle skadas eller förstöras under kriget. Genom det arbete vi nu genomfört kan vraken bevaras digitalt för framtiden, berättar Fred Hocker.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Insikter om kulturarvet&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Resan har även bidragit till ett fördjupat samarbete och nya insikter.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;– Museipersonalen visade en stor beslutsamhet och hängivenhet i sitt arbete med att bevara och bruka kulturarvet, även om många i den manliga personalen tjänstgör i Försvarsmakten. Att de är villiga att riskera sina liv varje dag fick mig att inse att kulturarvet inte bara är till teoretisk eller immateriell nytta för samhället – det har ett äkta och verkligt värde. Kulturarvet måste vara en integrerad del av alla samhällen som vill kalla sig civiliserade, säger Fred Hocker.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;– Vi blev mycket väl omhändertagna av våra ukrainska kollegor. Den stora tacksamhet som alla gav uttryck för över vårt besök var både påfallande och rörande. Vi fick höra att ingen annan utländsk kulturinstitution arbetat så nära frontlinjen och att arbetet vi genomförde tillsammans med dem gav dem en förnyad känsla av mening, berättar Lars Amréus.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Under resan var Lars Amréus även i Kiev för möten med Ukrainas kulturminister med flera för att diskutera bland annat bevarande av Ukrainas kulturarv.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontaktpersoner&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Fred Hocker, forskningsledare Vasamuseet, tfn 08-519 548 06, 0705-30 48 06, e-post &lt;a href="mailto:fred.hocker@smtm.se"&gt;fred.hocker@smtm.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Lars Amréus, överintendent SMTM, tfn 0730-89 88 61, e-post &lt;a href="mailto:lars.amreus@smtm.se"&gt;lars.amreus@smtm.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Presskontakt&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Catrin Rising, kommunikatör Vasamuseet, tfn 08-519 558 47, 073-735 16 02, e-post &lt;a href="mailto:catrin.rising@smtm.se"&gt;catrin.rising@smtm.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Maria Skuldt, kommunikatör SMTM, tfn 08-519 558 49, 0734-01 31 95, e-post &lt;a href="mailto:maria.skuldt@smtm.se"&gt;maria.skuldt@smtm.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Thu, 25 May 2023 11:00:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/museikollegor-fran-ukraina-i-erfarenhetsutbyte-med-smtm/"><guid isPermaLink="false">9263</guid><title>Museikollegor från Ukraina i erfarenhetsutbyte med SMTM</title><description>&lt;p&gt;De fyra museikollegorna arbetar med forskning, konservering och utst&amp;auml;llningar p&amp;aring; Khortytsia National Reserve, Ukrainas centrum f&amp;ouml;r marinarkeologi. Museet &amp;auml;r bel&amp;auml;get n&amp;auml;ra ett omr&amp;aring;de som bombas regelbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;ndash; Jag har personligen g&amp;ouml;mt delar ur v&amp;aring;r samling p&amp;aring; hemliga platser, ber&amp;auml;ttar Natalija Tjerhik, forskare och utst&amp;auml;llningschef som &amp;auml;r en av de fyra som bes&amp;ouml;ker Vasamuseet. Hon forts&amp;auml;tter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;ndash; En person fr&amp;aring;gade mig varf&amp;ouml;r jag lade tid p&amp;aring; att g&amp;ouml;mma f&amp;ouml;rem&amp;aring;l och jag svarade att jag g&amp;ouml;r det f&amp;ouml;r v&amp;aring;ra barns skull. De ska ha m&amp;ouml;jlighet att l&amp;auml;ra sig om sin historia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalen p&amp;aring; museet m&amp;aring;ste arbeta mellan flyganfall och de har ocks&amp;aring; sv&amp;aring;rt att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla ett stabilt klimat i bevarandelabbet p&amp;aring; grund av &amp;aring;terkommande str&amp;ouml;mavbrott. &amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;ndash; Museet har &amp;ouml;nskat specifik hj&amp;auml;lp fr&amp;aring;n oss g&amp;auml;llande bevarande. De har sex fartyg i tr&amp;auml; som tagits upp fr&amp;aring;n floden Dnepr i arkeologiska projekt, liksom m&amp;aring;nga andra vattendr&amp;auml;nkta f&amp;ouml;rem&amp;aring;l, och de kan inte uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla ett stabilt klimat i bevarandelabbet p&amp;aring; grund av &amp;aring;terkommande str&amp;ouml;mavbrott, ber&amp;auml;ttar Fred Hocker, forskningsledare p&amp;aring; Vasamuseet, som samordnade bes&amp;ouml;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Veckan inneh&amp;ouml;ll d&amp;auml;rf&amp;ouml;r diskussioner och erfarenhetsutbyte om bevarande med kollegor fr&amp;aring;n Vasamuseet och Vrak &amp;ndash; Museum of Wrecks samt Marinmuseum och Sj&amp;ouml;historiska museet (som alla ing&amp;aring;r i Statens maritima och transporthistoriska museer, SMTM), framf&amp;ouml;r allt med fokus p&amp;aring; att studera, bevara och visa skeppsvrak. I samtalen beskrev de ocks&amp;aring; hur deras vardag ser ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;ndash; Vi har l&amp;auml;rt oss mycket av v&amp;aring;ra ukrainska kolleger den h&amp;auml;r veckan, inte minst om krisberedskap, menar Fred Hocker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SMTM och Khortytsia National Reserve har ett m&amp;aring;ng&amp;aring;rigt samarbete genom marinarkeologin och det forts&amp;auml;tter &amp;auml;ven fram&amp;ouml;ver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;ndash; Vi har f&amp;ouml;rst&amp;aring;tt att en av de viktigaste sakerna vi kan g&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r v&amp;aring;ra kollegor i Ukraina &amp;auml;r att hj&amp;auml;lpa dem att beh&amp;aring;lla sina internationella kontakter och f&amp;ouml;rbli en del av den professionella v&amp;auml;rlden. Men ocks&amp;aring; att vi kan ge dem en paus fr&amp;aring;n kriget, s&amp;auml;ger Fred Hocker.&lt;/p&gt;
&lt;p class="image-text"&gt;Bilden visar fr&amp;aring;n v&amp;auml;nster: Polina Petrasjyna, forskare, intendent och konservator; Tetjana Sjelemetijeva, forskare och intendent; Alina Budnykova, forskare och intendent; samt Natalija Tjerhik, forskare och utst&amp;auml;llningschef. &amp;nbsp;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Wed, 22 Mar 2023 11:05:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/maskinhistorisk-dag-i-sormlandska-kjula/"><guid isPermaLink="false">9204</guid><title>Maskinhistorisk dag i sörmländska Kjula</title><description>&lt;p&gt;Lördagen den 10 september anordnas en maskinhistorisk dag på Kjula vägstation där det finns möjlighet att se väghistoriska fordon och maskiner av alla de slag. Under dagen kommer maskiner som lingrävare, schacktmaskiner och väghyvlar att arbeta i den stora grusgropen. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;I vägstationen visar Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) delar av de väghistoriska samlingar som staten ansvarar för. En gång i tiden ingick samlingarna i det tidigare Vägverkets museum och sedan några år tillbaka är det SMTM s om ansvarar för dem.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Dessutom kommer veteranlastbilar på besök. De samlas vid Arsenalen i Strängnäs mellan kl. 08.00 och 10.00 för att sedan kl. 10.00 starta mot Kjula. Vägen går via Björsundet och Jäders kyrka där det finns fina fotograferingsmöjligheter. De beräknas anlända Kjula med början kl. 10.00 då de rangeras inne på vägstationen.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; Lördag den 10 september kl. 11.00–15.00&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; Vägstationen i Kjula, Kyrkvägen 49, Eskilstuna&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Fri entré&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Det finns hamburgare och kaffe att köpa inne på området och Trafiknostalgiska förlaget säljer böcker.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Dagen är ett samarbete mellan SMTM och Maskinhistoriska föreningen.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontaktperson&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Hans-Lennart Ohlsson, sakkunnig, Kulturarvsenheten, SMTM, telefon 0708-56 71 34, e-post &lt;a href="mailto:Hans-Lennart.Ohlsson@smtm.se" target="_blank"&gt;Hans-Lennart.Ohlsson@smtm.se&lt;/a&gt; &lt;/p&gt;</description><pubDate>Thu, 08 Sep 2022 09:44:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/veteranfordonstraff-i-sormlandska-kjula/"><guid isPermaLink="false">8791</guid><title>Veteranfordonsträff i sörmländska Kjula!</title><description>&lt;p&gt;Under lördagen finns chans att se väghistoriska fordon och maskiner av alla de slag. Det mesta som rör sig kommer finnas i själva grustaget intill vägstationen. Maskinhistoriska föreningen och deras medlemmar bidrar med de flesta rörliga maskinerna och står för aktiviteterna med de fungerande maskinerna. Uppvisningsmaskiner kommer till exempel även från Pythagoras Industrimuseum i Norrtälje.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;– Att det rörliga kulturarvet hålls rörligt förutsätter att det finns entusiaster som ägnar sin fritid åt detta. Utan dem blir dessa imponerande maskiner svåra att förstå, säger Hans-Lennart Ohlsson, sakkunnig vid SMTM.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;En av de hallar som finns vid vägstationen hålls öppen under dagen. Där finns delar av den väghistoriska samling som staten ansvarar för. En gång i tiden ingick samlingen i det tidigare Vägverkets museum och sedan några år tillbaka är det SMTM som ansvarar för de väghistoriska samlingarna.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; Lördag den 18 september kl. 10.00–16.00&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; Vägstationen i Kjula, Kyrkvägen 49, Eskilstuna&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Enklare mat och kaffe med tillbehör finns under dagen att köpa på området.&lt;br /&gt;
Folkhälsomyndighetens rekommendationer till följd av coronapandemin gäller.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontaktperson&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Hans-Lennart Ohlsson, sakkunnig, Kulturarvsenheten, SMTM, telefon 0708-56 71 34, e-post &lt;a href="mailto:Hans-Lennart.Ohlsson@smtm.se" target="_blank"&gt;Hans-Lennart.Ohlsson@smtm.se&lt;/a&gt; &lt;/p&gt;</description><pubDate>Wed, 15 Sep 2021 10:01:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/ny-overintendent-pa-plats/"><guid isPermaLink="false">8792</guid><title>Ny överintendent på plats</title><description>&lt;p&gt;Regeringen beslutade tidigare i år om att förordna Lars Amréus som överintendent (motsvarande generaldirektör) vid SMTM och den 1 april tillträdde han tjänsten.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;– Det är givetvis utmanande att bedriva museiverksamhet under pandemin, men tillsammans ska vi ta oss igenom detta och skapa förutsättningar för fortsatt utveckling av våra museer och verksamheter, säger Lars Amréus.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Lars Amréus kommer närmast från att ha varit riksantikvarie och myndighetschef för Riksantikvarieämbetet sedan 2012. Han är utbildad arkeolog och har arbetat med kulturmiljö- och kulturarvsfrågor i 25 år, bland annat i Regeringskansliet och som överintendent och chef för Statens historiska museer.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;För kontakt med Lars Amréus, kontakta  &lt;br /&gt;
Maria Skuldt, kommunikatör, 08-519 558 49, maria.skuldt@smtm.se &lt;/p&gt;

&lt;p&gt; &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) är en statlig myndighet som bevarar, utvecklar och ökar kunskapen om det maritima och transporthistoriska kulturarvet. SMTM driver Marinmuseum i Karlskrona, Sjöhistoriska museet och Vasamuseet i Stockholm samt Järnvägsmuseet i Gävle. Verksamheten ska vidga människors världsbild och vara en angelägenhet för alla i samhället. Vid SMTM arbetar cirka 230 personer. &lt;/p&gt;</description><pubDate>Tue, 06 Apr 2021 11:57:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/34-miljoner-till-forskning-om-svenska-flottans-historia/"><guid isPermaLink="false">8795</guid><title>34 miljoner till forskning om svenska flottans historia</title><description>&lt;p&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;Många framstående örlogsfartyg har ingått i den seglande svenska flottan. Berättelserna om några få har lyfts till ytan, till exempel de om Vasa och Kronan. Men många fartyg har fallit i glömska trots lång tid i tjänst och trots att de kanske var med i välkända och dramatiska historiska händelser. Utrangerade fartyg höggs upp eller sänktes med flit för att fungera som brofundament, utfyllning vid kajbyggen eller för att spärra av hamninlopp. Tack vare Östersjöns unika förhållanden har vraken ändå bevarats och under senare tid har allt fler har återfunnits och identifierats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
– De här skeppsvraken utgör ett stort, ofta outforskat och världsunikt material. Här finns möjligheten att genom arkeologiska undersökningar i kombination med skriftliga källor studera fartygens hela historia och sammanhang, säger projektledaren, professor Leos Müller vid Centrum för maritima studier vid Stockholms universitet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forskningsprogrammet ”Den glömda flottan. Sveriges "blåa" kulturarv c:a 1450-1850” sträcker sig över 6 år och bedrivs inom ramen för &lt;span&gt;Centrum för maritima studier (CEMAS)&lt;/span&gt; som är ett samarbete mellan Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) och Stockholms universitet. Riksbankens Jubileumsfond har nu beviljat programmet ett anslag på 34 335 000 kronor, rekord när det gäller marinarkeologisk och maritimhistorisk forskning i Sverige.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
– Intresset för marinarkeologi är stort. Vi planerar för öppning av vårt nya museum Vrak – Museum of Wrecks till sommaren så anslaget känns extra roligt. Det här är forskning som kommer att kunna ta våra besökare till nya och fler berättelser som nu väntar på Östersjöns botten, säger Fredrik Svanberg, chef på kulturarvsenheten vid Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) där bland annat Marinmuseum, Sjöhistoriska museet, Vasamuseet och Vrak – Museum of Wrecks (med planerad öppning 2021), ingår. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Kontakt&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Leos Müller, professor, Historiska institutionen, Stockholms universitet&lt;br /&gt;
Telefon: 070-0434513&lt;br /&gt;
E-post: &lt;span&gt;&lt;u style="text-decoration:underline;"&gt;&lt;a href="mailto:leos.muller@historia.su.se" style=" text-decoration:underline;" rel="nofollow" target="_blank"&gt;leos.muller@historia.su.se&lt;/a&gt;&lt;/u&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fredrik Svanberg, chef Kulturarvsenheten, Statens maritima och transporthistoriska museer&lt;br /&gt;
Telefon: 0851954959&lt;br /&gt;
E-post: &lt;span&gt;&lt;u style="text-decoration:underline;"&gt;&lt;a href="mailto:fredrik.svanberg@smtm.se" style=" text-decoration:underline;" rel="nofollow" target="_blank"&gt;fredrik.svanberg@smtm.se&lt;/a&gt;&lt;/u&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
 &lt;/p&gt;</description><pubDate>Tue, 01 Dec 2020 11:12:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/ny-chef-for-sjohistoriska-museet/"><guid isPermaLink="false">8797</guid><title>Ny chef för Sjöhistoriska museet</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;Mats Djurberg, generalsekreterare för Svenska Unescorådet, blir ny chef för Sjöhistoriska museet. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
                        &lt;p style="margin-bottom:11px;"&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;​&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;Mats Djurberg arbetar idag som generalsekreterare för Svenska Unescorådet och har en gedigen erfarenhet från samverkan och arbete inom kulturarvs- och utbildningsområdet, bland annat från arbetet med Unescos världsarv, insatser mot illegal handel och förstörelse av kulturarv.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p style=" margin-bottom:11px;"&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;– &lt;span&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;I ett samhälle i snabb förändring har museer en allt viktigare roll som kunskapsförmedlare och för att föra människor samman genom berättelser och föremål. Sjöhistoriska museet har en mycket viktig roll i det arbetet och jag ser fram emot att bidra till det, säger Mats Djurberg. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p style="margin-bottom:11px;"&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;Mats Djurberg tillträder tjänsten som museichef i mars 2020. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p style="margin-bottom:11px;"&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;– &lt;span&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;Jag ser fram emot att ha Mats ombord och vidareutveckla Sjöhistoriska museet tillsammans med medarbetarna, säger överintendent Leif Grundberg.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p style="margin-bottom:11px;"&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;Mats Djurberg efterträder Hans-Lennart Ohlsson som efter 13 år på museichefsposten nu går vidare till att bli Senior Advisor inom myndigheten. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p style="margin-bottom:11px;"&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;&lt;strong&gt;&lt;span&gt;För mer information&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Leif Grundberg, överintendent Statens maritima och transporthistoriska museer, telefon 08-51954979, e-post leif.grundberg@smtm.se&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;span&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;Mats Djurberg, telefon 070-2338184, e-post mats.djurberg2@gmail.com&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p style="margin-bottom:11px;"&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;Pressbild på Mats Djurberg finns att ladda ner på &lt;a href="https://www.unesco.se/nyhetsrum/pressbilder/" style=" text-decoration:underline;" rel="nofollow" target="_blank"&gt;https://www.unesco.se/nyhetsrum/pressbilder/&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p style="margin-bottom:11px;"&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;&lt;strong&gt;&lt;span&gt;Om Statens maritima och transporthistoriska museer&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) är en statlig myndighet som bevarar, utvecklar och ökar kunskapen om det maritima och transporthistoriska kulturarvet. SMTM driver Marinmuseum i Karlskrona, Sjöhistoriska museet och Vasamuseet i Stockholm samt Järnvägsmuseet i Gävle. Verksamheten ska vidga människors världsbild och vara en angelägenhet för alla i samhället. Vid SMTM arbetar cirka 230 personer. &lt;span&gt;&lt;u style="text-decoration:underline;"&gt;&lt;a href="/link/cb1dfdff66b547088cf2361235cd9feb.aspx" style=" text-decoration:underline;" rel="nofollow" target="_blank"&gt;https://www.smtm.se/&lt;/a&gt;&lt;/u&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p style="margin-bottom:11px;"&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;&lt;strong&gt;&lt;span&gt;Om Sjöhistoriska museet&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Ett museum för hela familjen – ett eldorado för hav-, sjö- och båtälskare! Sjöhistoriska museet speglar svensk kulturhistoria vid sjö och kust. Vi finns i en av Stockholms vackraste byggnader på Djurgården och erbjuder aktuella utställningar för stora och små om sjöfart, marinarkeologi, fritidsbåtar och Östersjöfrågor. Museet har rika samlingar, omfattande arkiv och Nordens största nautiska bibliotek. Museet är en del av myndigheten Statens maritima och transporthistoriska museer. &lt;span&gt;&lt;u style="text-decoration:underline;"&gt;&lt;a href="https://www.sjohistoriska.se/" style=" text-decoration:underline;" rel="nofollow" target="_blank"&gt;https://www.sjohistoriska.se/&lt;/a&gt;&lt;/u&gt;&lt;/span&gt;&lt;strong&gt; &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Thu, 12 Dec 2019 09:31:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/maritim-internationell-kongress-invigs-i-stockholm/"><guid isPermaLink="false">8799</guid><title>Maritim internationell kongress invigs i Stockholm</title><description>&lt;p&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;&lt;strong&gt;&lt;span&gt;Den 15-20 september 2019 samlas 105 delegater från 29 länder i Stockholm och Mariehamn för att närvara vid ICMM:s kongress för maritima museer runt om i världen. &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
                        &lt;p&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;International Congress of Maritime Museums (ICMM) är en organisation som arbetar med att representera och stödja sina medlemmar, maritima museer över hela världen, i gemensamma frågor. Genom bland annat sina kongresser och konferenser bildar de ett starkt nätverk av maritima museer.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;Kongressen hålls vartannat år. Denna nittonde gång arrangeras den av Statens maritima och transporthistoriska museer tillsammans med Ålands sjöfartsmuseum och hålls i Stockholm och Mariehamn på Åland. I Stockholm samlas delegaterna på Vasamuseet, ett av världens mest besökta och mest kända maritima museer, och Sjöhistoriska museet, som genom sin ålder och sina unika samlingar har högt anseende i museibranschen. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;- Jag är glad och stolt över att vi får arrangera kongressen tillsammans med Ålands sjöfartsmuseum. Den är en viktig mötesplats för världens maritima museer där vi har möjlighet att lära oss av varandra och diskutera gemensamma och viktiga frågor. Det är roligt att många av våra kollegor från hela världen kommer till oss för att delta i konferensen och besöka våra museer, säger överintendent Leif Grundberg, Statens maritima och transporthistoriska museer. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;Kongressen äger rum i Stockholm 15-16 september och på Åland 17-20 september. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;De två föregående kongresserna hölls i Valparaiso, Chile och i Hongkong.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;span&gt;&lt;strong&gt;&lt;span&gt;Om ICMM&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;&lt;a href="https://www.smtm.se/en/icmm" rel="nofollow" target="_blank"&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;Läs mer om ICMM:s kongress (på engelska)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;&lt;a href="https://www.smtm.se/en/icmm/programme" rel="nofollow" target="_blank"&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;Programmet (på engelska)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;&lt;a href="https://icmmonline.org/" rel="nofollow" target="_blank"&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;Läs mer om ICMM&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;Kontaktperson&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;Joanna Skarpsvärd, projektledare, Statens maritima och transporthistoriska museer, telefon &lt;a href="http://tel:" rel="nofollow"&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;08-519 558 48&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;, e-post &lt;a href="mailto:joanna.skarpsvard@smtm.se" rel="nofollow"&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;joanna.skarpsvard@smtm.se&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;Om Statens maritima och transporthistoriska museer&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) är en statlig myndighet som bevarar, utvecklar och ökar kunskapen om det maritima och transporthistoriska kulturarvet. SMTM driver Marinmuseum i Karlskrona, Sjöhistoriska museet och Vasamuseet i Stockholm samt Järnvägsmuseet i Gävle. Verksamheten ska vidga människors världsbild och vara en angelägenhet för alla i samhället. Vid SMTM arbetar cirka 230 personer.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;a href="/link/cb1dfdff66b547088cf2361235cd9feb.aspx" rel="nofollow"&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;https://www.smtm.se/&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Fri, 13 Sep 2019 09:10:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/mats-persson-ny-chef-for-marinmuseum/"><guid isPermaLink="false">8800</guid><title>Mats Persson ny chef för Marinmuseum</title><description>&lt;p&gt;- Mats Persson har en gedigen erfarenhet av och inblick i Museisverige. Jag ser fram mot att få välkomna honom till Marinmuseum och vår myndighet i höst, säger Leif Grundberg, överintendent för Statens maritima och transporthistoriska museer. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Mats Persson har de senaste nio åren arbetat som generalsekreterare för Sveriges Museer, en medlemsorganisation som tar tillvara och driver den svenska museisektorns gemensamma intressen.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;- Museerna är starka kunskapsinstitutioner i en tid då vi behöver trygga och stadiga platser för samtal och möten. Jag ser fram emot att tillsammans med alla medarbetare på Marinmuseum fortsätta utveckla och stärka ett av södra Sveriges största besöksmål, säger Mats Persson.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Mats Persson tillträder tjänsten som museichef i september. Marinmuseums nuvarande chef, Ingrid Hall Roth, går då i pension.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Mer information&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Leif Grundberg, överintendent Statens maritima och transporthistoriska museer, telefon 08-51954979, e-post leif.grundberg@maritima.se&lt;br /&gt;
Mats Persson, generalsekreterare Sveriges Museer, telefon 0708-116040, e-post mats.persson@sverigesmuseer.se&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Pressbild på Mats Persson finns på https://www.sverigesmuseer.se/pressrum/pressbilder/&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Om Statens maritima och transporthistoriska museer&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) är en statlig myndighet som bevarar, utvecklar och ökar kunskapen om det maritima och transporthistoriska kulturarvet. SMTM driver Marinmuseum i Karlskrona, Sjöhistoriska museet och Vasamuseet i Stockholm samt Järnvägsmuseet i Gävle. Verksamheten ska vidga människors världsbild och vara en angelägenhet för alla i samhället. Vid SMTM arbetar cirka 220 personer.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Maritima.se&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Om Marinmuseum &lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Marinmuseum - den svenska marinens historia. Marinmuseum ligger på ön Stumholmen i Karlskrona och här berättas den svenska marinens historia. Museet grundades 1752 och är därmed ett av Sveriges äldsta museer. På museet finns bland annat samlingar med museifartyg och världens finaste samling med galjonsfigurer från 1700-talet.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Marinmuseum.se&lt;/p&gt;</description><pubDate>Thu, 09 May 2019 09:33:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/new-maritime-archaeological-museum-about-the-unique-cultural-heritage-of-the-baltic-sea/"><guid isPermaLink="false">8813</guid><title>New maritime archaeological museum about the unique cultural heritage of the Baltic Sea</title><description>&lt;p&gt;&lt;span&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
                        &lt;p&gt;An extensive number of shipwrecks which have been preserved through centuries with more or less intact hulls lie on the bottom of the Baltic Sea. The reason is that the Baltic is too brackish for the shipworm and other wood-boring organisms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;– There are at least one hundred intact ships on the Baltic sea bed, says Nina Eklöf, project manager of the Swedish National Maritime Museums’ project Treasures of the Baltic Sea.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The last few years several discoveries from the 17thand 18thcenturies have been made in the Baltic Sea, but now two significantly older ships have been found.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;–&lt;em&gt; My pulse went up when I realised what we were looking at – I have never seen such well-preserved shipwrecks! says Jim Hansson, maritime archaeologist at the Swedish National Maritime Museums.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The wreckage from the Middle Ages is mostly submerged in mud and its details indicate that it is a cog, most likely from the 14thor 15thcentury. The ship is 23–25 meters in length and seven meters wide. It is likely to have had a mast with a square rig. More shipbuilding details indicate it being from the Middle Ages, such as protruding deck beams with unusually high knees and a simple anchor wheel. When cog ships were introduced on the seas they were a brand new, large and powerful type of ship that came to dominate large parts of the trade around the Baltic Sea for centuries.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The other shipwreck is estimated to be from the 16thcentury and still stands with the mast straight up and fully equipped. Some of the discoveries onboard include 20 barrels of osmond iron, kitchen utensils and tools. The extent of the iron found is unprecedented in previous maritime findings. Osmond iron has largely built Sweden, but also supported countries around the Baltic Sea. Gustav Vasa wanted to ban the iron, and this happened later in 1604 when osmond iron was replaced with wrought iron.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;A new museum on the horizon&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Swedish National Maritime Museums run the project Treasures of the Baltic Sea, which will result in a maritime archaeological museum next to the Vasa Museum on Djurgården in Stockholm. The purpose of the museum is to preserve and spread information about the cultural heritage of the Baltic Sea and to surface the stories of the shipwrecks! The new museum is scheduled to open in 2020.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;For more information, please contact&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Richard Bauer, Head Project Manager, Treasures of the Baltic Sea&lt;br /&gt;+46 (0)455 35 93 51, &lt;a href="mailto:richard.bauer@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;richard.bauer@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nina Eklöf, Project Manager, Treasures of the Baltic Sea&lt;br /&gt;+46 (0)8 519 549 89, &lt;a href="mailto:nina.eklof@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;nina.eklof@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jim Hansson, Maritime Archaeologist, the Swedish National Maritime Museums&lt;br /&gt;+46 (0)8 519 549 22, &lt;a href="mailto:jim.hansson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;jim.hansson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Press contact&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cecilia Eriksson, Communication Officer, the Swedish National Maritima Museums&lt;br /&gt;+46 (0)8 519 558 43, &lt;a href="mailto:cecilia.eriksson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;cecilia.eriksson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;About the Swedish National Maritime Museums&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Swedish National Maritime Museums are collected under a state agency with the purpose of preserving, developing and increasing knowledge about the cultural heritage of maritime and transport history. The agency runs the Maritime Museum and Vasa Museum in Stockholm, the Naval Museum in Karlskrona and the Swedish Railway Museum in Gävle. The purpose of the museums is to widen people’s worldview and be relevant to everyone. Around 210 people work at the museums.&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;span&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;                                                    &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Tags:&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Wed, 24 Jan 2018 11:00:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/nytt-marinarkeologiskt-museum-om-ostersjons-varldsunika-kulturarv/"><guid isPermaLink="false">8811</guid><title>Nytt marinarkeologiskt museum om Östersjöns världsunika kulturarv</title><description>&lt;p&gt;&lt;span&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
                        &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Statens maritima museer satsar stort på marinarkeologi och planerar för ett nytt museum om Östersjöns världsunika kulturarv. Två sensationellt välbevarade vrak från medeltiden respektive Vasatiden har nyligen hittats av Statens maritima museer vid dykningar i Stockholms skärgård. Ett nytt museum ska bevara och sprida kunskap om kulturarvet i Östersjön samt ta vrakens berättelser till ytan!&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På Östersjöns botten vilar ett omfattande antal skeppsvrak som bevarats i århundraden med skroven mer eller mindre hela. Detta beror på att skeppsmask och andra tränedbrytande organismer inte trivs i det bräckta vattnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– &lt;em&gt;Det står minst hundra intakta skepp på Östersjöns botten, berättar Nina Eklöf, projektledare vid Statens maritima museers projekt Östersjöns skatter.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste åren har flera fynd från 1600–1700-talet gjorts i Östersjön, men nu har två väsentligt äldre skepp hittats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– &lt;em&gt;Jag fick lite puls när jag insåg vad vi dök på – sådana gamla välbevarade vrak har jag aldrig tidigare sett! säger Jim Hansson, marinarkeolog vid Statens maritima museer.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det medeltida vraket ligger till större del under dyn och detaljerna indikerar på att det är en kogg med en trolig datering från 1300–1400-tal. Fartyget mäter 23–25 meter på längden och sju meter på bredden och har sannolikt haft en mast med ett råsegel. Flera skeppsdetaljer som utstickande däcksbalkar med väldigt ovanliga knän samt ett enkelt bråspel tyder på medeltid. När koggen introducerades på haven så var det en helt ny, stor och kraftig skeppstyp som kom att dominera stora delar av handeln i århundraden kring Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra vrakfyndet uppskattas vara från 1500-talet och står fortfarande med masten rakt upp och är fullt utrustad. Ombord hittades drygt 20 tunnor med osmundjärn tillsammans med köksgeråd och verktyg. Järnfyndets omfattning saknar motstycke bland tidigare gjorda maritima fynd. Osmundjärn har till stora delar byggt upp Sverige, men också försörjt länder runt Östersjön. Gustav Vasa ville förbjuda järnet och så skedde också 1604 när osmundjärn ersattes med stångjärn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Nytt museum i horisonten&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens maritima museer driver projektet Östersjöns skatter som ska resultera i ett marinarkeologiskt museum i anslutning till Vasamuseet på Djurgården i Stockholm. Museet, som planeras att öppna 2020, ska bevara och sprida kunskap om kulturarvet i Östersjön samt ta vrakens berättelser till ytan!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;För mer information, kontakt&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Richard Bauer, projektchef Östersjöns skatter&lt;br /&gt;+46 (0)455 35 93 51, &lt;a href="mailto:richard.bauer@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;richard.bauer@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nina Eklöf, projektledare Östersjöns skatter&lt;br /&gt;+46 (0)8 519 549 89, &lt;a href="mailto:nina.eklof@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;nina.eklof@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="mailto:nina.eklof@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;&lt;/a&gt;Jim Hansson, marinarkeolog Statens maritima museer&lt;br /&gt;+46 (0)8 519 549 22, &lt;a href="mailto:jim.hansson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;jim.hansson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Presskontakt&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cecilia Eriksson, kommunikatör Statens maritima museer&lt;br /&gt;+46 (0)8 519 558 43, cecilia.eriksson@maritima.se&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;span&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Wed, 24 Jan 2018 11:00:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/pressinbjudan-sensationella-vrakfynd--starten-for-nytt-museum/"><guid isPermaLink="false">8814</guid><title>Pressinbjudan: Sensationella vrakfynd – starten för nytt museum</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Statens maritima museer satsar stort på marinarkeologi och planerar för ett nytt museum om Östersjöns världsunika kulturarv. Två välbevarade vrak har nyligen hittats av Statens maritima museer vid dykningar i Stockholms skärgård.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Kom och träffa marinarkeologerna som gjorde de sensationella fynden när Statens maritima museer dök för att inhämta underlag till ett nytt marinarkeologiskt museum. Projektledningen för det nya museet är också på plats för att berätta mer om de stora planerna.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Intresset för marinarkeologiska upptäckter är stort och Statens maritima museer har lång erfarenhet och kunskap inom området. Det är hög tid att lyfta fram Östersjöns världsunika miljö- och kulturarv. Statens maritima museer driver projekt Östersjöns skatter som ska resultera i ett marinarkeologiskt museum.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Med det nya museet vill vi ge besökarna en djupdykning till Östersjöns hemligheter och berätta om de människor som haft havet som levebröd, sjöväg, slagfält – och grav.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Pressen välkomnas!&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;När: Onsdag den 24 januari klockan 10.00&lt;br /&gt;Var: Djurgårdsvägen 50, Stockholm (vid vattnet, nära Vasamuseet)&lt;br /&gt;OSA: Meddela gärna om ni kommer på pressvisningen till: &lt;a href="mailto:cecilia.eriksson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;cecilia.eriksson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontakt&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Cecilia Eriksson, kommunikationsenheten, Statens maritima museer&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:cecilia.eriksson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;cecilia.eriksson@maritima.se&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;08-519 558 43&lt;/p&gt;</description><pubDate>Mon, 22 Jan 2018 06:00:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/jarnvagsmuseet-och-de-transporthistoriska-samlingarna-del-av-statens-maritima-museer/"><guid isPermaLink="false">8816</guid><title>Järnvägsmuseet och de transporthistoriska samlingarna del av Statens maritima museer</title><description>&lt;p&gt;Statens maritima museer ansvarar sedan tidigare för det maritima kulturarvet och får genom inordnandet även ansvar för det transporthistoriska kulturarvet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;- Statens maritima museer har nu också ett fjärde museum, fler samlingar samt nya medarbetare med ny kunskap och kompetens. Vi må ha verkat inom lite olika områden tidigare men vi har också mycket gemensamt, bland annat forskning och samverkan med civilsamhället. Vi kommer kunna lära av varandra och vi blir nu också representerade i fler delar av landet, säger Leif Grundberg, överintendent vid Statens maritima museer.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I samlingarna ingår cirka 300 järnvägsfordon, ett hundratal vägmaskiner och ett femtiotal flygplan. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Inordnandet har skett på uppdrag av regeringen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;strong&gt;För mer information&lt;/strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Leif Grundberg, överintendent, telefon 08-51954979, e-post &lt;a href="mailto:leif.grundberg@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;leif.grundberg@maritima.se&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;Robert Sjöö, museichef Järnvägsmuseet, telefon 026-4551454, e-post &lt;a href="mailto:robert.sjoo@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;robert.sjoo@maritima.se&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;Maria Skuldt, kommunikatör, telefon 08-51955849, e-post &lt;a href="mailto:maria.skuldt@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;maria.skuldt@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Mon, 15 Jan 2018 09:45:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/nu-blir-lisa-doktor-med-museerna/"><guid isPermaLink="false">8818</guid><title>Nu blir Lisa doktor med museerna</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lisa Hellman blir den första att doktorera för CEMAS (Centrum för maritima  studier), ett samarbete mellan Statens maritima museer och Stockholms  universitet.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Lisa var en av de första forskarna att knytas till CEMAS och har fått sin  forskning finansierad av samarbetet under fyra år. I hennes forskning har hon  bidragit med ny kunskap och idéer till utställningar på både Vasamuseet och  Sjöhistoriska museet.&lt;br /&gt;- Det har varit ett privilegium att jobba med museerna,  det är få förunnande att jobba med något som får så mycket spridning.&lt;/p&gt;&lt;h2&gt;Nya perspektiv på Ostindiska kompaniet&lt;/h2&gt;&lt;p&gt;Hennes doktorsavhandling är en viktig grund för en kommande utställning på  Sjöhistoriska museet om Ostindiska kompaniet. I avhandlingen tittar hon närmare  på vardagslivet för de svenskar som jobbade för Ostindiska kompaniet  1730-1830.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fokus ligger på handelskvarteren i kinesiska Kanton, i kvarteren där  handelsmännen vistades. Det var en mångkulturell plats, där olika kinesiska  grupper träffade muslimer, judar och européer. Hon visar att Ostindiska  kompaniet endast var ett litet kompani bland många andra, på en plats där Asien  dominerar.&lt;br /&gt;- Vi tänker oss europeisk dominans, men det är precis tvärtom.  Européerna får bara gilla läget, det ger oss en omvänd bild och omtolkar vår  bild av européer i Asien.&lt;/p&gt;&lt;h2&gt;Kvinnornas bortglömda historia&lt;/h2&gt;&lt;p&gt;Hon kan även dra nya slutsatser om kvinnornas roll. Tidigare forskning kring  Ostasiatiska kompaniet har glömt bort kvinnorna, då man förutsatt att de inte  haft någon kontakt med de handelsresande. Detta eftersom det var förbjudet för  europeiska kvinnor att gå iland i Kanton, liksom det var förbjudet för de  kinesiska kvinnorna att träffa de europeiska handelsresanden.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;- Det är tydligt att man bryter de här reglerna. De europeiska männen åker  fast för att de smugglat med sin fru eller dotter. Jag har också hittat  affärsbrev från de lokala kvinnorna, vilket tyder på att de var viktiga även för  handeln.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Lisa Hellman doktorerade fredag 11 december. Utställningen om Ostindiska  kompaniet öppnar på Sjöhistoriska museet hösten 2016.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontakt&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Lisa Hellman&lt;br /&gt;Telefon: 08 674 7117 &lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:lisa.hellman@historia.su.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;lisa.hellman@historia.su.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Mon, 14 Dec 2015 09:05:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/overintendent-robert-olsson-slutar-efter-nio-framgangrika-ar/"><guid isPermaLink="false">8820</guid><title>Överintendent Robert Olsson slutar efter nio framgångrika år</title><description>&lt;p&gt;Idag arbetar Robert Olsson sin sista dag som högsta chef för Vasamuseet, Sjöhistoriska museet i Stockholm och Marinmuseum i Karlskrona, detta efter nio år som överintendent (motsvarande generaldirektör) för Statens maritima museer. Robert kan summera en helt enastående resa och utveckling för de tre museerna och har varit en uppskattad chef som genomfört många stora förändringar och startat ett flertal framgångsrika samarbeten.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Bland annat: &lt;br /&gt;•  ökat Vasamuseets besöksantal med drygt 36 %, (från 892 892 besökare 2005 till 1 220 429 besökare 2014)&lt;br /&gt;•  de tre museernas besöksantal sammanslaget ökat 45 % (från 1 168 892 besökare 2005 till 1 698 673 personer 2014)&lt;br /&gt;•  myndighetens omsättning ökat från 187 miljoner 2005 till 271 miljoner förra året.&lt;br /&gt;•  skapat en arbetsplatsvision, (nytt begrepp) som innehåller både värdegrund och verksamhetsvision, med en stark övertygelse om att de båda är beroende av varandra för att lyckas. &lt;br /&gt;•  skapat ett nytt innovativt forskningssamarbete med Stockholms universitet, CEMAS, centrum för maritima studier, &lt;a href="http://www.historia.su.se/cemas" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://www.historia.su.se/cemas&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;•  första kulturarvsinstitutionen som skapade ett eget traineeprogram för att utveckla chefer och specialister&lt;br /&gt;•  mottagit ubåten Neptun och skapat en helt ny besöksattraktion, en ubåtshall intill Marinmuseum i Karlskrona&lt;br /&gt;•  byggt ut Vasamuseet för att kunna ta emot ännu fler besökare och minska köerna som ringlar långa en stor del av året.&lt;br /&gt;• första kulturarvsmyndigheten med ett miljöarbete som ISO-certifierats enligt ISO 14001&lt;br /&gt;• har skapat ett samverkansavtal mellan fack och arbetsgivare&lt;br /&gt;• har 10 män och 13 kvinnor i chefsgruppen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; &lt;br /&gt;Vill du komma i kontakt med Robert finns han på telefonnummer: &lt;br /&gt;08-519 549 99 eller 070-6656924.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Eller kontakta informatör Martina Siegrist Larsson 08- 519 548 45 om du har frågor eller vill ha bilder.&lt;/p&gt;</description><pubDate>Fri, 30 Jan 2015 08:42:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/havet-och-manniskan---museer-manar-till-eftertanke-med-miniutstallning/"><guid isPermaLink="false">8822</guid><title>Havet och människan - Museer manar till eftertanke med miniutställning</title><description>&lt;p&gt; Den lilla utställningen står nu i Vasamuseet i Stockholm till mitten av mars och går sedan vidare till Marinmuseum i Karlskrona för att därefter erbjudas som vandringsutställning.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; - Vi hoppas att den här enkla formen av utställning ska fungera också för andra ute i landet, museer eller föreningar, som vill slå ett slag för miljön, säger Robert Olsson, chef för Statens maritima museer.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; Museimyndigheten, vars tre museer är de första i Europa som miljöcertifierats enligt ISO 14001, innefattar förutom Vasamuseet och Marinmuseum också Sjöhistoriska museet. I flera år har museerna jobbat systematiskt med att minska sin påverkan på miljön. Ett mål är också att påverka publiken med miljöbudskapet.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; Utställningen parar ihop vackra bilder från världshaven med hotfulla scenarion, citerar Einstein och lämnar nog ingen oberörd. I en kort film, gjord av Joakim Odelberg och Peter Isaksson, visas vad som döljer sig under den idylliska vattenytan i svenska småbåtshamnar. Utställningsproducent är Pia Frände vid Statens maritima museer.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Frågor till:&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Pia Frände, utställningsproducent, tel 08-519 549 36, &lt;a href="mailto:pia.frande@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;pia.frande@maritima.se&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;Robert Olsson, överintendent Statens maritima museer, tel 08-519 549 99 &lt;a href="mailto:robert.olsson@maritima.seMartina" rel="nofollow" target="_blank"&gt;robert.olsson@maritima.se &lt;br /&gt;&lt;/a&gt;Martina Siegrist Larsson, informatör, &lt;a href="mailto:martina.siegrist.larsson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;martina.siegrist.larsson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Tue, 11 Jan 2011 13:27:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/skolans-revansch-blev-bok/"><guid isPermaLink="false">8825</guid><title>Skolans revansch blev bok</title><description>&lt;p&gt;&lt;em&gt;Boksläpp nu i november: Skola i gränsland. En handbok och inspirationsbok. En hoppfull bok om skolan. Författare: Peter Skogsberg, lärare verksam vid Sunnadalsskolan och Marinmuseum i Karlskrona. Utgiven på Hammarlin förlag med stöd av Framtidens kultur.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;strong&gt;I boken &lt;em&gt;Skola i gränsland&lt;/em&gt; berättas historien hur Sunnadalsskolan i Karlskrona vände från skola med dåligt rykte till att inspirera lärare över hela Sverige. Skolans banbrytande pedagogik, i samarbete med Marinmuseum och fria kulturarbetare, beskrivs av Peter Skogsberg. Han är lärare med ena foten i skolvärlden och den andra i museivärlden som idag reser runt och föreläser om hur kultur kan få unga att växa – och våga.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;- Som lärare är vi ofta osäkra på hur vi ska utveckla pedagogiken och samtidigt förhålla oss till läroplanen och den bedömning som ska göras. Lärarna ute i landet fascineras av att vår okonventionella metod faktiskt fungerar ihop med läroplanen och att kultur direkt kan stärka måluppfyllelsen för skolan. Jag hoppas denna bok ska hjälpa dem, säger Peter Skogsberg.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sunnadalskolan i Karlskrona är en världsskola, med barn från 40 nationer. För tio år sedan, när Peter började sitt samarbetsprojekt med Marinmuseum, hade skolan dessutom dåligt rykte. Idag framhåller Kulturdepartementet och Statens kulturråd den pedagogiska metod som skolan utvecklat som ett lyckat exempel på hur samarbete mellan skola och kulturliv ökat integrationen och höjt kvaliteten på själva undervisningen. Skolor och kulturinstitutioner över hela landet efterfrågar Peter Skogsberg för föreläsningar och seminarier. Sunnadalsmetoden går ut på att träna grundskolelever i professionellt skådespeleri, manusförfattande, dans och scenografi. Teman till teatern hämtas på Marinmuseum som i perioder blir hemvist för eleverna. Eleverna utbildas också för att guida egna släktingar och vänner på Marinmuseum. Varje år sker sällsamma förvandlingsnummer bland eleverna som ger positivt avtryck på hela skolarbetet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Jag tror att vi lyckades genomföra vår metod därför att vi alla släppte på reviren. Det gällde inte minst Marinmuseum som öppnade dörrarna helt förutsättningslöst och frågade hur man kunde hjälpa skolan bäst, berättar Peter Skogsberg.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Jag hoppas att andra museer kan följa vårt exempel och våga släppa in skolan på skolans egna villkor. För oss har det varit en lärorik och fantastisk resa som vi känt oss fattigare utan, tycker Robert Olsson, chef för Statens maritima museer där Marinmuseum ingår.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;Skola i gränsland&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Författare: Peter Skogsberg, lärare verksam vid Sunnadalsskolan och Marinmuseum i Karlskrona&lt;br /&gt;Utgiven på Hammarlin förlag med stöd av Framtidens kultur.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Frågor till &lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Peter Skogsberg, Sunnadalsskolan och Statens maritima museer, där Marinmuseum ingår&lt;br /&gt;peter.skogsberg@maritima.se&lt;br /&gt;0709303731&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Torbjörn Ågren, museilektor vid Statens maritima museer &lt;br /&gt;torbjorn.agren@maritima.se&lt;br /&gt;0733604294&lt;/p&gt;</description><pubDate>Thu, 04 Nov 2010 06:59:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/skulptur-fran-spokskeppet-bargad/"><guid isPermaLink="false">8829</guid><title>Skulptur från Spökskeppet bärgad</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;I förra veckan bärgade en internationell forskargrupp en träskulptur från det 1600-talsvrak som kallas Spökskeppet – ett av Östersjöns mest välbevarade. Enligt kulturminneslagen tillfaller fynd från Svensk ekonomisk zon den svenska staten om de bärgats till ett svenskt fartyg eller förts till svenskt territorium. Bärgningsteamet har nu överlämnat skulpturen till Statens maritima museer, som ansöker om att få införliva fyndet i Sjöhistoriska museets samlingar. &lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Vraket är ett så kallat flöjtskepp – ett mindre handelsskepp från 1600-talet byggt i holländsk byggnadstradition. Den nu bärgade skulpturen har en gång suttit på utsidan av fartygets akter. Den är av furu, cirka 1,70 meter lång och 50 centimeter bred och föreställer en skäggig mansperson i hatt med plym och rock. Kanske föreställer den en tidstypisk handelsman? Den holländska kulturarvsmyndigheten som deltagit i bärgningen vill låna skulpturen för att ställa ut den i Holland.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;– Vi har tagit emot skulpturen och håller nu på att dokumentera den och tar fram en åtgärdsplan för konservering. Vi ska lämna in en ansökan till Riksantikvarieämbetet om att få införliva skulpturen i Sjöhistoriska museets samlingar. Först när det är klart kan vi ta ställning till om vi ska låna ut den, säger Andréas Olsson som är chef för arkeologienheten på Sjöhistoriska museet i Stockholm där skulpturen nu förvaras.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Spökskeppet upptäcktes för ett par år sedan av företaget Marin Mätteknik AB i samband med sökandet efter den försvunna DC3:an och fyndet uppmärksammades i tv-serien ”Vrakdykarna”. Det ligger på 125 meters djup öster om Gotska sandön och inom svensk ekonomisk zon.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Det mycket välbevarade vraket har väckt ett stort intresse i Holland. Under 2008 utfördes fältarbeten på vrakplatsen av en internationell marinarkeologisk forskargrupp som nu har återvänt till vraket för nya undersökningar.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;– Skeppsvraket är inte identifierat och vi vet inte under vilken flagg det seglat. Skeppet är byggt i holländsk tradition, men även Vasa som byggdes i Stockholm är byggt av holländska skeppsbyggare, säger Andréas Olsson.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Hollands motsvarighet till Riksantikvarieämbetet har nu erbjudit sig att konservera skulpturen mot att de får låna och ställa ut den i en planerad utställning.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;– Östersjöns välbevarade skeppsvrak berättar om en internationell sjöfart och handel. Det är en gemensam europeisk angelägenhet att bevara och forska kring detta kulturarv. I detta fall ser Holländarna vraket som en symbol för en Holländsk guldålder. Det är inte helt olikt den betydelse Vasaskeppet kommit att få för Sverige, säger Andréas Olsson.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Forskargruppen som bärgat skulpturen leds av Södertörns högskola i Stockholm som bedriver forskning och utbildning inom marinarkeologi. I gruppen ingår också forskare från Holland, USA och Storbritannien.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;KONTAKT:&lt;br /&gt;Andréas Olsson, chef för arkeologienheten&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:andreas.olsson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;andreas.olsson@maritima.se&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;08-519 549 56&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ulrika Djerw, informationsavdelningen&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:ulrika.djerw@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;ulrika.djerw@maritima.se &lt;/a&gt;&lt;br /&gt;08-519 549 35&lt;/p&gt;</description><pubDate>Wed, 19 May 2010 06:15:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/rapport-fran-naturvardsverket/"><guid isPermaLink="false">8830</guid><title>Rapport från Naturvårdsverket</title><description /><pubDate>Tue, 27 Apr 2010 13:38:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/bast-pa-miljo-i-kultursverige/"><guid isPermaLink="false">8833</guid><title>Bäst på miljö i Kultursverige</title><description>&lt;p&gt;12 av 12 poäng. Det blir full pott när Naturvårdsverket summerar miljöarbetet under 2009. Det framgår av en rapport som nyligen publicerades.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Av 191 myndigheter som redovisade sitt miljöarbete 2009 fick 18 stycken högsta poäng. Statens maritima museer, där Vasamuseet, Sjöhistoriska och Marinmuseum i Karlskrona ingår, var en av dem.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Det känns jättekul. Det är ett bra kvitto på att de stora arbetsinsatser vi gjort på området lönar sig, säger Robert Olsson, chef över Statens maritima museer.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I redovisningen fick myndigheterna svara på frågor om sitt miljöarbete. Det handlade bland annat om miljöcertifiering, miljöpolicy och miljörevision. Och de maritima museerna fick högsta poäng, 12 av 12.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Jag blir ju jätteglad naturligtvis. Det ger oss en sporre att jobba vidare med de här frågorna, säger Kristin Mizser, som är miljösamordnare på Statens maritima museer.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;De höga poängen är en naturlig följd av att vi förra året blev certifierade enligt ISO 14001. Det innebär att vi sätter upp tuffa miljömål – och ser till att vi följer dem.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Inom kultursektorn är vi faktiskt först med ISO-certifiering. Vi är först i norden, vi är också bland de första i världen.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;För personalen i myndigheten innebär det information, utbildning och checklistor. Miljöarbetet ska bli en naturlig del av vardagen på jobbet.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I vårt miljöledningssystem tittar bland annat på hur mycket energi vi förbrukar, hur många resor vi gör och vilka krav vi ställer när vi gör inköp. En stor del av arbetet ligger också på framtiden, då bland annat i kommande utställningar.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Vi tittar på hur vi bygger utställningar, och gör en rutin på vad vi ska tänka på när vi producerar dem. Det handlar om allt från material till ljussättning, säger Kristin Mizser.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Vårt arbete för en bättre miljö är långt ifrån färdigt.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Vi kan bli bättre på alla områden, säger Robert Olsson.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Kemikaliesidan är ett av de områden vi påverkar. Där kan vi utvecklas mycket genom att använda alternativa kemikalier, som är mindre miljöfarliga.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nu handlar det om att fortsätta arbetet, och hoppas på full pott även nästa år.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Vi kan gå vidare genom att fortsätta utveckla vårt miljöarbete, det är det som ingår i miljöcertifieringen.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontakt&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Robert Olsson, överintendent&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:robert.olsson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;robert.olsson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0706-65 69 24&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kristin Mizser, miljösamordnare&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:kristin.mizser@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;kristin.mizser@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0709-66 68 26&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Anders P Näsberg, informationsavdelningen&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:ulrika.djerw@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;anders.nasberg@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;08-519 549 28&lt;/p&gt;</description><pubDate>Tue, 27 Apr 2010 13:15:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/vasamuseet--20-aring-med-vaxtverk/"><guid isPermaLink="false">8835</guid><title>Vasamuseet – 20-åring med växtverk</title><description>&lt;p&gt;&lt;em&gt;Fotomontage på Vasamuseets tilltänkta tillbyggnad.&lt;br /&gt;Foto: Stadsbyggnadskontoret. Montage: Johan Israelsson, Bleak AB&lt;/em&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt; &lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Nu skrivs program för att bygga om och ut Vasamuseet, Sveriges största attraktion för utlandsturisterna. Huset byggdes för 20 år sedan, dimensionerat för  600 000. Redan från start kom många fler och idag trängs här årligen över en miljon besökare.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Våra besökare brukar vara mycket nöjda med museet, men under högsäsong blir det tidvis för trångt. En ut- och ombyggnad skulle göra stor skillnad, säger museichef Marika Hedin.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I december lämnades "start-PM" för en detaljplan till Byggnadsnämnden. Ärendet prövas nu vidare av flera parter, och en antagen detaljplan kan förväntas i slutet av 2010. Sedan tar det ytterligare ett knappt år innan bygget kan påbörjas. Målet är att tillbyggnaden tas i bruk våren 2013.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Om- och tillbyggnaden beräknas kosta 100 miljoner kronor. Statens maritima museer, där Vasamuseet ingår, planerar att finansiera den hyreshöjning som blir följden med publikintäkter.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; - Det här är en av våra viktigaste prioriteringar under de närmaste åren, menar Robert Olsson, chef för Statens maritima museer.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Tillfälliga utställningar, en av flera förbättringar&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Vasamuseet, som idag kan ta emot max 1600 besökare samtidigt, kan efter om- och tillbyggnad rymma 2000 besökare. Därmed hoppas man kunna korta köerna under högsäsongen och ge hundratusentals turister en bättre museiupplevelse. Ett löfte är bättre tillgänglighet för alla oavsett funktionsmöjlighet De flesta viktiga funktioner är placerade på entréplanet. I projektet ingår ombyggnad av befintliga lokaler och en tillbyggnad på ca 1600 kvm. Här ingår ny butik, entréhall med bättre utrymme för besöksgrupper, och dessutom ny hall för tillfälliga utställningar. Tillbyggnaden föreslås intill museets nuvarande entré, på mark som är en del av Galärparken.  Ytan upptas idag till stor del av en asfalterad parkväg.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Museets ursprungliga arkitekter står bakom tillbyggnaden&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;MånssonDahlbäck Arkitektkontor genom Göran Månsson och Marianne Dahlbäck, museets ursprungliga arkitekter, har anlitats för utformningen av den tänkta om- och tillbyggnaden. Vasamuseet byggdes under det sena 1980-talet efter en öppen nordisk arkitekttävling med 384 bidrag. Byggnaden, med Vasa i ständigt blickfång från husets alla nivåer, har uppmärksammats internationellt och blivit ett landmärke i Stockholm. Vasamuseet har också under senare år alltmer stärkt sin position som turistattraktion. I oktober 2009 fick museet det internationella priset "TRIP Global Award" och utsågs därmed till den bästa upplevelsen i Sverige av franska, tyska, engelska, holländska, italienska, ryska och amerikanska researrangörer. Samma år placerade Vasamuseet sig dessutom överst i popularitet i undersökningsföretagets ISI Wissings museienkät bland stockholmare.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt;</description><pubDate>Tue, 16 Feb 2010 13:28:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/k-markta-fritidsbatar-uppmarksammas-pa-batmassan-i-goteborg/"><guid isPermaLink="false">8839</guid><title>K-märkta fritidsbåtar uppmärksammas på Båtmässan i Göteborg</title><description>&lt;p&gt;Sedan förra året kan man ansöka om att få sin fritidsbåt k-märkt. Sjöhistoriska museet vill på så sätt stärka intresset för, öka kunskapen om och höja statusen på den äldre fritidsbåtsflottan. Syftet är att båtarna ska uppmärksammas. Då skapas också bättre förutsättningar för dem att bevaras.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;– En stor del av de hittills 26 k-märkta fritidsbåtarna är byggda på Västkusten, även om de idag finns över hela landet. Därför känns det extra roligt att vara på plats i Göteborg och uppmärksamma båtarna och de insatser som ägarna gör för att bevara dem, säger Fredrik Blomqvist, intendent på Sjöhistoriska museet.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Under ceremonin delas k-märkningsintyg för följande båtar ut:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Segelbåten &lt;strong&gt;BUMS&lt;/strong&gt; – Göteborg, Västra Götalands län. En nordisk folkbåt från 1963 byggd på Orust. Konstruerad av Tord Sundén och byggd vid Seldéns båtbyggeri, Orust. Ägare: Sture Sturemyr, Göteborg.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Segelbåten &lt;strong&gt;MONSUNEN&lt;/strong&gt; – Torslanda, Västra Götalands län. Konstruktör A Laurin och Å Eliasson, byggd hos Arvidsson och Karlsson i Svineviken 1943. Ägare: FRAM:s museistiftelse, Göteborg.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Seglebåten &lt;strong&gt;NABBEN II&lt;/strong&gt; – Uddevalla, Västra Götalands län. Långedragsjulle konstruerad av Hjalmar Olsson. Byggd 1932 av Bröderna Karlsson, Svineviken, Orust. Ägare: Bengt Arne Runnerström, Uddevalla.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;PÄRLAN&lt;/strong&gt; – Göteborg, Västra Götalands län. En entypsbåt konstruerad i Norge av Thorvald Gjerdrum. Byggd på Skåléns varv i Säffle 1961. Ägaren kommer att ha med sig en modell av Pärlan under ceremonin på båtmässan. Ägare: Claes Estelle, Göteborg.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Segelbåten &lt;strong&gt;TÄRNUNGEN&lt;/strong&gt; – Torslanda, Västra Götalands län. En klinkbyggd kosterbåt från 1929. Konstruerad och byggd av Hjalmar Larsson, Kungsviken. Ägare: Fram:s museistiftelse, Göteborg.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sjöhistoriska museets egen Petterssonbåt &lt;strong&gt;WIKING X&lt;/strong&gt; finns på plats i Museiföreningen Sveriges Fritidsbåtars monter. Wiking X är ritad av C G Pettersson och byggd vid Rosättra varv 1925. Pettersson gjorde samma år en legendarisk resa med Wiking från Stockholm, runt Skandinaviens kust till Narvik där båten togs på tåg till Luleå för vidare färd tillbaka till Stockholm. Motorn var ursprungligen en Penta A2 och resan var sponsrad för att göra reklam för den. Wiking X är den mest kända av alla Petterssonbåtar och köptes av Sjöhistoriska museet hösten 2008.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;KONTAKT:&lt;br /&gt;Fredrik Blomqvist, intendent&lt;br /&gt;Kulturarvsenheten&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:fredrik.blomqvist@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;fredrik.blomqvist@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Tfn: 0766-31 86 04&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Hans-Lennart Ohlsson, museichef &lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:hans-lennart.olsson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;hans-lennart.olsson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Tfn: 08-519 549 45&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ulrika Djerw, redaktör&lt;br /&gt;Informationsavdelningen&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:ulrika.djerw@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;ulrika.djerw@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Tfn: 08-519 549 35&lt;/p&gt;</description><pubDate>Thu, 04 Feb 2010 07:00:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/detaljrik-fartygsmodell-klar-efter-1000-timmar/"><guid isPermaLink="false">8844</guid><title>Detaljrik fartygsmodell klar efter 1000 timmar</title><description>&lt;p&gt;Från och med idag visar Sjöhistoriska museet i Stockholm en nytillverkad modell av fartyget Baltica. Efter drygt 1 000 timmars arbete har museets egna modellbyggare Stefan Bruhn och Jan Claesson färdigställt modellen – en tremastskonare från 1940-talet.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;– Sjöhistoriska museet har drygt 2 000 fartygsmodeller i sina samlingar, men just den här typen av fartyg fanns tidigare inte representerad där. Att vi valde att bygga just Baltica beror på att det i arkiven fanns ett bra bakgrundsmaterial att utgå från, med ritningar, fotografier och fakta om hennes historia, säger Stefan Bruhn.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Baltica sjönk i Östersjön 1963, troligtvis på grund av en läcka orsakad av ett isbälte. Nu har Baltica fått nytt liv! Varje liten del och detalj är handtillverkade med omsorg. Detaljrik, spännande och mycket vacker finns hon nu att se på Sjöhistoriska museet.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sjöhistoriska museet är en del av Statens maritima museer.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;KONTAKT:&lt;br /&gt;Stefan Bruhn och Jan Claesson, modellbyggare&lt;br /&gt;Samlingsavdelningen&lt;br /&gt;Tele: 0733-280941&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ulrika Djerw, redaktör&lt;br /&gt;Informationsavdelningen&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:ulrika.djerw@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;ulrika.djerw@maritima.se&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;Tel: 073-614 19 17&lt;/p&gt;</description><pubDate>Fri, 29 Jan 2010 11:45:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/publiken-strommade-till-sjohistoriska/"><guid isPermaLink="false">8847</guid><title>Publiken strömmade till Sjöhistoriska</title><description>&lt;p&gt;Under 2009 kom 213 280 besökare till Sjöhistoriska museet. Det motsvarar en ökning med nästan 90 procent jämfört med 2008.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; – Den stora ökningen under fjolåret beror mycket på att besökarna hittade till våra arenor på Galärvarvsområdet under sommaren, vilket är väldigt glädjande. Framför allt var det utställningen om Titanic i Båthall 1 som lockade men Båthall 2 med våra originalbåtar och Museifartygen, som har fri entré, visar också rekordsiffror, säger Hans-Lennart Ohlsson, museichef på Sjöhistoriska museet.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; Satsningen på Galärvarvet gjorde att besökarantalet ökade trots att museets huvudbyggnad var stängd för renovering under tre månader. Och nu börjar nya utställningar ta form.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; – I december öppnade vi utställningen &lt;em&gt;Vem är pirat?&lt;/em&gt; som tar besökarna med till 1300-talets Östersjön och dagens Adenviken. Senare i år är det dags för &lt;em&gt;Shipping &amp; shopping&lt;/em&gt;, en omfattande utställning om handel och sjöfart. Och så satsar vi på ett brett program med temakvällar och aktiviteter, inte minst i vår populära skaparverkstad Ruskpricken. Och håll koll på vår hemsida framöver, säger Hans-Lennart Ohlsson.  &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Pressrum&lt;/strong&gt;: &lt;a href="http://press.maritima.se/" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontakt&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Hans-Lennart Ohlsson, museichef, Sjöhistoriska museet&lt;br /&gt;e-post: &lt;a href="mailto:hans-lennart.ohlsson@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;hans-lennart.ohlsson@maritima.se&lt;/a&gt;, tfn: 08 - 519 549 45&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kristoffer Henrysson, informationsavdelningen, Sjöhistoriska museet&lt;br /&gt;e-post: &lt;a href="mailto:kristoffer.henrysson@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;kristoffer.henrysson@maritima.se&lt;/a&gt;, tfn: 08 - 519 549 32&lt;/p&gt; &lt;p&gt; Maria B Andersson, informationschef, Statens maritima museer&lt;br /&gt;e-post: &lt;a href="mailto:maria.andersson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;maria.andersson@maritima.se&lt;/a&gt;, tfn: 070-514 48 67&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt;</description><pubDate>Mon, 11 Jan 2010 08:58:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/ostersjosjorovare-pa-sjohistoriska-i-jul/"><guid isPermaLink="false">8850</guid><title>Östersjösjörövare på Sjöhistoriska i jul</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Under jullovet är det Östersjöns pirater som tar över Sjöhistoriska. Mellan den 26/12 och 10/1 är det fullt av aktiviteter på museet. Det blir bland annat skuggspel, skaparverkstad och skattjakt. Passa ocskå på att se den nya utställningen Vem är pirat?&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;h3&gt;JULLOVSPROGRAM&lt;/h3&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;10.00-17.00 Piratspår&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Piratspåret tar dig med på en resa över haven. Kommer du att möta pirater? Säkert! Kommer du att klara dig helskinnad i mål...? Det vet du inte förrän du vågat ge dig ut på jakten efter de tio svarta kistorna.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;11.00 Guidad visning för barn om sjörövare&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;11.00-16.00 Skaparerkstaden Ruskpricken&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Här kan du göra ditt eget skuggspel! Eller varför inte ett eget skepp? Vill du göra sjörövaren Störtebekers "Röde Djävulen" (Rote Teufel)? Eller sjörövarjägaren Simon av Utrechts "Färgglada kon" (Bunte Kuh)? Om du gör den ena och syrran den andra kan de mötas i badkaret! De båtar du gör hos oss är helt sjödugliga - det vill säga om du tätar dem ordentligt och ser till att ballasten ligger rätt.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;13.00&lt;/strong&gt; &lt;strong&gt;Skuggspel: "Skuggan av Störtebeker"&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Vilka var de fruktade Vitalie-bröderna som härjade i Östersjön under medeltiden? Varför blev de sjörövare? Kom och se i vårt skuggspel, där får du träffa kung Albrekt av Mecklenburg, drottning Margareta i den gyllene klänningen och den ruskige Störtebeker med skeppet Röde Djävulen!&lt;br /&gt;OBS! Den 28-30/12 är föreställningen förlängd. Då ackompanjeras dramat av musikgruppen RAA som också sjunger med barnen efteråt.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;14.00 Guidad visning för barn om sjörövare&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Vill du läsa på lite om pirater i Östersjön hittar du massor av spännande fakta på &lt;a href="http://www.sjohistoriska.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.sjohistoriska.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Välkommen till ett spännande jullov!&lt;/p&gt;</description><pubDate>Thu, 17 Dec 2009 10:17:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/fem-fartyg-k-marks-av-sjohistoriska/"><guid isPermaLink="false">8853</guid><title>Fem fartyg k-märks av Sjöhistoriska</title><description>&lt;p&gt;Sjöhistoriska museet, som är en del av myndigheten Statens maritima museer, har beslutat att k-märka ytterligare fem fartyg: Götakanalbåten Diana, fiskebåten Mälaren, minsveparen M21-Saga, timmerbogseraren Hebe och bogseraren Harge. Museet vill uppmärksamma de kulturhistoriskt intressanta fartygen som är en viktig del av det maritima kulturarvet och sammanlagt är nu drygt 90 fartyg i Sverige k-märkta.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;– Gamla välbevarade fartyg har en stor betydelse för många maritima kulturmiljöer. Arbetet med att bevara och använda dem engagerar tusentals eldsjälar runt om i landet. Och ännu fler är de passagerare som kan få uppleva en resa ombord på de här flytande klenoderna, säger Claes Wollentz, intendent på Sjöhistoriska museet.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;DIANA&lt;br /&gt;Byggd på Finnboda varv, 1931.&lt;br /&gt;Ägare: Strömma Turist och Sjöfart.&lt;br /&gt;Diana är en typisk representant för Götakanalbåtarna som ursprungligen byggdes som kombinerade last- och passagerarfartyg. Fartyget används i en lång tradition där förändringar av fartyget speglar utvecklingen och krav på säkerhet och driftekonomi. Redan tidigare har hennes ”systrar” Juno och Wilhelm Tham, som också trafikerar Göta Kanal, blivit k-märkta. Diana och det sammanhang som hon används i bedöms av Statens maritima museer som kulturhistoriskt värdefull.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;MÄLAREN&lt;br /&gt;Byggd på Knippla Skeppsvarv 1943.&lt;br /&gt;Ägare: Lennart Vennberg, Stockholm.&lt;br /&gt;Mälaren byggdes vid Knippla Skeppsvarv 1943 på beställning från Öckerö för att användas till sillfiske med trål. Senare såldes fartyget till Hasselösund vid Smögen för att användes till räkfiske. Mälaren gick i fiske fram till slutet av 1970-talet. Fartyget är idag hemmahörande i Stockholm. Hon är ett fint exempel på träbyggda motoriserade fiskebåtar med kryssarakter. På grund av omställningen av fiskeflottan i dag skrotas många av dessa klassiska fiskefartyg därför är det särskilt roligt att några av dem tas om hand och bevaras av sina nya ägare.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;M21-SAGA&lt;br /&gt;Byggd på Norrköpingsvarv, 1941.&lt;br /&gt;Ägare: Christer Linden och Merete Lind, Hägersten.&lt;br /&gt;M21 Saga är byggd på Norrköpingsvarv med Jac Iversen som konstruktör för minsvepning i inre vatten och skärgård. Fartyget har använts inom marinen fram till 2007 som bl.a röjdykarfartyg och för utbildning. I arbetet med att bevara M21 har man strävat efter att vara såväl materialtrogen som hantverkstrogen. Inredningen har bibehållen autentisk utformning. Ägaren ska bevara fartyget i skick som en före detta minsvepare.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;HEBE&lt;br /&gt;Byggd på William Lindbergs Mekaniska Verkstad &amp; Varfs AB i Stockholm 1876.&lt;br /&gt;Ägare: Hebe Landfjärden AB, Rimbo.&lt;br /&gt;Hebe byggdes 1876 vid Wilhelm Lindbergs mekaniska verkstad, Södra Varvet i Stockholm. Fartyget bevaras och används idag i sin ursprungliga miljö. Det finns ett gott dokumentationsmaterial som beskriver Hebes historia som timmerbogserare på Storsjön. Fartyget har exteriört samma utformning som från 1920-talet. Mycket av inredningen och utrustningen finns kvar ombord från tiden som timmerbogserare.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;HARGE&lt;br /&gt;Byggd på Wennbergs mekaniska verkstad i Karlstad 1907.&lt;br /&gt;Ägare: En grupp personer med anknytning till Sällskapet Polstjärnan i Karlstad.&lt;br /&gt;Harge byggdes 1907 vid C J Wennbergs mekaniska verkstad i Karlstad. Fartyget bevaras och används idag i sin ursprungliga miljö. Det finns ett mycket gott dokumentationsmaterial som beskriver Harges historia som bogserare på Vättern och senare som passagerarfartyg. Fartyget är teknikhistorisk-, samhälls- och personhistoriskt intressant. Originalmaskin och panna är fortfarande i bruk. Planen är att Harge ska ingå i ett maritimt center i Karlstad med fartyg byggda vid stadens kända varv Wennbergs mekaniska verkstad.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;KONTAKT:&lt;br /&gt;Claes Wollentz, intendent&lt;br /&gt;kulturarvsenheten &lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:claes.wollentz@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;claes.wollentz@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0455- 35 93 58&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ulrika Djerw, redaktör&lt;br /&gt;informationsavdelningen&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:ulrika.djerw@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;ulrika.djerw@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;08-519 549 35&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sjöhistoriska museet&lt;/p&gt; &lt;p&gt;www.sjohistoriska.se&lt;/p&gt;</description><pubDate>Mon, 14 Dec 2009 08:00:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/okade-bidrag-till-kulturhistoriska-fartyg/"><guid isPermaLink="false">8857</guid><title>Ökade bidrag till kulturhistoriska fartyg</title><description>&lt;p&gt;Bidraget kan sökas av ägare till fartyg som blivit k-märkta av Statens maritima museer genom Sjöhistoriska museet. Fartygsägarna får ansöka om stödet. Det är sedan Sjöhistoriska museet som fördelar bidraget.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Förut kunde bidrag bara sökas av ägare till segelfartyg. Under 2009 har modellen omarbetats och stöd kan nu sökas för reparationer av alla slags historiskt intressanta fartygstyper. Det är också flera olika arbeten på ett fartyg än tidigare som kan berättiga till stöd.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;– Tidigare delade vi enbart ut bidrag för skrovreparationer men nu har vi öppnat upp också för exempelvis arbeten med rigg, beslag och segel samt renovering av ångmaskin, ångpanna eller traditionell motortyp.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Därför känns det naturligt att den totala summan som delas ut också utökas, säger Claes Wollentz, intendent på Sjöhistoriska museets kulturarvsenhet.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;LÄS MER OM FARTYGSSTÖD:&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.maritima.se/sv/Vi-erbjuder/Bidrag-till-historiskt-vardefulla-fartyg/" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://www.maritima.se/sv/Vi-erbjuder/Bidrag-till-historiskt-vardefulla-fartyg/&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;KONTAKT&lt;br /&gt;Claes Wollentz, intendent&lt;br /&gt;kulturarvsenheten &lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:claes.wollenz@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;claes.wollenz@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0455- 35 93 58&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ulrika Djerw, redaktör&lt;br /&gt;informationsavdelningen&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:ulrika.djerw@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;ulrika.djerw@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;08-519 549 35&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sjöhistoriska museet&lt;br /&gt;www.sjohistoriska.se&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt;</description><pubDate>Tue, 08 Dec 2009 07:30:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/mot-horisonten-pa-marinmuseum/"><guid isPermaLink="false">8859</guid><title>Möt horisonten på Marinmuseum</title><description>&lt;p&gt;&lt;em&gt;Karlskrona inlopp med bland annat fregatten Eugenie efter världsomseglingen.&lt;br /&gt;Johan Christian Berger 1855 olja/duk. Foto: Johan Jonsson / SMM&lt;/em&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Den 12 december kl 14.00 är det vernissage för marinmåleriutställningen &lt;em&gt;Möt horisonten&lt;/em&gt; på Marinmuseum i Karlskrona. Utställningen bygger på en del av näringslivsdoldisen Erik Ekegrens omfattande samling. Tavlorna ackompanjeras av texter på temat havet och människan skrivna av rapartisten Petter Askergren och konstnären Sigvard Olsson.&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Möt horisonten&lt;/em&gt; visar många aspekter ur genren historiskt marinmåleri. Verk av erkända konstnärer blandas med mer schablonmässiga fartygsporträtt. Men den konstnärliga bedömningen är inte utställningens primära syfte.&lt;br /&gt;– Jag ser snarare att målningarna visar den bredd som genren marinmåleriet har. Inte minst inom flottan har traditionen att avbilda fartyg och skildra slag alltid haft en stark ställning, säger utställningschef Carina Karonen. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Utställningen kan ses också som en spegel för människors längtan ut och för drömmar om andra kontinenter. Tavlorna kan dessutom berätta mycket om sina målare, sina motiv och tidsepoker. Och om sin samlare.&lt;br /&gt;– Förutom det uppenbara intresset för hav och båtar visar den väl också på ett visst mått av galenskap. Att få sin samling visad så här är förstås en samlares dröm, säger Erik Ekegren.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Han har under 30 år lett bagerikoncernen Pågen AB. Lika länge har han samlat målningar, affischer och frimärken med marina motiv. Det stora intresset har lett till djupa kunskaper och gjort honom till en efterfrågad specialist på området.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Till utställningen har konstnären Sigvard Olsson och rapartisten Petter Askergren fritt skrivit texter på temat havet och människan. De representerar två generationer och har olika erfarenheter av havet. Målningarna som visas på Marinmuseum är en utvald del av utställningen som tidigare visats på Sjöhistoriska museet i Stockholm.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Utställningsproducent: Pia Frände, Statens maritima museer&lt;br /&gt;Formgivare: Mattias Lind, White arkitekter&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Välkommen till pressvisning och vernissage!&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Torsdagen den 10 december kl.11 är ni varmt välkomna till pressvisning av Möt horisonten. På plats finns utställningschef Carina Karonen och utställningsproducent Pia Frände.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under lördagens vernissage inviger Marinmuseums chef Richard Bauer utställningen tillsammans med samlaren Erik Ekegren och Ronald Bergman, ordförande i Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Pressbilder&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Högupplösta pressbilder på &lt;a href="http://press.maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontaktpersoner&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Carina Karonen, utställningschef, Marinmuseum&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:carina.karonen@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;carina.karonen@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0455-35 93 77&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Helena Grännsjö, informationsansvarig, Marinmuseum&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:helena.grannsjo@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;helena.grannsjo@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0455- 35 93 27&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pia Frände, utställningsproducent, Statens maritima museer&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:pia.frande@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;pia.frande@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0733-90 29 42&lt;/p&gt;</description><pubDate>Mon, 07 Dec 2009 13:17:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/vem-ar-pirat--ny-utstallning-pa-sjohistoriska-museet/"><guid isPermaLink="false">8864</guid><title>Vem är pirat? – ny utställning på Sjöhistoriska museet</title><description>&lt;p&gt;De dagsaktuella piraterna vid Somalias kust är levande exempel på att sjöröveri uppstår under vissa förhållanden: De bor vid en kust som ligger i närheten av farleder där handelsfartygen är dåligt skyddade. De har hamnar där vatten och mat kan bunkras och båtarna ses över. Piraterna har kontakter så att lösensummor som de kommer över kan omsättas till varor. Slutligen bor de i ett område som präglas av fattigdom och politiska konflikter. Somalia har fallit sönder efter ett snart 20 år långt inbördeskrig. Regeringen har ingen makt över stora delar av landet.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Liknande villkor har funnits i andra tider och på andra platser. I Östersjön härjade under 1390-talet Vitaliebröderna som till en början var kapare på den tillfångatagna kungen Albrekt av Mecklenburgs sida. De levde i en orolig tid. I verkligheten överföll de i princip vem som helst, beslagtog varor och dödade besättningar. Sjöröveriet fortsatte trots fredsavtal. Vitaliebröderna hade sin bas på Gotland och gjorde tillvaron osäker för besättningar på de tyska hansestädernas fraktfartyg.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Pia Frände, en av utställningens producenter, betonar att det finns många bottnar i frågan om vem som är pirat:&lt;br /&gt;– Om man tänker på dagens Somalia så kan man fundera på vilka som är delaktiga i utvecklingen av piratverksamheten där. Är det länder som har dumpat radioaktivt avfall och rovfiskat i Adenviken? Är det somaliska fiskare som lever utan skydd eller infrastruktur, som inte längre kan försörja sig på fisket? Det finns inget enkelt svar på frågan om vem som är pirat, menar Pia Frände.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Utställningen är delad i en historisk och en nutida del. I den historiska delen visas flera exempel från Sverige och Medelhavet på var, när och hur pirater uppstått. Förutom Vitaliebröderna får besökarna också möta ”Lasse i Gatan”, eller Lars Gatenhielm, som var verksam i Göteborg under 1700-talet, samt Korsarerna som verkade utanför Nordafrikas kust i flera hundra år. En av världens få bevarade sjörövarflaggor som påstås vara äkta har lånats in till utställningen. Den köptes av en åländsk sjöman i en Medelhavshamn innan den slutligen hamnade på Ålands sjöfartsmuseum.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I den nutida delen fokuseras helt på Somalias pirater. Dokumentära filmer och foton visar olika perspektiv på problemet – livsvillkoren i inbördeskrigets Somalia, världens intresse av säkra handelsleder, problem och risker för rederierna och deras anställda samt de internationella styrkornas verksamhet i området.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Utställningen öppnar 5 december och kommer att visas på Sjöhistoriska museet under hela 2010.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;KONTAKT:&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Pia Frände, utställningsproducent&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:pia.frande@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;pia.frande@maritima.se&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;0733-90 29 42&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Elin Harland, utställningsproducent&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:elin.harland@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;elin.harland@maritima.se&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;08-519 549 19&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ulrika Djerw, informationsavdelningen&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:ulrika.djerw@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;ulrika.djerw@maritima.se&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;08-519 549 35&lt;/p&gt;</description><pubDate>Mon, 30 Nov 2009 07:12:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/julnautika-pa-sjohistoriska-den-6-december/"><guid isPermaLink="false">8866</guid><title>Julnautika på Sjöhistoriska den 6 december</title><description>&lt;p&gt;Söndagen den 6 december är det dags för Sjöhistoriska museets populära julmarknad! Passa på att köpa julklapparna från skärgårdens hantverkare. Här hittar du allt från marina målningar till broderier. Dessutom finns museets bibliotek på plats med utförsäljning av böcker. Du kan också bege dig en trappa ner och tillverka dina egna julklappar i museets skaparverkstad Ruskpricken. Café i Lä serverar glögg och lussekatter. Fri entré kl. 10-16!&lt;/p&gt;</description><pubDate>Fri, 27 Nov 2009 14:18:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/sjohistoriska-har-k-markt-18-fritidsbatar/"><guid isPermaLink="false">8868</guid><title>Sjöhistoriska har k-märkt 18 fritidsbåtar</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Sjöhistoriska museet har beslutat att k-märka ytterligare 18 fritidsbåtar i Sverige. Museet vill på så sätt uppmuntra de som äger, vårdar, brukar och därmed bevarar en bit kulturhistoria.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I maj i år k-märktes de första åtta fritidsbåtarna. Nu läggs ytterligare 18 till listan över kulturhistoriskt intressanta fritidsbåtar.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Vi hoppas att k-märkningen ska höja statusen på de äldre fritidsbåtarna. Få länder har så många bevarade träbåtar som Sverige och det finns ett stort intresse såväl nationellt som internationellt, säger Fredrik Blomqvist, intendent på Sjöhistoriska museet.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Under första halvan av 1900-tal fanns många träbåtsvarv med framstående konstruktörer runt om i landet. I folkhemmets tid utvecklades båtlivet till en folkrörelse genom en stor mängd ideella båtklubbar. K-märkningen är en ren kulturhistorisk värdering, utan kopplingar till lagstiftningar eller andra regelverk.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Motiveringarna för k-märkning och pressbilder på några av båtarna finns i museets PRESSRUM: &lt;a href="http://press.maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;FÖLJANDE 18 FRITIDSBÅTAR HAR NU BLIVIT K-MÄRKTA:&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Motorbåten "Josefin" från 1963 - KNIVSTA, Uppsala län&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;En snipa som är välbevarad och i gott skick. Konstruerad och byggd av Rune Berntsson, Strömstad.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Segelbåten "Mia" från 1961 - TORSBY, Värmlands län&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;En ungdomsbåt i mycket gott skick. Den berättar om ett allt folkligare seglarliv från senare tid. Konstruktör Gösta Svensson, byggd på Säffle båtbyggeri.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Motorbåten "Graziella" från 1932 - TÄBY, Stockholms län&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Ritad av den välkände C G Pettersson. Båten har underhållits omsorgsfullt och återställts till sitt ursprungliga utseende. Byggd på Fröbergs varv, Lidingö.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Segelbåten "Taifun" från 1948 - SOLLENTUNA, Stockholms län&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;En god representant för den senare typen av skärgårdskryssare där regeln utnyttjats till fullo. Den aktuella båten är konstruerad av en av de främsta på området, Knud H Reimers. Taifuns skick är dessutom gott. Byggd på Bröderna Erikssons båtvarv i Strängnäs.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Segelbåten "Fair Wind" färdig 1948 - LIDINGÖ, Stockholms län&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;En god representant för kustkryssare konstruerade av Åke Améen, kända för sin goda sjöduglighet. Stora delar av båten är i ursprungligt skick samtidigt som åtgärden att redan 1958 plasta skrovet är en kulturhistoriskt intressant årsring. Byggd i Rossätra, Vätö.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Segelbåten "Aurora" från 1961 - ÖSTHAMMAR, Uppsala län&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;En havskryssare med många bibehållna originaldetaljer. Konstruerad och byggd av Harry Hallberg, Ellös, Orust.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;"Fiorella" från 1912 - LIDINGÖ, Stockholms län&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;En av mycket få exemplar av de tidiga snabbgående motorbåtarna. Dess historia såväl som det unika originalskicket gör båten i högsta grad skyddsvärd. Konstruktör C G Pettersson, byggd hos Bröderna Larsson, Kristinehamn.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;"Pärlan" från 1961- GÖTEBORG, Västra Götalands län&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;En entypsbåt konstruerad i Norge av Thorvald Gjerdrum. Denna båt är byggd på Skåléns varv i Säffle och har seglats främst på västkusten och i Vänern.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Motorbåten "Pontus" från 1936 - ÖRNSKÖLDSVIK, Västernorrlands län&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Ritades av den välkände C G Pettersson. Båten är fortfarande i ursprungligt skick. Byggd på N Sundins varv, Docksta. Båten finns i Örnsköldsvikstrakten i medan ägaren idag är bosatt i Västerås i Västmanlands län.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Motorbåten "Else" från 1932 - FRÄNSTA, Västernorrlands län&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Båten är i bästa skick och helt bibehållen i sitt ursprungliga utförande. Konstruerad och byggd av Oskar Kjellberg, Trosa.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Salongsbåten "Taifun" från 1908 - NORRTÄLJE, Stockholms län&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;En av landets äldsta bevarade motorbåtar som aldrig genomgått några omfattande förändringar. Konstruktör Albert Andersson, byggd vid Halldin &amp; Co Mek Verkstad, Örebro.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Motorbåten "Fisken" från 1960 - LUDVIKA, Dalarnas län&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;En plastracer som fortfarande efter nästen femtio år ser ut som den gjorde när den kom från fabriken. Konstruktör Olle Enderlein, byggd vid Malmö flygindustri.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Segelbåten "Tärnungen" från 1929 - TORSLANDA, Västra Götalands län &lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;En klinkbyggd kosterbåt. Den har en väldokumenterad historik och är i gott skick. Konstruerad och byggd av Hjalmar Larsson, Kungsviken.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Segelbåten "Monsunen" färdigbyggd 1943 - TORSLANDA, Västra Götalands län&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Båten har både en unik historia och en särpräglad konstruktion. Konstruktör A Laurin och Å Eliasson, byggd hos Arvidsson och Karlsson, Svineviken.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Motorbåten "Kristina" från 1961 - SOLLENTUNA, Stockholms län&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;En sportbåt av en modell som var populär under en lång tidsperiod (1930-1960-talet). Den har under 2000-talet återställts till mycket fint skick. Konstruerad och byggd av Owe Forslund, Stockholm.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Segelbåten "Bums" från 1963 - GÖTEBORG, Västra Götalands län &lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;En nordisk folkbåt byggd på Orust. Båten är i välhållet ursprungligt skick. Konstruerad av Tord Sundén, byggd vid Seldéns båtbyggeri, Orust.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Motorbåten "Solavae" från 1921 - RIMFORSA, Östergötlands län&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Tillverkades vid AB Andrée &amp; Rosenqvist OY i Åbo, Finland. Båten har inte byggts om utan är i ursprungligt skick. Konstruktör C S Andrée.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Salongsmotorbåten "Valkyrian" från 1910 - STOCKHOLM, Stockholms län&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;En av de äldsta klassiska Petterssonbåtarna. Konstruktör C G Pettersson, byggd på Nymans verkstäder, Uppsala.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;KONTAKT:&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Fredrik Blomqvist, intendent&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:fredrik.blomqvist@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;fredrik.blomqvist@maritima.se&lt;br /&gt;08-519549&lt;/a&gt; 38&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ulrika Djerw, informationsavdelningen&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:ulrika.djerw@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;ulrika.djerw@maritima.se&lt;br /&gt;08-519549&lt;/a&gt; 35&lt;/p&gt;</description><pubDate>Tue, 24 Nov 2009 07:30:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/lista-over-k-markta-fritidsbatar/"><guid isPermaLink="false">8869</guid><title>Lista över k-märkta fritidsbåtar</title><description /><pubDate>Tue, 24 Nov 2009 07:29:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/titanic-lamnar-stockholm---endast-kitsch-finns-kvar/"><guid isPermaLink="false">8871</guid><title>Titanic lämnar Stockholm - endast kitsch finns kvar</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Den 1 november är det sista chansen att se Titanic i Stockholm. Hittills har nästan 70 000 besökare sett utställningen vid Vasamuseet och under sista helgen håller Båthall 1 öppet till kl 20.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;- Jag är väldigt glad för att vi har kunnat erbjuda våra besökare den här utställningen och responsen har varit mycket positiv. Det här är den mest omfattande utställningen om Titanic som någonsin visats i Norden. Det lär dröja innan någon liknande visas igen så under finalhelgen har vi öppet längre för en ordentlig sista chans att uppleva den, säger Hans-Lennart Ohlsson, museichef på Sjöhistoriska museet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Direkt efter helgen börjar utställningen plockas ned för att sedan transporteras vidare till Tyskland. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Men för den som vill se mer av det mytomspunna fartyget så visar vi liten utställning av Titanic-kitsch på Sjöhistoriska. Det är en blandning av märkliga presentprylar, prydnadssaker, filmer, skivor och annat spännande eller smått bisarrt. Det är föremål som Claes-Göran Wetterholm plockat fram. Han har länge varit en av världens främsta experter på Titanic och har förstås sett det mesta med anknytning till fartyget, säger Hans-Lennart Ohlsson, museichef på Sjöhistoriska museet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Utställningen i Båthall 1 stänger kl. 20 den 1 november. Titanic-kitsch kan beskådas på Sjöhistoriska året ut.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Pressbilder och fakta&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Högupplösta pressbilder och mer fakta om utställningen och om Titanic finns i Sjöhistoriska museets pressrum.&lt;br /&gt;&lt;a href="http://press.maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Mer info om utställningen: &lt;a href="http://www.sjohistoriska.se/" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.sjohistoriska.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt;</description><pubDate>Fri, 30 Oct 2009 11:08:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/premiar-for-kaffehelg-pa-sjohistoriska/"><guid isPermaLink="false">8873</guid><title>Premiär för Kaffehelg på Sjöhistoriska</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Den 7-8 november är det premiär för Sjöhistoriska museets Kaffehelg. Det blir kaffemarknad med provsmakning, föredrag, utställning, latte art och mycket mer. På plats finns små och stora kaffehandlare, rosterier och rederier. &lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;- Utan sjöfarten skulle vi få koka kaffe på maskrosrötter, säger Sjöhistoriska museets chef Hans-Lennart Ohlsson.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Sjöhistoriska arbetar med en ny omfattande utställning om handel och sjöfart. I samband med det arbetet arrangerar museet olika evenemangshelger kring ämnet. Först ut är Kaffehelgen den 7-8 november då utställningar och föredrag berättar om sjöfrakten av kaffe förr och idag och om kaffekulturens historia i Sverige.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sverige har länge legat med i världstoppen när det gäller kaffekonsumtion. Den första kända importen noterades av Göteborgstullen 1685 och gällde ett skålpund (0,425 kilo). Under sent 1800-tal blev det en dryck för alla. Idag importeras ungefär 110000 ton råkaffe per år, främst från Sydamerika. Kaffet kommer till Europa med båt. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Sjöfarten har flyttat ut från städernas centrum och blivit osynlig för många men över nittio procent av varuhandelns transporter i världen sker idag med båt. Utan sjöfarten skulle våra liv se annorlunda ut. Och kaffe skulle inte vara en svensk nationaldryck, säger Hans-Lennart Ohlsson museichef på Sjöhistoriska.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under helgen får vi följa kaffets historia och bönornas väg till Sverige och höra rederiernas, handlarnas och rosteriernas berättelser. Det blir marknad med provsmakning och försäljning av kaffeprodukter, tävlingar och latte art. Det ges dessutom möjlighet att bygga t ex ett eget containerfartyg i skaparverkstaden Ruskpricken.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- På morgonen den sjunde november sätter vi igång kvarnarna och bryggarna - bara att vakna och följa doften, säger Hans-Lennart Ohlsson.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Högupplösta pressbilder i Sjöhistoriskas pressrum: &lt;a href="http://press.maritima.se/" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Mer information på: &lt;a href="http://www.sjohistoriska.se/" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.sjohistoriska.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontaktpersoner&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Karin Fredriksson, programansvarig, Sjöhistoriska museet&lt;br /&gt;Tel: 08-519 549 18, e-post: &lt;a href="mailto:karin.fredriksson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;karin.fredriksson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kristoffer Henrysson, informationsavdelningen, Sjöhistoriska museet &lt;br /&gt;Tel: 08-519 549 32, e-post: &lt;a href="mailto:kristoffer.henrysson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;kristoffer.henrysson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kaffehelg på Sjöhistoriska museet i Stockholm den 7-8 november 2009 kl 10-17.&lt;br /&gt;Fri entré t o m 18 år. Entré vuxen: 50 kr. (gratis påtår?)&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt;</description><pubDate>Thu, 22 Oct 2009 06:03:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/het-fest-for-kallt-krig-pa-marinmuseum/"><guid isPermaLink="false">8875</guid><title>Het fest för kallt krig på Marinmuseum</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;I juni nästa år inviger Marinmuseum i Karlskrona sin nya stora utställning om kalla kriget. Nu sparkas arbetet igång med ett rejält 80-talspartaj.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;J&lt;/strong&gt;a, ni helt läste helt rätt. Fredagen den 30 oktober blir det 80-talsfest på Marinmuseum. Då kommer bland annat ståuppkomikern Lasse Karlsson, känd från TV3:s humorprogram "Comedy Fight Club" att gästa museet. &lt;br /&gt;- Det blir en helkväll med 80-talsmusik, liveband, break dance, kända gästgästbartenders från 80-talets Karlskrona och dans till DJ-legenden Paul Gabris som ska få oss att ta ut svänga ordentlig under discokulorna, säger kvällens festfixare Helena Grännsjö.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den coolaste stämningen blir det enligt Helena Grännsjö i Marinmuseums hörsal som kvällen till ära förvandlas till "The Cold War Lounge" där kalla kriget är i centrum.&lt;br /&gt;- Vi kommer att ha filmprojiceringar på väggarna, ett "östblock "och ett "västblock" och så en liten spionbar. Det blir en helball kväll vare sig du var med på 80-talet eller inte, säger hon.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I lite drygt ett år har det funderats, forskats och jobbats för fullt kring den nya utställningen som kommer att bli den största sedan museet öppnade. &lt;br /&gt;- Vi har tagit in utställningsarkitekter, manusförfattare, filmare och forskare för att göra en helt ny slags utställning än vad våra besökare är vana vid. Utställningen om kalla kriget invigs den 5 juni 2010, säger Johan Gustafsson.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;PRESSINBJUDAN&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Fredagen den 23 oktober klockan 10&lt;/strong&gt; bjuder vi in pressen. Då berättar projektledaren Johan Gustafsson och historikern Andreas Linderoth mer om Marinmuseums kommande utställning om kalla kriget. Helena Grännsjö informerar om 80-talsfesten.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kontaktpersoner&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Helena Grännsjö, informationsansvarig&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:helena.grannsjo@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;helena.grannsjo@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0455- 35 93 27&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Johan Gustafsson, Projektledare&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:johan.gustafsson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;johan.gustafsson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0455 35 93 06&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Pressbild:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.marinmuseum.se/~/media/MEDIA/MARINMUSEUM_BILDER/Pressmeddelande/80%20talsfest%20och%20kalla%20kriget%20jpg.ashx" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://www.marinmuseum.se/~/media/MEDIA/MARINMUSEUM_BILDER/Pressmeddelande/80%20talsfest%20och%20kalla%20kriget%20jpg.ashx&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Tue, 20 Oct 2009 13:43:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/amerikansk-karnvapenstrateg-besoker-marinmuseum/"><guid isPermaLink="false">8877</guid><title>Amerikansk kärnvapenstrateg besöker Marinmuseum</title><description>&lt;p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Han är före detta amiral i amerikanska flottan, kärnvapenstrateg och expert på ubåtsjakt. Nu föreläser han om sina erfarenheter på Marinmuseum i Karlskrona. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Att kalla kriget är hett på Marinmuseum går inte att missa i höst, flera föreläsningar kommer att ta upp denna spännande och händelserika period. Först ut är den amerikanska amiralen och kärnvapenstrategen Jerry Holland som har åkt hela vägen från New England för att berätta om USA:s perspektiv på kalla kriget till havs mellan åren 1950 och 1989. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hur utvecklade USA sina strategier och metoder under kalla kriget, och hur svarade Sovjetunionen? Detta och mycket mer kommer Jerry Holland, som också är expert på ubåtsjakt, att ta upp söndagen den 18 oktober klockan 14. Föreläsningen simultantolkas till svenska.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;PRESSINBJUDAN&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Fredagen den 16 oktober klockan 11 bjuder vi in pressen&lt;/strong&gt;. Då finns Jerry Holland på plats för att berätta om sina erfarenheter.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Välkomna!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;strong&gt;Kontaktpersoner&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Richard Bauer, museichef&lt;br /&gt;0455 35 93 51&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:richard.bauer@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;richard.bauer@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Joakim Johansson, kommunikatör&lt;br /&gt;0455 35 93 53&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:joakim.johansson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;joakim.johansson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;/p&gt;</description><pubDate>Wed, 14 Oct 2009 14:08:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/fartygsforum-och-skeppsbrott-i-norrkoping/"><guid isPermaLink="false">8878</guid><title>Fartygsforum och Skeppsbrott i Norrköping</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Den 17-18 oktober arrangerar Statens maritima museer &lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;tillsammans med &lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;Arbetets museum&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt; &lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;Fartygsforum 2009 i Norrköping.&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt; &lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;Under &lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;helgen &lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;öppnar Arbetes museum också utställningen &lt;em&gt;Skeppsbrott&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;Fartygsforum hålls för nionde gången, i år med temat &lt;em&gt;Flytande arbetslivsmuseer, utveckling och samverkan&lt;/em&gt;&lt;strong&gt;. &lt;/strong&gt;Forumet är en mötesplats för ideella aktörer, myndigheter och institutioner som arbetar med att bevara och bruka historiska fartyg. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;På programmet står bland annat Göteborgs universitets presentation av forskningsprojektet &lt;em&gt;Bevarande och utveckling av det flytande kulturarvet - forskningsbehov&lt;/em&gt;. Transportstyrelsen informerar om kommande regler och Sjöhistoriska museet berättar om fartygsbevarande runt Östersjön och utveckling av k-märkningen av fartyg.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under lördagen den 17 oktober öppnar Arbetes museum utställningen &lt;em&gt;Skeppsbrot&lt;/em&gt;&lt;em&gt;t&lt;/em&gt;. Fyra generationer Gibson på Scillyöarna sydväst om Land's End i Cornwall, Storbritannien, har dokumenterat skeppsbrott i området sedan 1860-talet. Alla skepp på väg till eller från Europa måste ta sig förbi de förrädiska farvattnen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kontakter och information&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;För mer information om Fartygsforum, fartygsbevarande och k-märkning se &lt;a href="/link/cb1dfdff66b547088cf2361235cd9feb.aspx" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.maritima.se&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;Här finns också programmet för årets forum.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Claes Wollentz &lt;br /&gt;Intendent, kulturmiljöavdelningen &lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:claes.wollentz@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;claes.wollentz@maritima.se&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;0733-40 16 40 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kristoffer Henrysson &lt;br /&gt;Informationsavdelningen &lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:kristoffer.henrysson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;kristoffer.henrysson@maritima.se&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;08-519 549 32&lt;/p&gt; &lt;p&gt;För mer information om Arbetes museum och utställningen Skeppsbrott se &lt;a href="http://www.arbetetsmuseum.se/" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.arbetetsmuseum.se&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Felicia Eriksson&lt;br /&gt;informationschef Arbetets museum&lt;br /&gt;011-23 17 09&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:felicia.eriksson@arbetetsmuseum.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;felicia.eriksson@arbetetsmuseum.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Torsten Nilsson&lt;br /&gt;intendent Arbetets museum &lt;br /&gt;011-23 17 26 &lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:torsten.nilsson@arbetetsmuseum.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;torsten.nilsson@arbetetsmuseum.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Mon, 12 Oct 2009 08:29:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/jarramas-brygga-blir-skeppsgossen/"><guid isPermaLink="false">8879</guid><title>Jarramas Brygga blir Skeppsgossen</title><description>&lt;p&gt;Från och med den första november byter Marinmuseums restaurang namn och ägare. Jarramas Brygga blir istället Skeppsgossen när krögarparet Joakim Bengtsson och Camilla Rosengren tar över verksamheten.&lt;br /&gt;- Vi ser verkligen fram emot detta. Marinmuseum erbjuder Karlskronas finaste läge och vi tänker utnyttja det fullt ut, säger Joakim Bengtsson.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Förutom en del omändringar i lokalen så kommer den största skillnaden att synas på menyn. Med svensk husmanskost vill de båda krögarna fresta matsugna besökare och lunchgäster. &lt;br /&gt;- Det blir klassisk och god svensk mat. Vi satsar också på en ny salladsbuffé där våra gäster kan komponera ihop grönsaker med exempelvis räkor, skinka, kräftstjärtar och hemmagjorda dressingar, förklarar Joakim Bengtsson.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Speciella affärsluncher med finrätter som Wallenbergare och Sjömansbiff är en annan nyhet, och från slutet av januari kommer Skeppsgossen även att ha öppet kvällstid. &lt;br /&gt;- Då tänker vi erbjuda en finare a la carte och svenskodlade viner. Mat som torskrygg, laxfilé och lamm kommer att finnas på menyn, säger Joakim Bengtsson.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Att Marinmuseums restaurang har hög klass är väldigt viktigt tycker museichefen Richard Bauer. Enligt honom är maten en betydelsefull del av ett museibesök, vilket de nya krögarna har förstått.&lt;br /&gt;- De har visat på uppfinningsrikedom och har många spännande och kul idéer som jag verkligen gillar, säger han.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;PRESSINBJUDAN:&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Måndagen den 12 oktober klockan 10 &lt;/strong&gt;bjuder vi in pressen till Marinmuseum. Då berättar Joakim Bengtsson och Camilla Rosengren mer om Restaurang Skeppsgossen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Välkomna!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontaktpersoner&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Joakim Bengtsson&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:joakim@skeppsgossen.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;joakim@skeppsgossen.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0708 12 27 50&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Camilla Rosengren&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:camilla@skeppsgossen.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;camilla@skeppsgossen.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0733 14 47 50&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Helena Grännsjö, informationsansvarig&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:helena.grannsjo@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;helena.grannsjo@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0455 35 93 27&lt;/p&gt;</description><pubDate>Tue, 06 Oct 2009 15:05:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/maritima-museer-forst-i-skandinavien-med-miljocertifikat/"><guid isPermaLink="false">8880</guid><title>Maritima museer först i Skandinavien med miljöcertifikat</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Som några av de första museerna i världen har Vasamuseet, Sjöhistoriska museet i Stockholm och Marinmuseum i Karlskrona blivit miljöcertifierade enligt den frivilliga och internationella standarden ISO 14001. Det är resultatet av att museimyndigheten Statens maritima museer sedan flera år arbetar metodiskt med att minska sin negativa påverkan på miljön.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Certifieringen innebär att vi åtar oss att fortsätta arbetet och att ständigt förbättra vår miljöprestanda. Det känns viktigt och bra att få miljöcertifikatet som ett slags bevis på att vi arbetar på ett effektivt och långsiktigt sätt, säger Robert Olsson, chef för Statens maritima museer.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Det är bara ett fåtal andra museer i världen som blivit certifierade enligt ISO 14001, exempelvis National Museum of Australia i Canberra, Biodiversity Museum i Teheran och Natural History Museum i London.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Miljön är en av de största globala frågorna. Vi kan göra en insats genom att vara ett gott exempel och visa vårt engagemang för miljön för våra besökare, inte minst på Vasamuseet som har en stor internationell publik med en dryg miljon besökare varje år, fortsätter Robert Olsson.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Under 2008 fick samtliga anställda utbildning i miljöfrågor och i miljöledningssystemet. Då påbörjades också ett långsiktigt arbete med att minska museernas totala användning av fossila bränslen, farliga kemiska produkter och papper. Allt avfall från de tre museernas kontor, verkstäder och restauranger sorteras och miljövänliga alternativ ska efterfrågas vid myndighetens alla upphandlingar och inköp.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Vi byter ut farliga kemikalier till miljövänliga alternativ där det går. Till exempel har vi gått över till helt biologiskt nedbrytbara bottenfärger på en stor del av våra museibåtar. Sedan början av 2008 har vi minskat den totala andelen farliga kemiska preparat på våra museer med tio procent, men vi kan bli ännu bättre, säger Kristin Mizser som är myndighetens miljösamordnare.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Den enskilda faktor som har hög miljöpåverkan inom Statens maritima museer är flygresor i tjänsten mellan museerna i Stockholm och Karlskrona. Ett viktigt miljömål under 2009 är därför att minska resandet med flyg med tio procent. Tjänstefordon inom myndigheten byts ut mot miljövänligare el- eller hybridbilar.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ebbe Ombäck är miljörevisor på Intertek, som genomfört certifieringen av Statens maritima museer:&lt;br /&gt;- Statens maritima museer visade under revisionen på ett utmärkt sätt hur man har anammat det nya tankesättet inom miljöstyrning och att man är på god väg att skapa tre gröna museer, säger han.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;PRESSFOTON&lt;/strong&gt; finns i vårt digitala pressrum: &lt;a href="http://press.maritima.se/" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;KONTAKT&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kristin Mizser, miljösamordnare&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:kristin.mizser@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;kristin.mizser@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0709-66 68 26&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Robert Olsson, överintendent&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:robert.olsson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;robert.olsson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0706-65 69 24&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ulrika Djerw, informationsavdelningen&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:ulrika.djerw@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;ulrika.djerw@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;08-519 549 35&lt;/p&gt;</description><pubDate>Tue, 29 Sep 2009 06:15:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/marina-kanslor-av-bengt-salto/"><guid isPermaLink="false">8882</guid><title>Marina känslor av Bengt Saltö</title><description>&lt;br /&gt;Vackra tavlor men med motiv som inte speglar vår egen tid, så ser ofta marinmåleriet ut . Bengt Saltö som är en av få verksamma marinmålare i Sverige vill ändra på detta. Därför ställer han nu ut ett antal helt nya marinmålningar på Marinmuseum i höst.  – I dagens läge målas sällan eller aldrig några marina motiv av fartyg, ser man någon marinmålare så har de behållt den gamla tekniken till nya moderna fartyg som om tiden stått still, säger Bengt Saltö.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Utställningen består av ett tjugotal målningar som kraftigt skiljer sig från det vi är vana vid att se i dessa sammanhang. Det är bilder i nedtonade färger, gråskalor, svart, vitt och rena linjer som spelar mot varandra.&lt;br /&gt;– Jag vill ladda varje bild med tankar, idéer som jag upplevt som ung, eller som när jag gjorde militärtjänsten i flottan.  Mina målningar handlar ofta om olika känslor förmedlade i samklang mellan nutid och dåtid, förklarar Bengt Saltö.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Utställningen invigs den 26 september klockan 14 och pågår till den 15 november.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;PRESSINBJUDAN&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fredagen den 25 september klockan 10 är pressen välkommen till Marinmuseum. Då berättar Bengt Saltö mer om sina tavlor och sitt moderna marinmåleri.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Välkomna!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kontaktpersoner&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Carina Karonen, utställningschef carina.karonen@maritima.se 0455-35 93 77&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Helena Grännsjö, informationsansvarig Helena.grannsjo@marinmuseum.se 0455-35 93 27&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;  &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;</description><pubDate>Tue, 22 Sep 2009 13:52:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/guldhalsband-fran-titanic-stalls-ut-i-stockholm/"><guid isPermaLink="false">8883</guid><title>Guldhalsband från Titanic ställs ut i Stockholm</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontaktuppgifter&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Claes-Göran Wetterholm&lt;br /&gt;Författare och fartygshistoriker&lt;br /&gt;Telefon: 070-666 69 66&lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:cyberclaes@telia.com" rel="nofollow" target="_blank"&gt;cyberclaes@telia.com&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Maria B Andersson&lt;br /&gt;Chef för informationsavdelningen, Statens maritima museer&lt;br /&gt;Telefon: 08-519 548 67 &lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:maria.andersson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;maria.andersson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kristoffer Henrysson&lt;br /&gt;Informationsavdelningen, Sjöhistoriska museet&lt;br /&gt;Telefon: 08-519 549 32&lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:kristoffer.henrysson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;kristoffer.henrysson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Tue, 22 Sep 2009 07:41:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/rofyllt-vid-sjohistoriska/"><guid isPermaLink="false">8885</guid><title>Rofyllt vid Sjöhistoriska</title><description>&lt;p&gt;Helgen den 19-20 september är det åter rofyllt i och utanför Sjöhistoriska museet. Besökarna får se roddbåtar från olika epoker och prova på bland annat kyrkbåtsrodd och moderna roddbåtar. Det blir också olika tävlingar - från sprintdistans till Djurgården runt. På Riksidrottsmuseet berättar museichef Karl Örsan om rodd vid de Olympiska spelen i Stockholm och i Sjöhistoriskas skaparverkstad kan de yngre besökarna bygga och provköra modellroddbåtar. Hela programmet finns på Sjöhistoriska museets webb: &lt;a href="http://www.sjohistoriska.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.sjohistoriska.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;19-20 september kl 11-17. &lt;br /&gt;Fri entré till Sjöhistoriska museet och Riksidrottsmuseet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kontakt:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Catharina Silberman&lt;br /&gt;Programansvarig, Sjöhistoriska museet&lt;br /&gt;catharina.silberman@maritima.se&lt;br /&gt;08-519 558 15&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kristoffer Henrysson &lt;br /&gt;informationsavdelningen Statens maritima museer&lt;br /&gt;kristoffer.henrysson@maritima.se&lt;br /&gt;08-519549 32&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sjöhistoriska museet, Djurgårdsbrunnsvägen 24.&lt;br /&gt;Hela programmet på: &lt;a href="http://www.sjohistoriska.se/" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.sjohistoriska.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Tue, 15 Sep 2009 08:47:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/hog-tid-att-ansoka-om-k-markt-fritidsbat/"><guid isPermaLink="false">8887</guid><title>Hög tid att ansöka om k-märkt fritidsbåt</title><description>&lt;p&gt;Projektet "K-märkt fritidsbåt" är en del i Sjöhistoriska museets arbete för att öka uppmärksamheten kring den äldre fritidsbåtsflottan. Förhoppningen är att öka allmänhetens intresse för äldre, välbevarade och sjödugliga båtar - och att på sikt också bidra till olika typer av förmåner för dessa båtar.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;För att ha chans att k-märkas måste fritidsbåten:&lt;/p&gt; &lt;ul&gt; &lt;li&gt;ursprungligen vara byggd som fritidsbåt,&lt;/li&gt; &lt;li&gt;vara byggd i Sverige eller ritad av en svensk båtkonstruktör eller vara av sådan typ som varit vanlig i landet, eller på annat sätt anses vara nationellt bevarandevärd,&lt;/li&gt; &lt;li&gt;vara sjösatt första gången före 1965,&lt;/li&gt; &lt;li&gt;ha en väldokumenterad historik,&lt;/li&gt; &lt;li&gt;vid tiden för ansökan dels vara i gott, sjövärdigt skick,&lt;/li&gt; &lt;li&gt;vara original/autentisk, inte en kopia eller replik av en äldre båt.&lt;/li&gt; &lt;/ul&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://www.maritima.se/sitecore/content/Myndigheten%20SMM/Verksamhet/Fartygsbevarande/Kulturhistorisk_markning/K_markt_fritidsbat.aspx" rel="nofollow" target="_blank"&gt;Ansökningshandlingar hittar du här.&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kontakt:&lt;br /&gt;Fredrik Blomqvist, kulturmiljöavdelningen&lt;br /&gt;08-519 549 38&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:fredrik.blomqvist@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;fredrik.blomqvist@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ulrika Djerw, informationsavdelningen&lt;br /&gt;08-519 549 35&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:ulrika.djerw@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;ulrika.djerw@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://www.sjohistoriska.se/" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.sjohistoriska.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="/link/cb1dfdff66b547088cf2361235cd9feb.aspx" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Sjöhistoriska museet är en del av Statens maritima museer.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://www.sjohistriska.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Thu, 10 Sep 2009 15:35:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/vasamuseet-mot-rekordsommar/"><guid isPermaLink="false">8889</guid><title>Vasamuseet mot rekordsommar</title><description>&lt;p&gt;Nu när halva sommaren gått har 257000 besökare passerat in genom portarna till Vasamuseet. Det är en ökning med närmare 3% jämfört med fjolårets rekordsiffror.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kryssningsbesökare, kronans låga värde och ostadigt väder tros vara förklaringen till besöksskurarna.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Tvärtemot vad som rapporteras om vikande besökssiffror för statliga museer så har Vasamuseet sedan flera år en positiv trend och hittills i sommar har vi våra bästa siffror någonsin, säger museichefen Marika Hedin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Vi står för en rätt stor andel av besöksmängden och borde faktiskt räknas in statistiken, tycker Marika Hedin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det ökande antalet kryssningsgäster till Stockholm är den viktigaste förklaringen till allt bättre siffror. Från kryssningsföretagen berättar man att allt färre köper utflykter, till Vasamuseet bland annat. På museet ser man dock en stor ökning bland individuella besökare. Det tyder på självständiga kryssningsresenärer som ändå letar sig fram till det man vill se i Stockholm, där Vasa ligger högt på önskelistan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vasamuseet har förberett för dessa mer självständiga besökare. Inför besöket kan man från webben ladda ner fria MP3-guidningar och i museet kan man på egen hand gå runt i sk familjespår där vuxna tillsammans med barn kan upptäcka Vasa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I år lockas också många av chansen uppleva världens två mest kända skepp ihop. Kombinationsbiljetter till Vasamuseet och den utställning om Titanic som visas i närheten säljs i tusental.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vasamuseets besöksantal de senaste fem åren nedan:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2004&lt;br /&gt;858923&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2005&lt;br /&gt;892 892&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2006&lt;br /&gt;973722&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2007&lt;br /&gt;1067397&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2008&lt;br /&gt;1143404&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;Pressbilder på&lt;/strong&gt;: &lt;a href="/publish/Vasamuseet mot ny rekordsommar" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://www.vasamuseet.se/Pressrum.aspx&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kontaktpersoner&lt;/strong&gt;:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Marika Hedin, museichef, 0708 41 89 19&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mathias Andersson, marknadsansvarig, 070509 48 79&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maria B Andersson, informationschef, 070 514 48 67&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt;</description><pubDate>Thu, 16 Jul 2009 11:13:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/titanic--en-manlig-katastrof/"><guid isPermaLink="false">8891</guid><title>Titanic – en manlig katastrof?</title><description>&lt;p&gt;Titanic-experten och etnologen Claes-Göran Wetterholm vänder på begreppen och tar under sin visning av Titanic-utställningen upp andra vinklingar än de vanliga - hur kvinnorörelsen drabbades av Titanics undergång, hur man skapade myter om de hjältemodiga männen och frågan om könet spelade någon roll när människor skulle räddas. &lt;br /&gt;Detta och mycket annat får man under en annorlunda visning och en ny skildring av Titanics undergång av Claes-Göran Wetterholm i Sjöhistoriska museets utställning i Båthall1 vid Vasamuseet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mer om utställningen på &lt;a href="http://www.sjohistoriska.se/" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.sjohistoriska.se&lt;/a&gt; och i Sjöhistoriskas pressrum: http://press.maritima.se&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Titanic - en manlig katastrof?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Svenska: onsdagen den 29 juli klockan 9.30.&lt;br /&gt;Engelska: torsdagen den 30 juli klockan 9.30.&lt;br /&gt;Svenska: söndagen den 30 augusti klockan 9.30 &lt;br /&gt;Svenska: söndagen den 13 september klockan 9.30.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Visningen som tar ca 1 timme, kostar 150 kr, föranmälan krävs. Man betalar på plats i kassan.  Anmälan till &lt;a href="mailto:bokningen.sm@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;bokningen.sm@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontaktuppgifter&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Hans-Lennart Ohlsson&lt;br /&gt;Museichef, Sjöhistoriska museet&lt;br /&gt;Telefon: 08-519 549 45&lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:hans-lennart.ohlsson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;hans-lennart.ohlsson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Claes-Göran Wetterholm&lt;br /&gt;Författare och fartygshistoriker&lt;br /&gt;Telefon: 070-666 69 66&lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:cyberclaes@telia.com" rel="nofollow" target="_blank"&gt;cyberclaes@telia.com&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Maria B Andersson&lt;br /&gt;Chef för informationsavdelningen, Statens maritima museer&lt;br /&gt;Telefon: 08-519 548 67 &lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:maria.andersson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;maria.andersson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kristoffer Henrysson&lt;br /&gt;Informationsavdelningen, Sjöhistoriska museet&lt;br /&gt;Telefon: 08-519 549 32&lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:kristoffer.henrysson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;kristoffer.henrysson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Mon, 13 Jul 2009 09:56:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/museer-och-universitet-gar-ihop-om-forskning/"><guid isPermaLink="false">8893</guid><title>Museer och universitet går ihop om forskning</title><description>&lt;p&gt;Statens maritima museer, huvudman för Marinmuseum, Sjöhistoriska museet och Vasamuseet, hoppas härmed kunna initiera viktig forskning kring det maritima kulturarvet. Sverige har internationellt sett oerhört goda förutsättningar, regalskeppet Vasa och Östersjön som en skattgömma för unikt bevarade vrak är några exempel. Samarbetet för att med humaniora belysa det maritima beslutas av formella skäl ett år i taget, men är tänkt att pågå i sex år.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
-Det här blir ett nytt och mer systematiskt sätt för oss att satsa på kvalificerad kunskapsuppbyggnad. Forskningssamverkan med universitet och högskolor är en viktig framgångsfaktor för museerna, säger Robert Olsson, chef för Statens maritima museer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avsikten är att samarbetet ska organiseras i ett centrum för maritima studier förlagt till Stockholms universitet till vilket forskare och doktorander från såväl det egna universitetet som från andra universitet och högskolor i landet kommer att knytas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
-Vi ser väldigt positivt på möjligheterna inom detta forskningssamarbete inom det maritima området och hoppas att denna form för långsiktigt samarbete och mångvetenskapligt angreppssätt i framtiden kan användas som modell för annan angelägen humanistisk forskning knuten även till andra museer och kulturinstitutioner, säger Gunnar Svensson, dekanus för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontakt&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Björn Varenius&lt;br /&gt;
Chef för kulturmiljöavdelningen, Statens maritima museer&lt;br /&gt;
e-post: bjorn.varenius@maritima.se&lt;br /&gt;
telefon: 0733-706310&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Peter Liljenstolpe&lt;br /&gt;
Chef vid Humanistiska fakultetskansliet, Stockholm universitet&lt;br /&gt;
e-post: peter.liljenstolpe@adm.su.se&lt;br /&gt;
telefon: 073-7078852&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Maria B Andersson&lt;br /&gt;
Informationschef, Statens maritima museer&lt;br /&gt;
telefon: 070-514 48 67&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Statens maritima museers pressrum&lt;/strong&gt;:&lt;br /&gt;
&lt;a href="http://press.maritima.se/" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Mon, 13 Jul 2009 06:45:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/sanningen-om-vasa-sokes/"><guid isPermaLink="false">8895</guid><title>Sanningen om Vasa sökes</title><description>&lt;p&gt;Kroum Batchvarov är marinarkeolog från Bulgarien och utbildad vid amerikanska Texas A&amp;M. Han är också den främste i världen med specialisering på uppmätning av spant och timmer just på 1600-talskrigsskepp. Batchvarov arbetar nu med att kartlägga och mäta upp hela den konstruktion som inte syns, men som utgör själva det bärande skelettet i Vasa. Hans resultat blir mycket värdefulla för Vasamuseets forskare.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Vi kommer att få en tydligare och mer sammansatt bild av skeppets konstruktion och därmed bättre förstå hur man byggde fartyg under 1600-talet. Batchvarovs beräkningar kommer också att vara till stor hjälp för hur vi bäst ska stötta upp Vasa i framtiden. Eventuellt kommer vi sätta en ny stödvagga runt skeppet men det kan finnas andra lösningar, säger Vasaenhetens chef, Magnus Olofsson. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vasas konstruktion är också ett omdebatterat ämne i hela världen eftersom många försöker hitta förklaringen till varför hon sjönk 1628 på sin jungfruseglats. Det finns en mängd teorier och tankar men ännu finns inget definitivt svar. Ingen vet säkert vilken den utlösande faktorn var, och förmodligen var det en kombination av flera orsaker. Vad vi vet är att Vasa byggdes enligt den tidens beprövade holländska förlagor inom skeppsbyggeri. Kroum Batchvarov menar därför att det inte finns något som tyder på att hon var varken felkonstruerad eller feldimensionerad. Det stora problemet, menar han, var barlasten, alltså de 120 ton gråstenar som placerats längst ner i skeppet för att ge skeppet stabilitet. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Barlasten var förmodligen inte tillräcklig, men framför allt var den inte fastsurrad. När skeppet krängde flyttades ton av stenar och katastrofen var ett faktum. Enligt min mening tyder ingenting på att konstruktionen i sig var fel på Vasa. Instabiliteten berodde dock till viss del också på kungens begäran att placera 24-pundiga kanoner både på undre och övre batteridäck. Det vanliga var att man placerade lättare kanoner på det övre batteridäcket. Det märks att den krigssugne svenske kungen ville dra på ordentligt!, säger Kroum Batchvarov. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Foto: Johan Bergling. Mer pressbilder: &lt;a href="http://press.maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Mer information: &lt;br /&gt;Fred Hocker: 08-519 548 06 &lt;br /&gt;Jenny Rosenius: 08-519 549 50 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vasamuseet är en del av Statens maritima museer, tillsammans med Marinmuseum och Sjöhistoriska museet. &lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.vasamuseet.se/" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.vasamuseet.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Thu, 09 Jul 2009 12:19:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/gerda-svanevik-och-n.a.-bath-k-marks-av-sjohistoriska-museet/"><guid isPermaLink="false">8897</guid><title>Gerda, Svanevik och N.A. Båth k-märks av Sjöhistoriska museet</title><description>&lt;p&gt;Sjöhistoriska museet, som ingår in Statens maritima museer, har sedan 2001 k-märkt fartyg som tidigare gått i yrkesmässig trafik under svensk flagg - till exempel skutor, passagerarångare och fiskefartyg. Hittills har endast ett åttiotal fartyg erhållit denna kulturhistoriska märkning men nu läggs ytterligare tre till listan: ångslupen Gerda, som trafikerar vattnen kring Eskilstuna, räddningskryssaren N.A. Båth, som tillhör sjöräddningsmuseet i Kåseberga samt fraktfartyget Svanevik med hemmahamn på Skeppsholmen i Stockholm. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om fartygen nedan och om Sjöhistoriskas arbete med fartygsbevarande på &lt;a href="/link/cb1dfdff66b547088cf2361235cd9feb.aspx" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.maritima.se&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Pressbilder&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Högupplösta pressbilder finns i Sjöhistoriska museets pressrum:&lt;br /&gt;&lt;a href="http://press.maritima.se/" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kontakt&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Claes Wollentz&lt;br /&gt;Intendent, kulturmiljöavdelningen, Sjöhistoriska museet&lt;br /&gt;e-post: &lt;a href="mailto:claes.wollentz@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;claes.wollentz@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;telefon: 0733-40 16 40&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kristoffer Henrysson&lt;br /&gt;Informationsavdelningen, Sjöhistoriska museet&lt;br /&gt;e-post: &lt;a href="mailto:kristoffer.henrysson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;kristoffer.henrysson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;telefon: 08-519 549 32&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Gerda&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Gerda byggdes 1865 på Lindholmens Varv i Göteborg och levererades till Stockholms Ångslups AB. År 1894 såldes fartyget till Haneberg i Södermanland för att trafikera Näshultasjön. Ångmaskinen byttes mot en tändkulemotor under perioden 1915-1920. Redan 1932 togs hon ur trafik, lades upp och blev liggande på land ända till 1996. Gerda köptes 1978 av Eskilstuna museer och 1993 beslöt de att renovera henne som ett så kallat ALU-projekt. Gerda är fortfarande efter renoveringen helnitad över och under vattenlinjen vilket är unikt. Maskinen var ursprungligen en encylindrig ångmaskin på 16 hkr som drev en fyrbladig propeller. Nuvarande maskin är en encylindrig ångmaskin på 10 hkr från ca år 1900 och som installerades vid renoveringen på 1990-talet. Pannan är vedeldad och från 1960-talet. Gerda trafikerar vattnen kring Eskilstuna under sommarsäsongen bland annat på Näshultasjön, Eskilstunaån och Mälarens vatten vid Torshälla.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Byggd: Lindholmen, 1865&lt;br /&gt;Material: Stål&lt;br /&gt;Längd: 13,85 m bredd: 3,11 m &lt;br /&gt;Ångslup för passagerartrafik&lt;br /&gt;Hemmahamn: Eskilstuna&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Svanevik&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Svanevik är byggd för att segla i Nordsjön, utefter tyska kusten samt Östersjön. Masterna var ursprungligen fällbara och skrovet flatbottnat. Riggtypen benämns galjot och kan närmast jämföras med galeasen. Svanevik byggdes i Holland för tysk räkning och fick namnet Anna Marie. Sin första hjälpmaskin fick fartyget 1936. Med olika hemorter var hon kvar i Tyskland till 1937 då fartyget såldes först till Danmark och två år senare till Sverige. Här gjordes en del ombyggnader, bland annat tog man bort svärden och höjde halvdäcket och fick namnet Elise.1947 är hon hemmahörande i Västervik, får namnet Svanevik och går i fraktfart fram till slutet av 1960-talet. Svaneviks utseende idag är i huvuddrag detsamma som efter ombyggnaderna på 1940- och 50-talen. Hon är ett fint exempel på hur andrahandstonnaget förändrades till svenska förhållanden. Maskinen ombord är en 1 cylinders June Munktell tändkulemotor från 1939.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Byggd: Sappemeer, Holland, 1914&lt;br /&gt;Material: Stål på klink&lt;br /&gt;Längd: 22,08 bredd: 5,60, djup: 2,10, brt: 110&lt;br /&gt;Fraktfartyg&lt;br /&gt;Hemmahamn: Skeppsholmen, Stockholm&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;N.A. Båth&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;N.A. Båth levererades 1959 av Djurgårdsvarvet till Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne och stationerades vid Räddningsstation Kåseberga, Ystad. Sjöräddningskryssaren bekostades av en fond där pengar donerats av fröken Ester Båth, dotter till en järnhandlare från Karlskrona. N. A. Båth byggdes för den långgrunda kusten vid Sandhammaren och Kåseberga och har räddat 71 sjömän i allvarlig sjönöd och assisterat hundratals fartyg. Den helsvetsade sjöräddningskryssare var i tjänst fram till 2007. De senaste åren på räddningsstationen Hörvik. När Sjöräddningsmuseet i Kåseberga invigdes den 7 juli 2007 återfördes N. A. Båth till sin gamla hemmahamn. Kåseberga sjöräddningsstation bildades 1944 men numera är stationen flyttad till Ystad. Kvar i Kåseberga hamn finns stationsbyggnaden som idag är ett sjöräddningsmuseum där N.A. Båth ingår som en fullt fungerande museibåt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Byggd: Djurgårdsvarvet, 1959.&lt;br /&gt;Material: Stål.&lt;br /&gt;Längd: 14,50, bredd: 4,10, djup: 1,30, brt: 20.&lt;br /&gt;Sjöräddningskryssare.&lt;br /&gt;Hemmahamn: Kåseberga&lt;/p&gt;</description><pubDate>Mon, 29 Jun 2009 09:57:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/lista-over-k-markta-fartyg/"><guid isPermaLink="false">8898</guid><title>Lista över k-märkta fartyg</title><description /><pubDate>Fri, 26 Jun 2009 12:25:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/tiotusen-pa-titanic/"><guid isPermaLink="false">8900</guid><title>Tiotusen på Titanic</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontaktuppgifter&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Jenny Lind&lt;br /&gt;Publikchef &amp; vik. museichef, Sjöhistoriska museet&lt;br /&gt;Telefon 0706-99 49 18&lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:jenny.lind@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;jenny.lind@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Claes-Göran Wetterholm&lt;br /&gt;Författare och fartygshistoriker&lt;br /&gt;Telefon: 070-666 69 66&lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:cyberclaes@telia.com" rel="nofollow" target="_blank"&gt;cyberclaes@telia.com&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Maria B Andersson&lt;br /&gt;Chef för informationsavdelningen, Statens maritima museer&lt;br /&gt;Telefon: 08-519 548 67 &lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:maria.andersson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;maria.andersson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kristoffer Henrysson&lt;br /&gt;Informationsavdelningen, Sjöhistoriska museet&lt;br /&gt;Telefon: 08-519 549 32&lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:kristoffer.henrysson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;kristoffer.henrysson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt;</description><pubDate>Thu, 25 Jun 2009 12:00:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/nu-samlas-veteranerna/"><guid isPermaLink="false">8902</guid><title>Nu samlas veteranerna</title><description>&lt;p&gt;Puttrande tennkulemotorer, roddtävling, segelturer med museets barkar från 1800-talet och uppvisning av Ivar Kreugers salongsbåt m/y Loris är något av det som händer utanför Marinmuseum nu på söndag. Tillsammans med förlaget Albinsson &amp; Sjöberg och motortidningen Nostaglia har Marinmuseum satt ihop ett späckat program för alla som älskar gamla båtar och bilar.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Förra året kom cirka 3500 besökare till Veteranbåtsdagen och i år ser det ut att komma ännu fler. Ett sextotal veteranbåtar är anmälda till den till den populära båtparaden som kommenteras av den kända och omtyckta båtgurun Anders Vaerneus.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;På förmiddagen körs Nostalgia Blekinge Rally som startar och slutar på Stumholmen. Efter rallyt presenteras bilarna av kännaren Christoffer Lee Vilhans. Resten av dagen kommer dessa klassiska bilar att stå uppställda utanför museet. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Konferencier under dagen är den tidigare Radio Blekinge-profilen Bengt Mauritzson.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;PRESSINBJUDAN&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;På fredag klockan 13.30 &lt;/strong&gt;bjuder vi in pressen till Marinmuseum. På plats finns bland annat Eva Berglund-Thörnblom, båtexpert och intendenten på Statens maritima museer. Vi visar upp 1800-talsyachten Alfa från Sjöhistoriska museet samling och berättar om evenemanget.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Välkomna!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontaktpersoner&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Manne Dunge, 1:e intendent&lt;br /&gt;manne.dunge@maritima.se&lt;br /&gt;0733-30 92 49&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Joakim Johansson, kommunikatör&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:joakim.johansson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;joakim.johansson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0455-35 93 53&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pressbilder finns här: &lt;a href="http://www.marinmuseum.se/Pressrum.aspx" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://www.marinmuseum.se/Pressrum.aspx&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Thu, 25 Jun 2009 09:10:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/marinofficer-dokumenterar-sig-sjalv-i-adenviken/"><guid isPermaLink="false">8904</guid><title>Marinofficer dokumenterar sig själv i Adenviken</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Marinofficer Johanna Skoog och sjömannen Stefan Åkerberg har anmält sig frivilligt att dokumentera sina personliga upplevelser från EU-operationen i Adenviken åt Marinmuseum i Karlskrona. De ingår båda i det svenska insatsförbandet med uppgift att eskortera hjälpsändningar och handelsfartyg och skydda dem från piratangrepp utanför Somalias kust. Dagböcker, foton och skisser från deras fyra månader i Adenviken kommer sen att bevaras i arkivet på museet. &lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- När jag skriver i dagboken så är det rakt upp och ner vad som hänt och vad jag känner. Självklart är det mycket annat som tar tid här ombord, men det är skönt att skriva av sig vad som händer, berättar Johanna Skoog från HMS Malmö, marinofficer med tjänstgöring som eldledare.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Redan till hösten kan materialet komma att användas på Sjöhistoriska museet i Stockholm som då öppnar en utställning om sjöröveri och pirater, både i historien och i nutiden. Marinmuseum och Sjöhistoriska museet ingår båda i myndigheten Statens maritima museer.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Marinmuseum har under de senaste åren fokuserat på etnologisk dokumentation av marinen. Bland annat har man låtit intervjua marinanställda om kalla kriget och den stora strukturförändringen i början av 2000-talet.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Det är viktigt att samla in material som kan berätta marinens historia för framtida generationer. Insatsen i Adenviken är en historisk händelse. För första gången sen andra världskriget värnar nu marinen frihandeln och skyddar handelssjöfart rent operativt. Det är ett av flottans klassiska uppdrag som blivit aktualiserat i vår globaliserade värld, säger Marinmuseums chef Richard Bauer.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Även sjömannen Stefan Åkerberg som ingår i besättningen ombord på stödfartyget HMS Trossö i Adenviken ska föra regelbunden dagbok. I anteckningarna är det personliga upplevelser som ska stå i centrum, inte marinstyrkans organisation och operativa verksamhet. Stefan och Johannas dagböcker kommer att granskas av Försvarsmakten innan de kan bli offentligt material i museets arkiv.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Som tur är tänker jag inte så mycket på att det är andra som ska läsa det när jag kommer hem utan jag skriver som om det vore min personliga dagbok. Därför kan de ju komma att behöva sekretessgranska namn och händelser när jag kommer hem. Det svåra är att beskriva saker ombord som inte gemene man har insikt i, men för det mesta beskriver jag saker med militärtermer och översätter inte, säger Johanna.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;PRESSBILDER finns högupplöst på &lt;a href="http://press.maritima.se/" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;MER INFORMATION om förbandet och deras insatser finns att läsa på &lt;a href="http://www.mil.se/Adenviken" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.mil.se/Adenviken&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;KONTAKT:&lt;br /&gt;Richard Bauer&lt;br /&gt;museichef, Marinmuseum&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:richard.bauer@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;richard.bauer@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0455-35 93 51&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Gunvor Vretblad&lt;br /&gt;chef för samlingsenheten Stockholm, Statens maritima museer&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:gunvor.vretblad@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;gunvor.vretblad@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;08-519549 01&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Jimmie Adamsson&lt;br /&gt;informationschef, 3:e ytstridsflottiljen&lt;br /&gt;070-682 90 09&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ulrika Djerw&lt;br /&gt;Informationsavdelningen&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:ulrika.djerw@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;ulrika.djerw@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;08-519549 35&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://www.marinmuseum.se/" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.marinmuseum.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Thu, 11 Jun 2009 07:20:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/fullriggaren-jarramas-har-lamnat-sin-puppa/"><guid isPermaLink="false">8905</guid><title>Fullriggaren Jarramas har lämnat sin puppa</title><description>&lt;p&gt;Under sommaren kommer arbetet att fortsätta med Jarramas, ett arbete som pågår medan fullriggaren ligger på sin plats utanför museet. Alla besökare kommer därför att kunna ta del av renoveringen.&lt;br /&gt;- Ytterligare runt 300 däcksdetaljer återstår att montera, därefter ska vi fortsätta med inredningen under däck. Men det blir först nästa år, förklarar Pelle Hallén.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;PRESSINBJUDAN&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Torsdagen den 11 juni mellan klockan 07.45 och 08.45 &lt;/strong&gt;kommer Jarramas att bogseras från Kockumsvarvet tillbaka till Marinmuseum. Pressen är välkommen att vara på plats vid museet när hon anländer och har också möjligheten att träffa personalen som jobbar med renoveringen.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;em&gt;Välkomna!&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kontaktpersoner&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Leif Malmberg, Chef Fartygsenheten&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:leif.malmberg@jmaritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;leif.malmberg@jmaritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;08-519558 34&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Helena Grännsjö, informationsansvarig&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:helena.grannsjo@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;helena.grannsjo@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0455-35 93 27&lt;/p&gt;</description><pubDate>Tue, 09 Jun 2009 14:02:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/forsta-fritidsbatarna-k-markta/"><guid isPermaLink="false">8906</guid><title>Första fritidsbåtarna k-märkta</title><description>&lt;p&gt;Sjöhistoriska museet, som ingår in Statens maritima museer, har sedan 2001 k-märkt fartyg som tidigare gått i yrkesmässig trafik under svensk flagg - exempelvis skutor, passagerarångare och fiskefartyg. Nu startar museet även k-märkning av fritidsbåtar i Sverige och vill på så sätt uppmuntra dem som äger, vårdar, brukar och därmed bevarar en bit svensk kulturhistoria.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Vi hoppas att k-märkningen ska göra ett spännande kulturarv mer synligt och höja statusen på den äldre fritidsbåtsflottan, säger Fredrik Blomqvist, intendent på Sjöhistoriska museet.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Under 1900-talets första hälft fanns många högkvalitativa träbåtsvarv i Sverige med framstående konstruktörer. Under folkhemmets tid utvecklades båtlivet till en folkrörelse genom en stor mängd ideella båtklubbar - varav många fortfarande är aktiva. Få länder har så många äldre träbåtar bevarade som Sverige.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;K-märkningen är en ren kulturhistorisk värdering, utan kopplingar till lagstiftningar eller andra regelverk. Följande fritidsbåtar har nu blivit k-märkta av Sjöhistoriska museet:&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;SONJA&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;&lt;em&gt;Typ:&lt;/em&gt; Motorkryssare &lt;em&gt;Konstruktör:&lt;/em&gt; Jac M Ivensen &lt;em&gt;Byggd:&lt;/em&gt; 1954, Gräddö varv &lt;em&gt;Material:&lt;/em&gt; Trä &lt;em&gt;Ägare:&lt;/em&gt; Pierre Dunbar, Värmdö, Stockholms län&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Den norsk-svenske konstruktören var Jac M Iversen var mycket produktiv under ca 20 år och har ritat ett stort antal motorkryssare i olika storlekar. Motorkryssaren "Sonja" är i mycket gott skick och har i huvudsak bibehållit sitt originalutseende. Båtens hela historik är exemplariskt dokumenterad. K-märkningen motiveras av att båten i sin helhet är så välbevarad och väl underhållen.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;RIMA&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;&lt;em&gt;Typ:&lt;/em&gt; Internationell 5 m jakt (segelbåt) &lt;em&gt;Konstruktion:&lt;/em&gt; Eric Salander &lt;em&gt;Byggd:&lt;/em&gt; 1937, Tynningö båtvarv &lt;em&gt;Material:&lt;/em&gt; Trä &lt;em&gt;Ägare:&lt;/em&gt; Claes Göran Eriksson, Styrbjörn Lindström och Joakim Weyde, Linköping, Östergötlands län&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Den internationella 5m klassen hade en kort storhetstid under 1930-talet innan den slogs ut av andra klasser. Redan på 1950-talet byggdes många båtar om och försågs med ruff för att fungera som familjebåtar. I "Rimas" fall nöjde sig 1960-talets ägare med att göra om båten från kappsegling till dagseglare. K-märkningen motiveras av att båten till stora delar är i originalskick. "Rima" är idag än väl underhållen segelbåt med en väldokumenterad historia.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;NABBEN II&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;&lt;em&gt;Typ:&lt;/em&gt; Långedragsjulle (Segelbåt) &lt;em&gt;Konstruktör:&lt;/em&gt; Hjalmar Olsson &lt;em&gt;Byggd:&lt;/em&gt; 1932, Bröderna Karlsson, Svineviken Orust &lt;em&gt;Material:&lt;/em&gt; Trä &lt;em&gt;Ägare:&lt;/em&gt; Bengt Arne Runnerström, Uddevalla, Västra Götalands län&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Av "pojkbåtstyperna" var Långedragsjullarna av storlekarna 10 till 22 några av de mest spridda och uppskattade i landet. Liksom många andra små, enkla, klinkbyggda båtar har antalet decimerats kraftigt på senare år och de är idag tämligen sällsynta i gott bevarat skick. K-märkningen motiveras bl a av att detta är det första exemplaret av en senare mycket populär "pojkbåtstyp". Nuvarande ägare har återställt båten så att den när den sjösätts i år (2009) åter har sitt ursprungliga utseende. Forskning om båtens historik har varit tämligen ingående och fortgår även framledes.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;MOTORBÅTEN&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;&lt;em&gt;Typ:&lt;/em&gt; Archimedes &lt;em&gt;Ruffbåt typ B Konstruktör:&lt;/em&gt; Jac M Iversen &lt;em&gt;Byggd:&lt;/em&gt; 1930, okänt varv&lt;em&gt; Material:&lt;/em&gt; Trä&lt;em&gt; Ägare:&lt;/em&gt; Mikael Kyander, Rönninge, Stockholms län&lt;/p&gt; &lt;p&gt;"Motorbåten" är ett varsamt rustat exemplar av den serietillverkade "folkmotorbåten" Archimedes. Den inköptes 1932 och brukades av sin ägare sparsamt fram till 1939 då den ställdes in i ett båthus. 2002 hittades den i orört tillstånd i samma båthus av nuvarande ägare. Han har grundbehandlat träet och snyggat upp ytskikten men i övrigt bevarat allt så som han fann det. Kvar finns ett specialsytt segel med tillhörande mast och fäste, tändstift med mera - ett unikt material. K-märkningen motiveras av att denna båt är ett välbevarat exemplar av en båttyp som utgjorde en av hörnpelarna i det svenska fritidsbåtslivets framväxt.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;LILLI&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;&lt;em&gt;Typ:&lt;/em&gt; Snipa (Motorbåt) &lt;em&gt;Konstruktör:&lt;/em&gt; Bröderna Olsson, Orust &lt;em&gt;Byggd:&lt;/em&gt; 1951, Kungsvikens varv, Orust &lt;em&gt;Material:&lt;/em&gt; Trä&lt;strong&gt; &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Ägare:&lt;/em&gt; Daniel Näsman, Alnö, Västernorrlands län&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Denna snipa är ett mycket gott exempel på en båttyp som var vanlig som fritidsbåt framförallt längs Norrlandskusten och Västkusten. Eftersom de brukades så flitigt så byggdes de ofta om för att på olika sätt anpassas till modernare synsätt på utseende och funktion. Det som gör "Lilli" speciell är att hon inte genomgått några sådana förändringar. Ägaren har även ansträngt sig för, och lyckats väl med, att ta reda på båtens hela historia.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;HELMY S/Y&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;&lt;em&gt;Typ:&lt;/em&gt; Folkbåt (Segelbåt) &lt;em&gt;Konstruktör:&lt;/em&gt; Tord Sundén &lt;em&gt;Byggd:&lt;/em&gt; 1945, Helmer Gustavsson, Rotholmen &lt;em&gt;Material:&lt;/em&gt; Trä &lt;em&gt;Ägare:&lt;/em&gt; Eric Klintfält, Stockholm, Stockholms län&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Folkbåten är en av Sveriges största segelbåtsklasser och förekommer i stort antal. "Helmy S/Y" är en av de tidigast byggda folkbåtarna och idag i ett mycket gott originalskick. K-märkningen motiveras främst av det mycket goda originalskicket. Det är intressant att se en av de första båtarna i denna stora klass.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;ESSO&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Typ:&lt;/em&gt; Förruffad passbåt (Motorbåt) &lt;em&gt;Konstruktör:&lt;/em&gt; C. A. Fagerman (H. Forslund) &lt;em&gt;Byggd:&lt;/em&gt; 1930, AB Sjöexpress, Lidingö &lt;em&gt;Material:&lt;/em&gt; Trä &lt;em&gt;Ägare:&lt;/em&gt; Lars Mosén, Bromma, Stockholms län&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Passbåten som typ finns i oändliga varianter, byggda för kortare färder. "Esso" är av lite elegantare typ, kravellbyggd i mahogny. Den har skarpa slag och är därmed planande och byggd för stark motor och hög fart, vilket innebar högre inköpspris när den var ny. K-märkningen motiveras av båten är i gott skick. Allt väsentligt är bevarat och i originalskick. Den enda, men förståeliga förändringen är att motorn bytts flera gånger under båtens historia och nu är något större än originalet .&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;ARÖ I&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;&lt;em&gt;Typ:&lt;/em&gt; Passbåt av märket &lt;em&gt;Realloy Pilen&lt;/em&gt; (Motorbåt) &lt;em&gt;Konstruktion:&lt;/em&gt; Lage Eklund &lt;em&gt;Byggd:&lt;/em&gt; 1954, Livbåtsvarvet/Kordaverken, Orust &lt;em&gt;Material:&lt;/em&gt; Plast och trä &lt;em&gt;Ägare:&lt;/em&gt; Jan Olsson, Fristad och Anita Österlund, Borås, Västra Götalands län&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Passbåten "Arö I" av modell Realloy Pilen tillhör den första generationen båtar med plastskrov. Fortfarande behöll man vid denna tid dock däcket i trä. Eftersom materialutvecklingen snabbt gick vidare och även däcket snart tillverkades i plast hann modellen aldrig bli vanlig. K-märkningen motiveras av att båten återfått ett sådant skick som den hade då den var ny. Dessutom är båtar med kombinationen av plast och trä idag sällsynta - särskilt i så gott skick. Detaljnoggrannheten har varit mycket stor under renoveringen.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Pressbild&lt;/strong&gt; på snipan Lilli finns i vårt digitala pressrum: http://press.maritima.se&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontakt:&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Fredrik Blomqvist&lt;br /&gt;Intendent, kulturmiljöavdelningen &lt;br /&gt;Telefon: 08-519 549 38&lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:fredrik.blomqvist@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;fredrik.blomqvist@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ulrika Djerw&lt;br /&gt;Informationsavdelningen &lt;br /&gt;Telefon: 08-519 549 35&lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:ulrika.djerw@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;ulrika.djerw@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Mon, 08 Jun 2009 07:20:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/fira-med-flaggor-och-frukost-pa-sjohistoriska-den-6-juni/"><guid isPermaLink="false">8908</guid><title>Fira med flaggor och frukost på Sjöhistoriska den 6 juni</title><description>&lt;p&gt;Nationaldagsfirandet inleds även i år med flaggotta vid Sjöhistoriska museet i Stockholm, den 6 juni klockan 08.00. I år är temat segling och museet gästas av Birgitta Jacobsson Nilén och Carl-Gustaf Fresk, även kända som Team Fresk, sjua i Skud 18-klassen i Paralympics i Peking 2008. Riksdagens talman, Per Westerberg, nationaldagstalar. Dessutom finns veteranbilar och motorcyklar från Motorhistoriska Riksförbundet på plats för att senare inleda sin kortege mot Skansen. &lt;br /&gt;I Sjöhistoriskas café erbjuds frukostbuffé. Fri entré!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Program 6 juni&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;08.00&lt;/strong&gt; Svenska flaggan hissas av Birgitta Jacobsson Nilén under revelj. Samtidigt hissas åtta historiska flaggor av sjöscouter. Museichef Hans-Lennart Ohlsson inleder. Tal av Riksdagens talman Per Westerberg. Evenemanget avslutas med att ett tiotal veteranbilar och MC från Motorhistoriska Riksförbundet rullar in framför museet. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;08.30&lt;/strong&gt; Frukostbuffé i museets Café i Lä&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;10.00&lt;/strong&gt; Motorhistoriska Riksförbundet påbörjar sedan sin kortege, där veteranfordonen via Strandvägen åker till Skansen för att fortsätta nationaldagsfirandet där.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;Högupplöst pressbild på&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;a href="http://press.maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Mer information om Sjöhistoriska museet på&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;span style="text-decoration: underline;"&gt;&lt;span&gt;www.sjohistoriska.se&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mer information om Team Fresk på&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;a href="http://www.fresk.info/skud18" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.fresk.info/skud18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kontaktpersoner&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Karin Fredriksson, programansvarig, Sjöhistoriska museet, www.sjohistoriska.se&lt;span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;Tel: 08-519 549 18, e-post: &lt;a href="mailto:karin.fredriksson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;karin.fredriksson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kristoffer Henrysson, informationsavdelningen, Sjöhistoriska museet, www.sjohistoriska.se&lt;span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;Tel: 08-519 549 32, e-post: &lt;a href="mailto:kristoffer.henrysson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;kristoffer.henrysson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt;</description><pubDate>Mon, 01 Jun 2009 12:17:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/sjohistoriska-visar-titanic-utstallning-vid-vasamuseet/"><guid isPermaLink="false">8909</guid><title>Sjöhistoriska visar Titanic-utställning vid Vasamuseet</title><description>&lt;p&gt;Claes-Göran Wetterholm&lt;br /&gt;Författare och fartygshistoriker&lt;br /&gt;Telefon: 070-666 69 66&lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:cyberclaes@telia.com" rel="nofollow" target="_blank"&gt;cyberclaes@telia.com&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Maria B Andersson&lt;br /&gt;Chef för informationsavdelningen, Statens maritima museer&lt;br /&gt;Telefon: 08-519 548 67 &lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:maria.andersson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;maria.andersson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kristoffer Henrysson&lt;br /&gt;Informationsavdelningen, Sjöhistoriska museet&lt;br /&gt;Telefon: 08-519 549 32&lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:kristoffer.henrysson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;kristoffer.henrysson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt;</description><pubDate>Wed, 27 May 2009 14:30:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/heldag-for-veteranbatsalskare/"><guid isPermaLink="false">8911</guid><title>Heldag för veteranbåtsälskare</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Sommarens höjdpunkt för alla som älskar gamla båtar inträffar i år utanför Marinmuseum i Karlskrona. Bland annat visas Ivar "Tändstickskungen" Kreugers klassiska speedyacht upp.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Söndagen den 28 juni är det återigen dags för den populära Veteranbåtsdagen utanför Marinmuseum i Karlskrona, en heldag för alla som älskar gamla båtar. Här visar veteranbåtsägare upp sina klenoder samtidigt som de tävlar om åtråvärda priser. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I år får Veteranbåtsdagen bland annat besök av Ivar Kreugers välkända båt M/Y Loris. Denna 15 meter långa speedyacht från tiden före första världskriget är en av de mest påkostade och välrenommerade klassiska yachter som finns i Sverige. Hon är byggd 1913 och ritad av Sveriges mest kände båtkonstruktör C G Pettersson. Douglas Fairbanks, Greta Garbo och det svenska kungaparet är några av dem som varit passagerare ombord M/Y Loris genom åren. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under dagen passar också Sjöhistoriska museets på att visa upp båtar ur sina samlingar, bland annat segelkuttern Alfa från 1892. Besökarna har också möjligheten att studera några av de mest klassiska båtritningar som finns i Sjöhistoriska omfattande arkiv. Marinmuseum guidar ombord på svenska flottans sista fullriggare, Jarramas från år 1900, som ska återställas till originalskick. Motortorpedbåt T38 från 1951 uppvisningskör, museets barkar från 1800-talet seglar och utöver det bjuds det på ribbåt, marin marknad, matservering, musik och mycket mer. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Veteranbåtsdagen ingår i evenemangen Nostalgia Festival som arrangeras av motortidningsförlaget Albinsson &amp; Sjöberg. Under lördagen hålls Veteranbilsdagen i Ronneby Brunnspark. Under söndagen visas flera av de deltagande veteranbilarna upp utanför Marinmuseum. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Pressbilder:&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.marinmuseum.se/Pressrum.aspx" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://www.marinmuseum.se/Pressrum.aspx&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kontaktpersoner &lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Manne Dunge, 1:e intendent &lt;br /&gt;0455-35 93 21 &lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:manne.dunge@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;manne.dunge@maritima.se&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Joakim Johansson, kommunikatör &lt;br /&gt;0455-35 93 53 &lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:joakim.johansson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;joakim.johansson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Wed, 20 May 2009 09:20:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/nio-kulturhistoriska-fartyg-far-statligt-stod/"><guid isPermaLink="false">8912</guid><title>Nio kulturhistoriska fartyg får statligt stöd</title><description>&lt;p&gt;År 1991 startade Statens maritima museer, där Sjöhistoriska museet ingår, utdelningen av ett ekonomiskt bidrag till bevarande av historiskt värdefulla fartyg. Syftet är att stimulera de insatser och engagemang som görs för att bevara äldre fartyg med ett kulturhistoriskt perspektiv.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Från och med i år har modellen för stöd omarbetats och målgruppen breddats. Tidigare har stödet endast utdelats till ägare av seglande fartyg. Från och med i år kan bidrag också ges för renovering av motordrivna fartyg av olika kategorier. Den nya modellen kopplar samtidigt bidraget till fartyg som blivit k-märkta av Sjöhistoriska museet eller som står inför möjligheten att kunna k-märkas.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Årets mottagare av fartygsstödet är:&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;NALLE&lt;/strong&gt;, ångbogserbåt i Oskarshamn - 25 000 kr&lt;br /&gt;Bogserbåten Nalle byggdes vid Oskarshamns mekaniska verkstad 1923. Fartyget användes för bogsering och isbrytning av Oskarshamns hamn fram till 1963. Huvudman för fartyget är idag Föreningen s/s Nalle och fartyget är en viktig del av Oskarshamns industri- och sjöfartshistoria.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;HELENE&lt;/strong&gt;, segelfartyg (galeas) i Ystad - 75 000 kr&lt;br /&gt;Helene byggdes i Ystad 1916 på beställning av ett partrederi men såldes redan 1917 till Svenska Cementfabriken AB i Malmö. Med olika hemorter och ägare gick Helene i fraktfart till 1965. Fartyget har senare använts som teaterbåt vid Smålandskusten. Helene ägs idag av Ystads Segelfartygsförening och är en del av stadens maritima historia.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;POLSTJÄRNAN&lt;/strong&gt;, ångfartyg i Karlstad - 25 000 kr&lt;br /&gt;S/s Polstjärnan byggdes på Lindholmens varv i Göteborg, 1929 på beställning av Vänerns Seglationsstyrelse. Fartyget utnyttjades som tjänstefartyg i Vänern fram till 1983. Nuvarande ägare, Ångbåtssällskapet Polstjärnan, arbetar med att bevara fartyget i skick som tjänstefartyg. De har bland annat återfört koleldning, installerat den ursprungliga ångdrivna lysmaskinen och renoverat inredningen.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;MARIEFRED&lt;/strong&gt;, passagerarångfartyg i Mariefred - Stockholm - 50 000 kr&lt;br /&gt;Mariefred byggdes 1903 på Södra Varvet i Stockholm för passagerar- och godstrafiken Stockholm-Enhörna-Mariefred. Hon går i samma trad med samma koleldade ångmaskin sedan dess! Fartyget har sedan 1905 ägts av Gripsholms-Mariefreds Ångfartygs AB. Mycket arbete har genom åren lagts ned på att renovera fartyget och hålla det i gott skick.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;ISOLDA&lt;/strong&gt;, f.d. tremastskonare i Göteborg - 125 000 kr&lt;br /&gt;I augusti 1902 levererades Isolda till Göteborgsrederiet Korn &amp; Kjellberg och sattes tidigt i transocean trafik. Carl Julius Ahlgrens tid som skeppare på Isolda, från 1909-1960, är unik inom svensk sjöfart. Familjen fanns alltid med ombord och fyra barn föddes och växte upp på världshaven. Fartyget ägs i dag av Isolda Ekonomiska Förening vars syfte är att återställa fartyget i skick så nära ursprunget som möjligt och använda Isolda i ungdomsverksamhet, för utställningar med mera.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;OPHELIA&lt;/strong&gt; (f.d. Nordkust) , ångbogserbåt i Stackgrönan/Galtström - 100 000 kr&lt;br /&gt;Ophelia byggdes 1884 på Brodins Varv i Gefle åt Galtströms bruk, främst för transporter av kalksten från Oaxen och Slite. Sedan 1981 har Ophelia, med namnet S/S Nordkust 4, legat upplagd på slip i Stackgrönan, strax söder om Skelleftehamn. Från 2009 tar nya ägare vid med ambitionen att renovera Ophelia och använda henne i ett transportsystem med ångtåg, ångfartyg och veteranbuss från Galtströms bruk via Utterviken och genom den nyöppnade kanalen mellan Galtström och Skatans fiskeläge.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;SPRÄNGAREN&lt;/strong&gt;, ångfartyg, f.d. vedettbåt, vid Gålö utanför Stockholm - 50 000 kr&lt;br /&gt;I samband med att de stora pansarskeppen Sverige, Drottning Victoria och Gustaf V byggdes på 1910-talet beställdes också tre tendrar, hjälpfartyg, varav Sprängaren är ett. Ursprunglig funktion för Sprängaren var att som vedettbåt användas vid minsvepning, minutläggning, bogsering, spaning, bevakning med mera. Fartyget tjänstgjorde inom marinen fram till 1960-talet. Idag ägs Sprängaren av en stiftelse vars målsättning att bevara henne i samma skick som när hon var verksam i marinen.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;SPICA&lt;/strong&gt;, f.d. torpedbåt vid Gålö utanför Stockholm - 25 000 kr&lt;br /&gt;T 121 Spica är byggd 1966 på Götaverken i Göteborg. Hon ingår i en serie örlogsfartyg som representerar 1960-talets "nya" torpedbåtprojekt vilket senare utvecklades till robotbåtarna. Spica var rustad inom marinen fram till 1987. Därefter togs hon över av Marinmuseum som senare överlämnade fartyget till en stiftelse. Ambitionen är att renovera och bruka fartyget med en kulturhistorisk inriktning.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;T 26&lt;/strong&gt;, f.d. motortorpedbåt, vid Gålö utanför Stockholm - 25 000 kr&lt;br /&gt;T 26 levererades 1942 till marinen från Kockums varv. Från 1943 var fartyget i aktiv tjänst i kustflottan och var den första svenska motortorpedbåt som utrustades med radar. Från mitten av 1960-talet och fram till 1985 användes det ombyggda fartyget av flygvapnet som målbogserare på Vättern. År 1985 inleddes en restaurering. Fartyget ägs och förvaltas idag av en stiftelse vid namn Lennart Segerströms stiftelse med målsättningen att bevara T 26 som ett levande museifartyg.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;LÄS MER om fartygsstödet och k-märkningen: &lt;a href="http://www.maritima.se/Verksamhet/Fartygsbevarande/Bidrag.aspx" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.maritima.se&lt;/a&gt; (under verksamheter/fartygsbevarande)&lt;/p&gt; &lt;p&gt;PRESSBILDER: &lt;a href="http://press.maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;KONTAKT:&lt;br /&gt;Claes Wollentz, intendent &lt;br /&gt;kulturmiljöavdelningen&lt;br /&gt;0733-401640&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:claes.wollentz@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;claes.wollentz@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ulrika Djerw, redaktör&lt;br /&gt;informationsavdelningen&lt;br /&gt;08-519 549 35&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:ulrika.djerw@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;ulrika.djerw@maritima.se&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Tue, 12 May 2009 14:42:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/kajakexplosion-vid-sjohistoriska-museet/"><guid isPermaLink="false">8914</guid><title>Kajakexplosion vid Sjöhistoriska museet</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kajakdagarna 2009 vid Sjöhistoriska museet&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;9-10 maj kl. 11-16. Fri entré!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Hela programmet och mer information på: &lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;a href="http://www.sjohistoriska.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.sjohistoriska.se&lt;/a&gt; och www.kajakdagarna.se&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Högupplösta pressbilder finns på: &lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;a href="http://press.maritima.se/" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kontaktpersoner&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Magnus Fischer, &lt;a href="http://www.kajakspecialisten.se/" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.kajakspecialisten.se&lt;/a&gt; / &lt;a href="http://www.kajakdagarna.se/" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.kajakdagarna.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Tel:08-758 18 83, 070-774 66 63&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kristoffer Henrysson, Sjöhistoriska museet, www.sjohistoriska.se&lt;span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;Tel: 08-519549 32, e-post: kristoffer.henrysson@maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Karin Meddings, Sjöhistoriska museet, www.sjohistoriska.se&lt;span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;Tel: 08-519 549 57,070-38 67122&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Thu, 07 May 2009 08:20:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/finns-vasa-kvar-om-100-ar/"><guid isPermaLink="false">8916</guid><title>Finns Vasa kvar om 100 år?</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Hållfastheten i Vasas trä testas. Foto Karolina Kristensson.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Den 8 maj öppnar en ny utställning som berättar om hur Vasa konserverades och hur man idag framgångsrikt arbetar för att bevara skeppet för framtiden. &lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;Vasamuseet har över en miljon besökare per år vilket utsätter skeppet för hårda påfrestningar. På museet bedrivs världsledande forskning för att motverka nedbrytningsprocesserna. Det bästa vore att ställa Vasa i ett mörkt, syrefritt rum. Men ska man bärga en kulturskatt i världsklass som ingen får se? &lt;/strong&gt;Pressbilder: &lt;a href="http://press.maritima.se/" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;När Vasa bärgades 1961 och åter kom upp i luften efter 333 år på havsbotten började en kamp mot naturens krafter. Kemiska och biologiska processer sattes igång i skeppets trävirke och för första gången i världshistorien stod man inför uppgiften att konservera ett så stort träföremål.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Under 17 år besprutades Vasa så gott som dygnet runt med konserveringsmedlet PEG (polyetylenglykol) som ersatte det vatten som fanns i träets celler. Det hindrade träet från att torka och kollapsa. Vasa har kunnat bevaras nästan intakt och världen har idag en ovärderlig kulturskatt. Ingen annanstans finns ett så väl bevarat 1600-talsskepp.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Museets nya permanenta utställning "Bevara Vasa" berättar om den högteknologiska kamp mot naturens krafter som pågår och om allt som Vasa gått igenom, alltsedan förlisningen 1628. Vad hände på havets botten? Vad hände när hon togs upp? Vad väntar i framtiden? Vad säger forskarna?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Vi ger djuplodande information om vilka kemiska processer som pågår och vi beskriver det komplicerade arbetet med att konservera ett skrov av Vasas kaliber. För snabbspolsbesökaren finns en tidslinje som fungerar för sig men som också kopplas till resten av utställningen. Tidslinjen slutar dock inte utan tonar ut med plats för nya upptäckter och åtgärder i framtiden, säger Elin Harland som tillsammans med Pia Frände har producerat utställningen.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Den regniga sommaren 2000 kom katastroflarm. Den ökade fuktigheten i skeppshallen skyndade på de kemiska reaktionerna och man upptäckte svavelutfällningar på skeppet och på föremålen. 2003-2006 pågick ett internationellt forskningsprojekt för att förstå de kemiska och biologiska processerna. 2008-2011 kommer ett nytt forskningsprojekt att pågå för att hitta metoder att stoppa dessa processer. Men den kanske viktigaste åtgärden har museet redan gjort genom att installera ett nytt klimatsystem.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Läget för Vasa är under kontroll tack vare det nya klimatsystemet och våra forskare har fått ett nytt utgångsläge för de åtgärder som behövs för att stävja nedbrytningsprocessen, säger museichef Marika Hedin.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Utställningen "Bevara Vasa" är formgiven av Electric Dreams.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Information:&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Pia Frände: 519549 36 &lt;a href="mailto:pia.frande@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;pia.frande@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Elin Harland: 519549 19 &lt;a href="mailto:elin.harland@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;elin.harland@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Jenny Rosenius: 519549 50 jenny.rosenius@maritima.se&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Fakta: Vasas trä innehåller höga halter av järn på grund av de många järnbultar som fanns i skrovet samt lasten av kanonkulor som fanns ombord vid förlisningen 1628. Svavlet kommer från de 333 år då skeppet låg på botten i Stockholms hamn. Vattnet var förorenat på grund av gångna tiders avfallshantering. Svavel kan oxideras till svavelsyra i närvaro av syre och vatten och finns järn påskyndas processen eftersom järn är en katalysator för den kemiska reaktionen. Cellulosa kan brytas ner både genom inverkan av syror och genom angrepp av fria radikaler, som kan bildas i reaktioner mellan järn och luftens syre. Idag innehåller Vasa 2,5 ton svavel och över 5000 järnbultar. Ett internationellt forskarlag arbetar med att stävja nedbrytningsprocessen. Bland annat byts bultarna sakta men säkert ut mot bultar i syrafast stål och kolfibrer, ett projekt som kommer att pågå i många år.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Forskningen om Vasa har erhållit stöd från av forskningsråden VR och Formas, av innovationsmyndigheten VINNOVA, Riksbankens Jubileumsfond och av Stiftelsen för Strategisk Forskning.&lt;/p&gt;</description><pubDate>Mon, 04 May 2009 09:52:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/fullt-padrag--alla-gar-sakra/"><guid isPermaLink="false">8918</guid><title>Fullt pådrag – alla går säkra!</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Sjösäkerhetsdagen vid Sjöhistoriska museet den 25 april 2009&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Det blir fullt pådrag vid Djurgårdsbrunnsviken när sjöräddningen visar upp sin verksamhet utanför Sjöhistoriska museet lördagen den 25 april. Mellan klockan 11 och 16 avlöser sjöräddningsuppvisningarna och aktiviteterna varandra. På plats finns helikoptrar, båtar, bilar, svävare, dyk- och räddningsutrustning, räddningshundar och personal från alla delar av den svenska sjöräddningen. Under dagen finns flera barnaktiviteter både för sjösäkerhets och skojs skull. Besökarna får dessutom möjlighet att gå ombord och titta närmare på fartyg och fordon. Fri entré.&lt;br /&gt;Hela programmet för Sjösäkerhetsdagen finns på Sjöhistoriska museets hemsida: &lt;a href="http://www.sjohistoriska.se/" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.sjohistoriska.se&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Medverkande&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Sjöräddningssällskapet, Sjöfartsverket, Trans­portstyrelsen/Sjösäkerhetsrådet, Sjöassistans, Sjöpolisen, Kust­bevakningen, Storstockholms brandförsvar, Svenska livräddningssällskapet, Medicopter AB, Norrlandsflyg, Försvarsmakten, Stockholmradio, Sjöskolan på Beckholmen, Medborgarskolan, Polismuseet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Högupplösta pressbilder &lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;finns i Sjöhistoriskas pressrum:&lt;br /&gt;&lt;a href="http://press.maritima.se/" rel="nofollow" target="_blank"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="http://press.maritima.seTips" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tips!&lt;/strong&gt; Ytterligare pressbilder och information finns dessutom på flera av de medverkande organisationernas hemsidor och pressrum.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kontaktpersoner&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Catharina Silberman &lt;br /&gt;programansvarig, Sjöhistoriska museet&lt;br /&gt;Telefon: 08-519 558 15&lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:catharina.silberman@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;catharina.silberman@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;strong&gt; &lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Kristoffer Henrysson&lt;br /&gt;informationsavdelningen, Statens maritima museer&lt;br /&gt;Telefon: 08-519 549 32&lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:kristoffer.henrysson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;kristoffer.henrysson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;Mer information&lt;/strong&gt; finns på: &lt;a href="http://www.sjohistoriska.se/" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.sjohistoriska.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Thu, 16 Apr 2009 12:00:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/ddrs-siste-marinchef-till-marinmuseum/"><guid isPermaLink="false">8920</guid><title>DDR:s siste marinchef till Marinmuseum</title><description>&lt;p&gt;&lt;em&gt;Välkomna!&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kontaktpersoner:&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Richard Bauer, museichef&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:richard.bauer@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;richard.bauer@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0455-35 93 51&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Joakim Johansson, kommunikatör&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:Joakim.johansson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;Joakim.johansson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0455-35 93 53&lt;/p&gt;</description><pubDate>Mon, 30 Mar 2009 14:25:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/titanic-till-stockholm/"><guid isPermaLink="false">8921</guid><title>Titanic till Stockholm</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontaktpersoner&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Hans-Lennart Ohlsson&lt;br /&gt;Museichef, Sjöhistoriska museet&lt;br /&gt;Telefon: 08-519 549 45&lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:hans-lennart.ohlsson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;hans-lennart.ohlsson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Claes-Göran Wetterholm&lt;br /&gt;Författare och fartygshistoriker&lt;br /&gt;Telefon: 070-666 69 66&lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:cyberclaes@telia.com" rel="nofollow" target="_blank"&gt;cyberclaes@telia.com&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maria B Andersson&lt;br /&gt;Chef för informationsavdelningen, Statens maritima museer&lt;br /&gt;Telefon: 08-519 548 67&lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:maria.andersson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;maria.andersson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kristoffer Henrysson&lt;br /&gt;Informationsavdelningen, Statens maritima museer&lt;br /&gt;Telefon: 08-519 549 32&lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:kristoffer.henrysson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;kristoffer.henrysson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Pressbild&lt;/strong&gt; finns i Sjöhistoriska museets pressrum.&lt;br /&gt;&lt;a href="http://press.maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Håll koll på Sjöhistoriskas hemsida för nyheter om utställningen!&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.sjohistoriska.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.sjohistoriska.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt;</description><pubDate>Thu, 26 Mar 2009 08:25:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/sveriges-varvsforeningar-mots-i-goteborg/"><guid isPermaLink="false">8923</guid><title>Sveriges varvsföreningar möts i Göteborg</title><description>&lt;p&gt;- Varje år kommer ett hundratal varvsintresserade personer till vårt forum och det är glädjande att det har utvecklats till ett viktigt nätverk för föreningar som arbetar med varvens miljöer och minnen på ideell basis, säger Claes Wollentz, intendent på Sjöhistoriska museet.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Årets "Varvsforum" öppnas på lördagen av Annelie Hulthén, kommunstyrelsens ordförande i Göteborg. Huvudtemat i år är presentationer av de olika varvsföreningarnas verksamheter som kommer att få en stor del av programtiden. Bland annat deltar Uddevallas nystartade varvs- och industrihistoriska förening. Dessutom deltar arkivarier från Statens maritima museer som i sin föreläsning ger handfasta tips om hur man kan hitta material från varven i arkiven.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I samband med "Varvsforum" öppnas en ny utställning på Maritiman som producerats av Varvshistoriska föreningen i Göteborg och programmet avslutas på söndagen med ett studiebesök på Gotenius varv.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Hela programmet finns på http://svenskavarv.maritima.se och på www.maritima.se&lt;/p&gt; &lt;p&gt;KONTAKT:&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Claes Wollentz, intendent&lt;br /&gt;0733-40 16 40&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:claes.wollentz@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;claes.wollentz@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ulrika Djerw, informationsavdelningen&lt;br /&gt;08-519549 35&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:ulrika.djerw@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;ulrika.djerw@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sjöhistriska museet är en del av Statens maritima museer&lt;/p&gt;</description><pubDate>Thu, 26 Mar 2009 06:51:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/vrak-spokskepp-och-sjunkna-skatter-pa-marinmuseum/"><guid isPermaLink="false">8925</guid><title>Vrak, spökskepp och sjunkna skatter på Marinmuseum</title><description>&lt;p&gt;På 125 meters djup mitt ute i Östersjön står ett märkligt och fascinerande 1600-talsvrak som är så välbevarat att det ger intryck av att fortfarande färdas fram. Fock och stormast står på plats och här och var på skeppet stirrar underliga träskulpturer ut i det svarta vattnet. Marinarkeologerna kallar vraket för "Spökskeppet" och det är bara ett av alla fynd som gjorts i Östersjön de senaste åren.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nu öppnar Marinmuseum i Karlskrona sin nya utställning om marinarkeologi. Där berättar vi om några av de mest fantastiska upptäckter som gjorts sedan Vasa lokaliserades. Vi följer marinarkeologernas undersökningar av bland annat de omtalade Dalarövraket och Spökskeppet, det senare känt från tv-serien Vrakletarna.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Förmodligen finns det hundratusentals vrak och andra lämningar varav en stor mängd ännu är oupptäckta. Tack vare Östersjöns bräckta vatten och avsaknaden av skeppsmask bevaras de sjunkna skeppen bättre än i några andra hav. Därmed blir de fantastiska skatter för de marinarkeologer som utforskar vraken.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;PRESSINBJUDAN&lt;br /&gt;Fredagen den 20 mars klockan 11.00 bjuder vi in pressen på en specialvisning. Då berättar Statens maritima museers dykare, Niklas Eriksson, om sitt arbete som marinarkeolog. Niklas har själv varit med och dykt på både Dalarövraket och Spökskeppet &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Välkomna!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kontaktpersoner&lt;br /&gt;Johan Gustafsson, projektledare&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:johan.gustafsson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;johan.gustafsson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0455-35 93 06&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Joakim Johansson, kommunikatör&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:joakim.johansson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;joakim.johansson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0455-35 93 53&lt;/p&gt;</description><pubDate>Wed, 18 Mar 2009 14:18:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/sjofarten-behover-rekrytera---sjohistoriska-museet-arenan-for-rekryteringsdagar-13-15-mars-2009/"><guid isPermaLink="false">8927</guid><title>Sjöfarten behöver rekrytera - Sjöhistoriska museet arenan för rekryteringsdagar 13-15 mars 2009</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;I den rådande lågkonjunkturen finns det en bransch som står inför en omfattande bemanningsbrist såväl nationellt som internationellt - sjöfarten. Sjöfartsnäringen är en förutsättning för utrikeshandeln eftersom över 90 procent av transporterna sker med fartyg. Pensionsavgångarna de närmsta åren är stora och fler sjöbefäl behöver utbildas för att garantera återväxten. Därför arrangeras nu rekryteringsdagar för sjöfartsutbildningar på Sjöhistoriska museet den 13-15 mars 2009.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Svensk sjöfartsnäring ligger långt framme när det gäller miljötänkande och säkerhet. För att handelsflottan och rederinäringen ska kunna fortsätta att utvecklas krävs kvalificerat yrkesfolk både ombord och i land. Allra störst är bristen på maskinbefäl. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Jag tror att det under överskådlig tid kommer att finnas fler tillgängliga jobb för sjöbefäl inom den internationella sjöfarten än det finns personal. Inom den svenska sjöfarten är särskilt ungdomar som är kvinnor och ungdomar med invandrarbakgrund välkomna. Sjöfarten är en av få branscher där lönesättningen är helt jämlik, säger Per Sjöberger, direktör på Sveriges Redareförening.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tillsammans med Sjöfartsforum står Sjöhistoriska museet som värd för rekryteringsdagarna den 13-15 mars. Många utbildningar och organisationer finns på plats för att informera och svara på frågor.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Vi vill vara en mötesplats för unga människor och för sjöfarten så Sjöhistoriska känns självklar som arena för rekryteringsdagarna, säger Hans-Lennart Ohlsson, museichef på Sjöhistoriska museet. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Fakta &lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Sjöhistoriska museet står tillsammans med Sjöfartsforum som värd för rekryteringsdagarna den 13-15 mars. Flera stora sjöfartsutbildningar och organisationer finns på plats på Sjöhistoriska museet för att informera och svara på frågor: Högskolan i Kalmar, Chalmers Tekniska Högskola, Högskolan på Åland, Sjömansskolan, Marina Läroverket/Klart Skepp, Försvarsmakten, Sjöskolan, Strömstads gymnasium, Skärgårdsredarna och sjöfackförbunden SFBF, SBF och SEKO Sjöfolk med flera. &lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; Sjöhistoriska museet i Stockholm. &lt;strong&gt;Öppettider: &lt;/strong&gt;13-15 mars kl. 10-17. &lt;strong&gt;Fri entré. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;Hemsida&lt;/strong&gt;: &lt;a href="http://www.sjohistoriska.se/" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.sjohistoriska.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontaktpersoner&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Catharina Silberman &lt;br /&gt;programansvarig, Sjöhistoriska museet&lt;br /&gt;Telefon: 08-519 558 15&lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:catharina.silberman@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;catharina.silberman@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kristoffer Henrysson&lt;br /&gt;informationsavdelningen, Statens maritima museer&lt;br /&gt;Telefon: 08-519549 32&lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:kristoffer.henrysson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;kristoffer.henrysson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Hans-Lennart Ohlsson&lt;br /&gt;Museichef, Sjöhistoriska museet&lt;br /&gt;Telefon: 08-519549 45&lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:hans-lennart.ohlsson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;hans-lennart.ohlsson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Fri, 06 Mar 2009 09:54:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/fryken-nordvag-och-vega-ar-nu-k-markta-fartyg/"><guid isPermaLink="false">8929</guid><title>Fryken, Nordvåg och Vega är nu k-märkta fartyg</title><description>&lt;p&gt;Statens maritima museer har beslutat att k-märka ytterligare tre fartyg som bedöms vara kulturhistoriskt värdefulla.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Fryken&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Hemmahamn: Stiftelsen Göteborgs Maritima Centrum, Göteborg.&lt;br /&gt;Lastfartyget &lt;em&gt;Fryken&lt;/em&gt; byggdes 1938 i Ålborg, Danmark, åt Ångbåts AB Ferm i Kristinehamn (Broströmskoncernen). &lt;em&gt;Fryken&lt;/em&gt; fungerade som en kustfarare med huvudsaklig trafik mellan Göteborg/Vänern och den engelska ostkusten med last av trä, papper och styckegods - på återresorna fraktades vanligtvis fartygsplåt och styckegods. Det är en av få kvarvarande fartyg av den typ som introducerade nya idéer inom skeppsbyggeriet hur fartyg skulle vara byggda för att fungera på ett rationellt och funktionellt sätt med avseende på stor lastdryghet, snabb lasthantering och ekonomisk drift. Sedan 1986 ingår fartyget i samlingarna vid Göteborgs Maritima Centrum.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Nordvåg&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Hemmahamn: Träslövsläge&lt;br /&gt;Fiskefartyget &lt;em&gt;Nordvåg&lt;/em&gt; byggdes 1962 i Skredsvik (Uddevalla kommun). &lt;em&gt;Nordvåg&lt;/em&gt; har idag blivit tämligen unik som ett av de större kvarvarande traditionella träfiskefartygen i bruk. Med tanke på förändringarna av fisket senaste åren - där man gått mot allt större och färre fartyg och där samtidigt EU:s fiskepolitik aktivt verkat för upphuggning av träfiskefartyg har dessa blivit allt ovanligare. Fartyget har varit hemmahörande på Donsö i Göteborgs skärgård och finns idag i Träslövsläge söder om Varberg. &lt;br /&gt;Ägaren av &lt;em&gt;Nordvåg&lt;/em&gt; planerar att fortsätta fiska och samtidigt hålla fartyget tillgängligt för besökare för att visa villkoren för livet och arbetet ombord. Man betonar betydelsen av att kunna visa helheten med fartyg och kopplingen till den lokala hamnmiljön i Träslövsläge. I en fiskebod visas redskap, modeller, bildspel och hantverk som berättar om fiskenäringen.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Vega&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Hemmahamn: Gamleby&lt;br /&gt;Segelfartyget &lt;em&gt;Vega&lt;/em&gt; byggdes 1909 i Viken (Höganäs kommun) Fartyget fck ett kravellbyggt jaktskrov av Marstaltyp och riggades som tremastskonare. På 1930-talet utrustades hon med en råoljemotor. I sin funktion som fraktskepp fungerade fartyget fram till 1966 - då &lt;em&gt;Vega&lt;/em&gt; var Skärhamns sista träfartyg i fraktfart. &lt;br /&gt;Nuvarande ägare övertog &lt;em&gt;Vega&lt;/em&gt; på 1980-talet som då låg sjunken vid Söder Mälarstrand i Stockholm. Ägaren arrenderade en bit mark vid Gamlebyviken och anlade där en slip och byggde upp Träskeppsvarvet. Efter något års arbete med byte av bord och balkar fattade skrovet eld och större delen av fartyget skadades svårt. Arbetet fortsatte emellertid under 14 år och sommaren 2008 premiärseglades &lt;em&gt;Vega&lt;/em&gt;. I arbetet med att återskapa fartygets tidigare skick har en del ändringar av materialval gjorts men man strävat efter att använda traditionella metoder. &lt;em&gt;Vega&lt;/em&gt; är en god representant för de många tremastskonare som förr seglade i fraktfart i Östersjön och på Nordsjön.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;PRESSFOTON på Vega och Fryken finns i Statens maritima museers digitala pressrum: &lt;a href="http://press.maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om Statens maritima museers k-märkning av fartyg på vår webbplats: &lt;a href="/link/cb1dfdff66b547088cf2361235cd9feb.aspx" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.maritima.se&lt;/a&gt; under verksamheter/fartygsbevarande.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;KONTAKT:&lt;br /&gt;Claes Wollentz&lt;br /&gt;Intendent, kulturmiljöavdelningen&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:claes.wollentz@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;claes.wollentz@maritima.se&lt;br /&gt;0733-401640&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ulrika Djerw&lt;br /&gt;informationsavdelningen&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:ulrika.djerw@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;u&lt;/a&gt;&lt;a href="mailto:Ulrika.djerw@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;lrika.djerw@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;08-519549 35&lt;/p&gt;</description><pubDate>Fri, 27 Feb 2009 11:07:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/fakta-k-markt-fritidsbat/"><guid isPermaLink="false">8932</guid><title>Fakta: K-märkt fritidsbåt</title><description /><pubDate>Fri, 27 Feb 2009 09:46:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/sjohistoriska-museet-forst-i-europa-med-att-k-marka-fritidsbatar/"><guid isPermaLink="false">8931</guid><title>Sjöhistoriska museet först i Europa med att k-märka fritidsbåtar</title><description>&lt;p&gt;Från att under 1800-talet ha varit ett nöje främst för överklassen har intresset för båtägande ökat under 1900-talet. I folkhemmets Sverige öppnades möjligheten för många att skaffa sig en fritidsbåt. Antalet har sedan ständigt ökat och intresset för båtliv är väldigt stort. Det innebär att en stor del av det flytande maritima kulturarvet är privatägt och inte förvaltas av museer eller andra traditionella, kulturhistoriska institutioner.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Genom att k-märka fritidsbåtar vill vi uppmuntra det privata ägandet och brukandet och samtidigt öka kunskapen om de kulturhistoriska värdena och hur de bevaras på bästa sätt. Vi hoppas att k-märkta båtar ska kunna ges förmåner av exempelvis klubbar, hamnar och varv och på så sätt göra ett spännande kulturarv mer synligt, underlätta bevarandet av det och höja statusen på den äldre fritidsbåtsflottan, säger Fredrik Blomqvist, intendent på Statens maritima museer.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sjöhistoriska museet driver bevarandefrågor när det gäller fritidsbåtar och förvaltar bland annat den stora samlingen av originalbåtar i Båthall 2 på Galärvarvet i Stockholm. Sjöhistoriska ingår i Statens maritima museer som är den myndighet som formellt fattar beslut om k-märkning. Sedan 2001 k-märker Statens maritima museer i ett liknande projekt kulturhistoriskt värdefulla fartyg. Initiativet till k-märkning av fritidsbåtar togs i slutet av 2007 genom att ett förslag skickades ut på remiss till allmänheten.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Vi är väldigt glada över det engagemang som båtföreningar och privatpersoner har visat. Trycket utifrån har varit stort och många är positiva till k-märkningen så det känns verkligen kul att projektet nu är igång på allvar, säger Fredrik Blomqvist, intendent på Statens maritima museer.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Den första ansökningsperioden för K-märkt fritidsbåt är mellan den 16 mars och den 30 april i år.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Pressmaterial&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Högupplöst pressbild och mer fakta finns i Sjöhistoriska museets pressrum&lt;br /&gt;&lt;a href="http://press.maritima.se/" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontaktpersoner&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Fredrik Blomqvist&lt;br /&gt;Intendent, kulturmiljöavdelningen, Statens maritima museer&lt;br /&gt;Telefon: 08-519 549 38&lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:fredrik.blomqvist@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;fredrik.blomqvist@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Hans-Lennart Ohlsson&lt;br /&gt;Museichef, Sjöhistoriska museet&lt;br /&gt;Telefon: 08-519 549 45&lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:hans-lennart.ohlsson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;hans-lennart.ohlsson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kristoffer Henrysson&lt;br /&gt;Informationsavdelningen, Statens maritima museer&lt;br /&gt;Telefon: 08-519 549 32&lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:kristoffer.henrysson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;kristoffer.henrysson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Fri, 27 Feb 2009 09:46:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/marinmuseum-gor-lumpen/"><guid isPermaLink="false">8934</guid><title>Marinmuseum gör lumpen</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Nu rycker personal från Marinmuseum in i flottan utrustade med kamera och anteckningsblock för att följa två matroser i deras vardag. &lt;br /&gt;- Vi vill dokumentera värnpliktssystemet innan det försvinner, säger intendent Johan Löfgren.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Under sin tio månader långa värnplikt som signalmatroser kommer två flottister i Karlskrona att ha sällskap av ett par nyfikna intendenter från Marinmuseum. Det är Lina Olsson och Johan Löfgren som ska dokumentera deras utbildning ända tills muckaredagen.&lt;br /&gt;- Det är en kille och en tjej som vi har valt ut tillsammans med Marinen, båda ska gå samma utbildning och på så sätt får vi olika upplevelser och perspektiv, säger Johan Löfgren.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tanken med projektet är att samla information om det nuvarande värnpliktssystemet som kanske kommer att försvinna om några år, men också att följa de båda matroserna och spara på deras utrustning och personliga berättelser inför framtiden. &lt;br /&gt;- Det är viktigt för ett museum att även göra samtidsdokumentation där vi får vara med och titta, känna, lukta, ta bilder och intervjua levande personer, säger Lina Olsson. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Enligt Johan Löfgren finns det också ett stort värde i att man i framtiden med säkerhet kan säga vem som har burit exempelvis en viss jacka, läsa vad de har sagt och se bilder som visar hur det såg ut. &lt;br /&gt;- Det är något som vi ofta drömmer om idag när vi får in gamla föremål till våra samlingar, säger han.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;De två värnpliktiga heter Sara Wykman och Simon Hermansson. De har kontaktats i förväg och vet vad som väntar dem när de anländer till Karlskrona. &lt;br /&gt;- Båda har varit väldigt positiva och tycker att det här är viktigt, säger Lina Olsson.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sara Wykman kommer från Rockneby norr om Kalmar och Simon Hermansson från Lerum utanför Göteborg.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Pressen är välkommen att kontakta nedanstående personer för vidare information:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Johan Löfgren, intendent&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:johan.lofgren@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;johan.lofgren@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0455-35 93 74&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lina Olsson, intendent&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:lina.olsson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;lina.olsson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0708-41 90 66&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Joakim Johansson, kommunikatör&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:joakim.johansson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;joakim.johansson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0455-35 93 53&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;---------------------------------------&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pressbild finns på:&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.marinmuseum.se/Pressrum.aspx" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://www.marinmuseum.se/Pressrum.aspx&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Fri, 09 Jan 2009 13:56:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/sm-i-svenskt-bradspel/"><guid isPermaLink="false">8936</guid><title>SM i svenskt brädspel</title><description>&lt;p&gt;Gillis Weingarth tog hem segern för tredje gången. Ingen spelare har tidigare lyckats ta sig ända fram mer än två gånger.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Svenskt bräde har stora likheter med Backgammon men är svårare och mer spännande eftersom man kan vinna på många olika sätt. Svenskt bräde har dessutom gett upphov till flera uttryck som fortfarande används i svenskan. Här är några exempel: "Han hade inte en janne", "Vilken sinka-dus", "komma på kant med någon", "han blev brädad".&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Längst ner i regalskeppet Vasas aktre delar, där befälet hade sina tillhörigheter, återfanns ett välbevarat brädspel. Det var gjort för att ta med på resa och bestod av en liten hopfällbar låda. Spelet var tillverkat i ask och ek med brickor av lönn och päron. Fyndet av brädspelet gav idén att återupptäcka intresset för det gamla svenska brädspelet och därför arrangeras varje år svenskt mästerskap i brädspel på Vasamuseet.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Har du frågor kontakta gärna&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Maria Sandström, Vasamuseet, 08-519558 85 eller läs mer på &lt;a href="http://www.vasamuseet.se/Vasamuseets%20vanner/Bradspelsvanner.aspx" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://www.vasamuseet.se/&lt;/a&gt;. Pressbilder finns på &lt;a href="http://press.maritima.se/" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Tue, 16 Dec 2008 14:04:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/med-sverige-som-maltavla/"><guid isPermaLink="false">8937</guid><title>Med Sverige som måltavla</title><description>&lt;p&gt;Joakim Johansson &lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:joakim.johansson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;joakim.johansson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0455-35 93 53&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Mon, 01 Dec 2008 15:32:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/nu-oppnar-alla-ombord--ett-pedagogiskt-pionjarprojekt/"><guid isPermaLink="false">8939</guid><title>Nu öppnar ”Alla ombord!” – ett pedagogiskt pionjärprojekt</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Den 28 november öppnas ett nytt pedagogiskt rum på Vasamuseet - "Alla ombord!". &lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;Här ska barn och unga&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt; &lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;oavsett funktionsförmåga kunna uppleva museibesöket på jämställda och värdiga villkor. Aktiv rehabilitering och habilitering ska integreras i den pedagogiska verksamheten. &lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Enligt FN:s barnkonvention har barnet rätt till liv och utveckling och lika möjligheter för kulturell verksamhet. Vasamuseets nya pedagogiska rum följer en filosofi för tillgänglighet: Verksamheten ska passa rätt från start, istället för att anpassas.&lt;strong&gt; &lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Under uppbyggnaden av rummet har Vasamuseet, som första museum i världen, tagit fram egna så kallade bliss-symboler för olika specialtermer som har med fartyg och marinarkeologi att göra. Bliss är ett internationellt bildspråk som används av personer som kommunicerar på annat sätt än genom tal.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Med utgångspunkt från skeppet Vasa och 1600-talet får barn och ungdomar i åldern 6-14 år fördjupa sig i segling, livet ombord och marinarkeologi när de besöker "Alla ombord!" tillsammans med en pedagog. Rummet är fullt av vinklar och vrår att utforska med alla sinnen. Det ska uppmuntra till självständighet, lärande och träning.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Vi hoppas kunna inspirera och vara ett kompetenscentrum för andra museer som vill arbeta med tillgänglighet, barns rättigheter och olika behov, säger Carina Ostenfeldt som har initierat och leder projektet på Statens maritima museer.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Några av attraktionerna i "Alla ombord!" är specialgjorda dockor, som kan anta rollerna som båtsman, kapten och timmermanshustru, ett dataspel där man får prova på att styra Vasa genom skärgården och en taktil karta över 1600-talets Stockholm. På kartan kan man känna nivåskillnader och strukturer, till exempel gräs, vatten och hus samt följa hur Vasa seglar innan skeppet plötsligt försvinner i ett hål mitt på Strömmen.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Utvecklingsprojektet "Alla ombord! - det salutogena museet" är treårigt och kommer att pågå till och med 2010. Nästa steg är att utbilda lekterapeuter från Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset så att de själva kan använda det pedagogiska rummet när de kommer med sina grupper.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;PRESSBILDER finns att hämta i vårt digitala pressrum: &lt;a href="http://press.maritima.se/" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;LÄS MER OM PROJEKTET: &lt;a href="http://www.maritima.se/allaombord.aspx" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.maritima.se/allaombord.aspx&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Projektet "Alla ombord - det salutogena museet" genomförs med stöd från Allmänna arvsfonden och är ett samarbete mellan Statens maritima museer (där Vasamuseet ingår), Rörelsehindrade barn och ungdomar i Stockholms län (RBU), Rädda Barnen, Handisam, Specialpedagogiska Skolmyndigheten och Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Projektledare är Carina Ostenfeldt, Statens maritima museer.&lt;br /&gt;Dockorna i rummet är gjorda av den internationellt erkända konstnären Maria Miesenberger. &lt;br /&gt;Dataspelet är utvecklat av Anton Björklund och Harald Mellbom på 029media/InnovAid och aJob.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;KONTAKT&lt;br /&gt;Carina Ostenfeldt&lt;br /&gt;projektledare &lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:carina.ostenfeldt@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;carina.ostenfeldt@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;08-519 548 35, 0701-10 56 13&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Mathias Andersson&lt;br /&gt;informationsavdelningen&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:mathias.andersson@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;mathias.andersson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;08-519548 79&lt;/p&gt;</description><pubDate>Wed, 26 Nov 2008 09:30:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/pressvisning-av-pionjarprojektet-alla-ombord-pa-vasamuseet/"><guid isPermaLink="false">8940</guid><title>PRESSVISNING av pionjärprojektet ”Alla ombord!” på Vasamuseet</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;VÄLKOMMEN PÅ PRESSVISNING &lt;br /&gt;Nu öppnar Vasamuseets nya pedagogiska rum där aktiv rehabilitering och habilitering integrerats i museets verksamhet - allt med utgångspunkt från FN:s barnkonvention och en ny filosofi för tillgänglighet. Verksamheten ska passa rätt från start istället för att anpassas.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;PLATS: Vasamuseet, Lilla filmsalen&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;TID: Onsdag 26 november, kl 8.30&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;OSA&lt;/strong&gt; senast 25 november till &lt;a href="mailto:mathias.andersson@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;mathias.andersson@maritima.se&lt;/a&gt;. Tel: 08-519548 79&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Vi bjuder på frukost och visar det pedagogiska rummet "Alla ombord!".&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Möt projektledaren och initiativtagaren Carina Ostenfeldt, överintendenten för Statens maritima museer Robert Olsson, representanter för våra samarbetspartners och barn som ingått i expertgruppen i projektet.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I projektet "Alla ombord! - det salutogena museet" samarbetar Statens maritima museer med experter från Rörelsehindrade barn och ungdomar i Stockholms län (RBU), Rädda barnen, Handisam, Specialpedagogiska Skolmyndigheten och Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset. Projektet genomförs med stöd från Allmänna arvsfonden.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Läs mer på &lt;a href="http://www.maritima.se/Allaombord.aspx" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://www.maritima.se/Allaombord.aspx&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Thu, 20 Nov 2008 07:00:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/uppslutning-bakom-vasaforskning/"><guid isPermaLink="false">8941</guid><title>Uppslutning bakom Vasaforskning</title><description>&lt;p&gt;Forskningsprojektet, En framtid för Vasa, är en uppföljare till det tidigare internationellt erkända forskningsprojektet Bevara Vasa som pågick mellan 2003 och 2006. Då var det larmet om svavelutfällningar på både skeppet och lösa föremål som gav upphov till forskningen. Genom Bevara Vasa fick man svar på många frågor och bland annat mer kunskap om vilka kemiska processer som pågår i Vasas trä. Men forskningen ställde också nya frågor och det är där som En framtid för Vasa tar vid. Forskargruppen ska nu titta närmare på Vasas trä och bland annat söka svar på hur snabb nedbrytningen av träet är och vilka påfrestningar träet tål.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Vasa kommer någon gång att brytas ned men vi vet inte hur snabbt det går. Vårt jobb är att se till att det går så långsamt som möjligt, säger Magnus Olofsson, chef på Vasaenheten.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Idag är Vasas hälsa stabil och den nya klimatanläggningen som installerats har varit ett effektivt vapen i kampen mot nedbrytningen förklarar Magnus Olofsson.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Idag finns inget larm om Vasas hälsa. Den nya klimatanläggningen har varit mycket bra. År 2000 for luftfuktigheten upp och ner och kemikalier transporterades ut och in i träet. Men nu är det stabilt. Det ser inte ut som vi haft några nya saltutfällningar under de senaste två åren.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Liksom Vasa var en föregångare när hon började byggas 1626 är forskningen som bedrivs den första i sitt slag och den följs med intresse världen över då den är av allmän relevans för konserveringen av marinarkeologiskt material.&lt;br /&gt;- Det är svårt men fantastiskt spännande. Alla strålkastare är riktade mot oss, säger Magnus Olofsson.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Forskningen kommer pågå i tre år och sker bland annat i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Skogsindustrins tekniska forskningsinstitut (STFI), Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Danmarks nationalmuseum. Sammanlagt har sex och en halv miljoner kronor beviljats av forskningsrådet Formas, Stiftelsen för Strategisk Forskning (SFF), Vetenskapsrådet och innovationsmyndigheten Vinnova. Dessutom bidrar insamlingsstiftelsen Bevara Vasa med en och en halv miljoner kronor och Statens maritima museer med två och en halv miljoner.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pressbilder finns att ladda ner på &lt;a href="http://press.maritima.se/" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kontakt:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Professor och projektsamordnare Lars-Ivar Elding&lt;br /&gt;0705-78 8105&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:larsi.elding@inorg.lu.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;larsi.elding@inorg.lu.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Carolina Blaad, Informationsavdelningen&lt;br /&gt;08-519549 28&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:carolina.blaad@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;carolina.blaad@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Wed, 19 Nov 2008 14:52:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/vasapris-till-ung-finlandsk-forskare/"><guid isPermaLink="false">8942</guid><title>Vasapris till ung finländsk forskare</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Vasamuseets vänners pris till en förtjänt forskare tilldelades i år Fil dr Mirkka Lappalainen för hennes bok &lt;em&gt;Släkten, makten, staten - familjen Creutz i 1600-talets Sverige och Finland. &lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Boken, som är en översättning av Lappalainens doktorsavhandling&lt;strong&gt;&lt;em&gt; &lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Suku, valta, suurvalta. &lt;/em&gt;&lt;em&gt;Creutzit 1600-luvun Ruotsissa ja Suomessa, &lt;/em&gt;handlar om Lorentz Creutz, en märklig och framgångsrik finländsk adelsman som under sin livstid avancerade till den politiska maktens kärna och skaffade sig stora rikedomar. I &lt;em&gt;Släkten, makten, staten&lt;/em&gt; får man en bild av 1600-talets krig och politiska intriger, av makthunger och priset för framgång i stormaktstidens Sverige, där regenter, aristokrater och medlemmar i den lägre adeln kämpade om makten med allt hårdare tag. Samtidigt ges en inblick i livet i en adlig familj och i 1600-talets tankevärld.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Mirkka Lappalainen Fil Dr vid Helsingfors universitet höll föredrag och tog emot Vasamuseets vänners pris vid Vasamuseets Gustav Adolf-seminarium den 6 november. Det andra föredraget i seminariet hölls av Lars Eric Wolke professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan. Under seminariet serverades Gustav Adolfsbakelse och musik framförd av Markus Räsänen, dragspel och Johan Ronström, mandolin.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Har du frågor kontakta gärna&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Maria Sandström Vasamuseet, 08-519558 85&lt;/p&gt;</description><pubDate>Fri, 07 Nov 2008 13:29:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/ob-med-sovjet-som-specialitet/"><guid isPermaLink="false">8943</guid><title>ÖB med Sovjet som specialitet</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Han har forskat om Sovjets hot mot Sverige och nu kommer han till Marinmuseum i Karlskrona för att berätta om sina upptäckter. &lt;br /&gt;- Jag blev överraskad över hur långt de tänkte gå, säger Sveriges före detta ÖB, Bengt Gustafsson.&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Torsdagen den 6 november kommer Sveriges före detta överbefälhavare Bengt Gustafsson till Marinmuseum i Karlskrona för att föreläsa om Sovjets hot mot Sverige under kalla kriget. Han har under lång tid forskat i ämnet och bland annat träffat flera officerare från den sovjetiska krigsmakten.&lt;br /&gt;- Det finns inga arkiv som man kan undersöka, men rätt många avhoppare som har skrivit om den här perioden, berättar Bengt Gustafsson.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bengt Gustafssons intresse för kalla kriget-eran beror enligt honom själv på att det var då han personligen var verksam inom det svenska försvaret.&lt;br /&gt;- Det var under den perioden jag själv var officer och jag ville se om våra föreställningar var riktiga eller inte, säger han.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under sina efterforskningar har han studerat Sovjets planer inför ett eventuellt krig mot Nato med ärkefienden USA i spetsen. Och under arbetets gång har han överraskats av Sovjets planer. &lt;br /&gt;- Det som förvånade mig mest var att även Sovjets östersjöflotta hade som mål att fortsätta ut över Norska havet. Då hade hela Norden blivit isolerat, säger Bengt Gustafsson.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;PRESSINBJUDAN&lt;br /&gt;Onsdagen den 5 november kl 10.00 bjuder vi in pressen för att träffa Bengt Gustafsson i Sjöofficersmässen i Karlskrona. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Välkomna!&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kontaktpersoner&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Richard Bauer, Museichef&lt;br /&gt;0455- 35 93 51&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:richard.bauer@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;richard.bauer@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Joakim Johansson, kommunikatör&lt;br /&gt;0455-35 93 53&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:joakim.johansson@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;joakim.johansson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Mon, 03 Nov 2008 16:00:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/ny-chef-for-vasamuseet/"><guid isPermaLink="false">8944</guid><title>Ny chef för Vasamuseet</title><description>&lt;p&gt;- Det är väldigt kul att kunna knyta en så kvalificerad person till vår myndighet. Framför allt känns det helt rätt för oss med Marikas förmåga att göra forskning och forskningsresultat publikt tillgängliga, säger Robert Olsson.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Marika Hedin är filosofie doktor i historia och har skrivit flera böcker, bland annat den uppmärksammade och prisbelönta boken "Bilden av svensk historia". På Nobelmuseet, ett museum som hon själv var med och byggde upp i slutet på 90-talet, har hon bland annat arbetat med att utveckla museets popularisering och förmedling av vetenskap samt varit ansvarig för den publika verksamheten.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Marika Hedin efterträder vid årsskiftet nuvarande museichef Klas Helmerson.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;KONTAKT: &lt;br /&gt;Robert Olsson &lt;br /&gt;överintendent &lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:robert.olsson@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;robert.olsson@maritima.se&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;0706-65 69 24 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Marika Hedin &lt;br /&gt;0703-44 65 13 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maria B. Andersson &lt;br /&gt;informationschef &lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:maria.andersson@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;maria.andersson@maritima.se&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;08-519 548 67&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;em&gt;Statens maritima museer arbetar för bevarandet av det maritima kulturarvet. Vi driver Marinmuseum, Sjöhistoriska museet och Vasamuseet. Utanför museerna verkar vi i en rad nationella och internationella projekt inom marinarkeologi, kulturmiljöfrågor och maritima nätverk. &lt;br /&gt;&lt;a href="/link/cb1dfdff66b547088cf2361235cd9feb.aspx" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.maritima.se&lt;/a&gt; &lt;/em&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt;</description><pubDate>Fri, 24 Oct 2008 15:30:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/nu-blir-jarramas-spokskepp/"><guid isPermaLink="false">8945</guid><title>Nu blir Jarramas spökskepp</title><description>&lt;p&gt;&lt;em&gt;Välkomna!&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kontaktperson&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Helena Grännsjö&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:helena.grannsjo@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;helena.grannsjo@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0455-35 93 27&lt;br /&gt;0709-58 40 44&lt;/p&gt;</description><pubDate>Thu, 23 Oct 2008 15:00:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/spoklik-natt-pa-marinmuseum/"><guid isPermaLink="false">8946</guid><title>Spöklik natt på Marinmuseum</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kusliga vandringar med en mystisk vaktmästare kan alla besökare se fram emot när skådespelarbröderna Mostberg bjuder in till nattliga äventyr på Marinmuseum i Karlskrona.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vad händer på ett museum nattetid? Den frågan har skådespelaren Lenny Mostberg funderat på ända sedan han var liten. Nu har han och brodern Joachim Mostberg satt ihop en pjäs som handlar om just det.&lt;br /&gt;- Joachim har skrivit pjäsen som heter "Champan går igen" och som är en berättelse i gränslandet mellan de levande och döda, berättar Lenny Mostberg.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Handlingen utspelas i Marinmuseums bottenvåning bland alla saker från 1700-talet och besökarna kan förvänta en enda sak - det oförväntade.&lt;br /&gt;- Man får följa med en vaktmästare som är lite speciell minst sagt, och under turen stöter man på figurer ur det förflutna, säger Lenny Mostberg.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pjäsen spelas under fyra kvällar i november och förutom bröderna Mostberg deltar också museipedagogen Fredrik Karlsson i föreställningen.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;PRESSINBJUDAN&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Onsdagen den 22 oktober klockan 10.00 bjuder vi in pressen. Då berättar vi mer och ni får träffa Lenny Mostberg och Joachim Mostberg.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;em&gt;Välkomna!&lt;/em&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontaktpersoner&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Lenny Mostberg&lt;br /&gt;070-930 35 81&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Joakim Johansson&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:Joakim.johansson@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;Joakim.johansson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0455-35 93 53&lt;/p&gt;</description><pubDate>Mon, 20 Oct 2008 15:15:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/arets-fartygsforum-pa-maritiman-i-goteborg/"><guid isPermaLink="false">8948</guid><title>Årets Fartygsforum på Maritiman i Göteborg</title><description>&lt;p&gt;I helgen, 18-19 oktober, samlas närmare ett hundratal fartygsentusiaster på Maritiman i Göteborg. Det är årets Fartygsforum som går av stapeln. Fartygsforum är ett nätverk och en mötesplats för alla som bevarar och brukar historiska fartyg. Statens maritima museer står som värd för mötet som hålls varje år på olika orter i landet.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;En av årets programpunkter handlar om utvecklingen av Statens maritima museers arbete med den maritima kulturmiljövården. Myndigheten fördelar idag det så kallade skutstödet för skrovreparationer och k-märker kulturhistoriskt intressanta och bevaransvärda fartyg. Nu arbetar man med att utveckla stödformerna.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Vi vill bredda stödet så att det kopplas ihop med k-märkningen och att alla fartyg som av oss har klassats som kulturhistoriskt intressanta, oavsett fartygstyp, också ska kunna ansöka om ekonomiskt stöd, säger Claes Wollentz, intendent på Statens maritima museers kulturmiljöavdelning.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;På söndagen talar Lars Bergström och Bosse Lagerqvist från Västarvet om planerna för det maritima kulturarvet. På programmet finns också information om Sjöfartsinspektionen och hur deras verksamheten omorganiseras efter årsskiftet.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Det årligt återkommande forumet är ett tillfälle för ideella aktörer, myndigheter och institutioner att mötas och tillsammans diskutera och samtala om angelägna frågor.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Hela programmet finns på vår webbplats: &lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.martitima.se/" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.maritima.se&lt;/a&gt; (under fliken verksamheter och Fartygsforum)&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kontakt:&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Claes Wollentz&lt;br /&gt;intendent, kulturmiljöavdelningen&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:claes.wollentz@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;claes.wollentz@maritima.se&lt;br /&gt;0733-40&lt;/a&gt; 16 40&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ulrika Djerw&lt;br /&gt;informationsavdelningen&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:Ulrika.djerw@maritima.se" rel="nofollow" target="_blank"&gt;ulrika.djerw@maritima.se&lt;br /&gt;08-519549&lt;/a&gt; 35&lt;/p&gt;</description><pubDate>Fri, 17 Oct 2008 14:44:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/snapphanar-intar-marinmuseum/"><guid isPermaLink="false">8949</guid><title>Snapphanar intar Marinmuseum</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;FRI ENTRÉ&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kontaktpersoner&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Johanna Berup, museipedagog&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:Johanna.berup@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;Johanna.berup@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0455-35 93 24&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Joakim Johansson, kommunikatör&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:joakim.johansson@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;joakim.johansson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0455-35 93 53&lt;/p&gt;</description><pubDate>Fri, 03 Oct 2008 14:04:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/stor-familjesatsning-pa-marinmuseum/"><guid isPermaLink="false">8950</guid><title>Stor familjesatsning på Marinmuseum</title><description>&lt;p&gt;Helen Smygegård&lt;br /&gt;0455-35 93 40&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:helen.smygegard@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;helen.smygegard@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Mon, 08 Sep 2008 08:47:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/gratis-pa-marinmuseum-i-vinter/"><guid isPermaLink="false">8951</guid><title>Gratis på Marinmuseum i vinter</title><description>&lt;p&gt;Det hela är ett försök som ska pågå fram till 2010 för att sedan utvärderas. Och om resultatet blir lyckat är det enligt publikchefen inte omöjligt att museet fortsätter att ha fri entré under lågsäsongen.&lt;br /&gt;- Vi vill gärna få folk som bor i Karlskrona med omnejd att besöka oss lite oftare under vinterhalvåret, säger hon.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Samtidigt kommer museet att höja entréavgiften till 75 kronor under sommarperioden, men då gäller biljetten för ett återbesök samma säsong för den som vill komma tillbaka. &lt;br /&gt;- Det är ett rimligt pris för det vi erbjuder och det gör att museet prismässigt hamnar i fas med andra besöksmål av samma dignitet, säger Ann-Britt Christensson.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kontaktpersoner:&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Ann-britt Christensson, publikchef&lt;br /&gt;0455-35 93 39&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:ann-britt.christensson@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;ann-britt.christensson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Joakim Johansson, kommunikatör&lt;br /&gt;0455-35 93 53&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:joakim.johansson@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;joakim.johansson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Fri, 05 Sep 2008 14:35:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/drommen-om-vasa--nytt-seriealbum-om-historisk-katastrof/"><guid isPermaLink="false">8953</guid><title>”Drömmen om Vasa” – nytt seriealbum om historisk katastrof</title><description>&lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;På söndag 10 augusti släpps ett nytt seriealbum - "Drömmen om Vasa" - på dagen 380 år efter det att skeppet förliste på Stockholms ström. Genom seriens huvudpersoner Nils och Hanna och hunden Fläcken får läsarna möta Vasa, amiral Klas Flemming, kapten Söfring Hansson och besättningen som var med ombord på jungfrufärden 1628. Serien är författad av Maria Bergström och tecknad av Gustaf Lord.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Det är Kulturpoolen som producerat den nya serien i samarbete med Vasamuseet. Initiativet kom från författaren Maria Bergström som tidigare givit ut flera seriealbum om historiska personer, bland annat om Fet-Mats i Falu koppargruva, Selma Lagerlöf och Linné. Hon understryker att det inte rör sig om en faktabok om Vasa även om stor omsorg lagts vid historisk autencitet. Meningen är att man ska bli intresserad av historia.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Jag fullkomligt älskade de tecknade serierna i "Illustrerade klassiker" när jag var liten. De väckte mitt historieintresse. Det var folkbildning i lättsmält tappning och mina seriealbum ska fungera just så, som aptitretare. Syftet är att väcka intresse och stimulera till vidare läsning, säger författaren Maria Bergström.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Varför hon ville göra en serie om Vasa förklarar hon med att katastrofer alltid fascinerar. Att Vasa sjönk just på sin jungfrutur ger berättelsen en extra krydda, menar hon.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Det var ju ett enormt fiasko! Att sen skeppet blivit bärgat och att man kan gå och titta på det i verkligheten gör det magiskt, säger Maria Bergström.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Tecknaren Gustaf Lord var under våren avgångselev vid Högskolan Gävles serie- och bildberättarprogram. "Drömmen om Vasa" är hans första större projekt. Han tycker att det har varit intressant att sätta sig in i historien, men inte helt enkelt att fånga skeppet ur olika vinklar, med rätt proportioner.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Det är väldigt mycket detaljer på Vasa. Men det hjälpte att besöka museet och få se henne på riktigt, se hur enormt höga masterna är, säger Gustaf Lord som det senaste halvåret arbetat dag och natt med att teckna.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Serien "Drömmen om Vasa" kommer ut i en svensk och en engelsk upplaga och säljs i Vasamuseets butik från och med söndag 10 augusti - 380 år senare.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;PRESSBILDER&lt;/strong&gt; ur albumet finns att hämta i vårt digitala pressrum: &lt;a href="http://press.maritima.se/" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;KONTAKT&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Maria Bergström&lt;br /&gt;Författare, Kulturpoolen&lt;br /&gt;Tel: 070-643 43 50&lt;br /&gt;mariabe@swipnet.se&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ulrika Djerw&lt;br /&gt;informationsavdelningen, Vasamuseet&lt;br /&gt;Tel: 08-519549 35&lt;br /&gt;ulrika.djerw@maritima.se&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;em&gt;Vasamuseet är en del av Statens maritima museer, tillsammans med Marinmuseum och Sjöhistoriska museet. &lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;a href="http://www.vasamuseet.se/" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;&lt;em&gt;www.vasamuseet.se&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt;</description><pubDate>Fri, 08 Aug 2008 12:53:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/de-tar-med-sig-museet-till-rostock/"><guid isPermaLink="false">8954</guid><title>De tar med sig museet till Rostock</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;I augusti åker en delegation från Marinmuseum till Rostock och en av världens största segelfestivaler, med sig har de ett museum i miniatyr.&lt;br /&gt;- Jag tror det blir fullt med besökare, säger museichefen Richard Bauer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Med ett specialbyggt tält som till det yttre ser ut som museibyggnaden på Stumholmen åker Richard Bauer med en delegation till Hanse Sail Rostock i augusti. Målet är att knyta kontakter under en av östersjöns allra största segelfestivaler. &lt;br /&gt;- Rostock är ju en av Karlskronas vänorter sedan länge och vi åker dit med vårt minimuseum för att visa upp vad vi har att erbjuda och för att fördjupa våra relationer, säger Richard Bauer. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Enligt museichefen kommer man främst att visa upp och berätta om Marinmuseums kommande satsning på kalla kriget, men också om skeppsbyggaren Henric af Chapman som enligt Richard Bauer är förvånansvärt välkänd ute i Europa. &lt;br /&gt;- Vi har bland annat med oss vår nybyggda släpränna som är en kopia av den Chapman själv hade för att testa sina fartygsmodeller i, och så kommer vår riggmästare Nils Gustafsson att berätta om Jarramas, säger han. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under resan hoppas han också att museet kan bygga vidare på de relationer som funnits mellan Sverige och Tyskland sedan lång tid tillbaka men som på sätt och vis upphörde efter andra världskriget. &lt;br /&gt;- Det fanns handelsvägar och förbindelser med de här regionerna i flera hundra år och det märks att många i Tyskland känner ett starkt broder- och systerskap med oss i Skandinavien, säger Richard Bauer. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Han tror därför att besöket i Rostock kommer att bli lyckat och han ser fram emot att visa upp Marinmuseums miniatyrversion för den enorma publik som kommer till segelfestivalen. &lt;br /&gt;- Man märker att de är positiva och nyfikna, vi kommer att bli varmt välkomnade, säger Richard Bauer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;PRESSINBJUDAN &lt;br /&gt;Tisdagen den 22 juli klockan 14.00 visar vi upp tältet som är en miniatyr av Marinmuseum. Pressen är välkommen. Richard Bauer kommer att finnas på plats för att svara på frågor. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kontaktpersoner &lt;br /&gt;Richard Bauer, Museichef Marinmuseum &lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:richard.bauer@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;richard.bauer@maritima.se&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;Telefon: 0733-92 36 73 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kristoffer Henrysson, informationsavdelningen SMM &lt;br /&gt;E-post:kristoffer.henrysson@maritima.se &lt;br /&gt;Telefon: 08-51954932 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Mon, 21 Jul 2008 08:56:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/vasa-top-model/"><guid isPermaLink="false">8956</guid><title>Vasa, top model!</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Pressbilder&lt;/strong&gt; på Vasa och den bemålade modellen finns på &lt;a href="http://press.maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Vill du ha mer information kontakta gärna:&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Agneta Wolfbrandt, projektledare, &lt;a href="mailto:agneta.wolfbrandt@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;agneta.wolfbrandt@maritima.se&lt;/a&gt; 08-519 558 06 eller 0707-99 34 81 (semester fr o m 21/7)&lt;br /&gt;Malin Fajersson, förmedlingschef, &lt;a href="mailto:malin.fajersson@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;malin.fajersson@maritima.se&lt;/a&gt; 08-519 548 92, 0733-31 48 92 (semester t o m 20/7)&lt;br /&gt;Kristoffer Henrysson, informationsavdelningen, &lt;a href="mailto:kristoffer.henrysson@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;kristoffer.henrysson@maritima.se&lt;/a&gt; 08-519 549 32&lt;/p&gt;</description><pubDate>Wed, 16 Jul 2008 06:00:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/veteranbatsdagen---storre-an-nagonsin/"><guid isPermaLink="false">8957</guid><title>Veteranbåtsdagen - större än någonsin</title><description>&lt;p&gt;-----------------------------------------------------------------------------------------------&lt;/p&gt; &lt;p&gt;PRESSINBJUDAN! &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Fredagen den 27 juni klockan 10.00&lt;/strong&gt; bjuder vi in pressen till en förhandstitt av Ingrid Bergmans båt "My Fair Navy", samt inspektionsbåten "Carl Stuart".&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Välkomna!&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kontaktpersoner:&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Manne Dunge&lt;br /&gt;0455-35 93 21&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:manne.dunge@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;manne.dunge@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Helena Grännsjö&lt;br /&gt;0455-35 93 27&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:helena.grannsjo@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;helena.grannsjo@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Tue, 24 Jun 2008 13:52:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/aventyrlig-familjeteater-pa-marinmuseum/"><guid isPermaLink="false">8959</guid><title>Äventyrlig familjeteater på Marinmuseum</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Torsdagen den 26 juni klockan 10.30&lt;/strong&gt; bjuder vi in pressen som då har chansen att träffa Dunder, Munther och Kalven som spelas av Lenny Mostberg, Joachim Mostberg och Per Malm.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Välkomna!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kontaktperson&lt;br /&gt;Joakim Johansson&lt;br /&gt;0455-35 93 53&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:joakim.johansson@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;joakim.johansson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Bilder finns på vår pressida: &lt;a href="http://press.maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Mon, 23 Jun 2008 12:01:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/havsfiske--sex-turer-pa-nordatlanten/"><guid isPermaLink="false">8961</guid><title>Havsfiske – sex turer på Nordatlanten</title><description>&lt;p&gt;Foto: Maria Olsen&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;Dagens fiskeindustri är ofta debatterad men sällan dokumenterad. Fotograf Maria Olsen har följt med ut på Nordatlanten och skildrat arbetet ombord på fartyg från Grönland, Färöarna, Island och Shetland - länder med stark anknytning till fisket, ekonomiskt och historiskt. På Sjöhistoriska museet öppnar den 27 juni fotoutställningen Havsfiske - sex turer på Nordatlanten.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;I Sverige är fisket omdebatterat, men för många är arbetet på dagens trålare en okänd värld. Maria Olsen är fotograf och bosatt på Färöarna. Hon har under sex fisketurer med olika fartyg på Nordatlanten dokumenterat arbetet, miljöerna och människorna ombord. Hennes fotografier finns utgivna i boken &lt;em&gt;Images of Fishermen&lt;/em&gt; (GlobalOne Press, 2006)&lt;strong&gt; &lt;/strong&gt;som nu ligger till grund för utställningen &lt;em&gt;Havsfiske - sex turer på Nordatlanten &lt;/em&gt;på Sjöhistoriska museet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;- &lt;/em&gt;Det är spännande att se bilderna och tänka sig till ljudet av maskiner, enorma redskap och så fartyget som hela tiden rör sig. Det är en särskild arbetsplats som kräver mycket av dem som jobbar både uppe på och under däck. Överst står skepparen med en mängd dataskärmar och krav på helst regelbunden fångst. Hans stress kan man bara ana. Fotografierna är också både vackra och färgstarka. Med utställningen vill vi i Samfundet Sverige-Färöarna berätta om det viktiga fisket och livet på öarna i Nordatlanten, säger samfundets ordförande Nanna Hermansson.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den 27 juni kl. 14.00 inviger Islands ambassadör Guðmundur Árni Stefánsson utställningen på Sjöhistoriska museet i Stockholm. &lt;em&gt;Havsfiske - sex turer på Nordatlanten &lt;/em&gt;produceras och visas i samarbete med Statens maritima museer, Samfundet Sverige&lt;em&gt;-&lt;/em&gt;Färöarna, Samfundet Sverige-Island, Statens maritima museer och Nordisk Kulturfond.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den 13 oktober i höst följs utställningen upp då en stor nordisk konferens om hållbart fiske arrangeras på Sjöhistoriska museet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Utställningsproducenter: Nanna Hermansson, ordförande och fotograf Sören Hallgren för Samfundet Sverige-Färöarna och Samfundet Sverige-Island. Elin Harland, utställningsproducent, Sjöhistoriska museet. Grafisk formgivare: Sirje Papp&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Högupplösta pressbilder: &lt;a href="http://press.maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontaktpersoner:&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Nanna Hermansson, ordf. Samfundet Sverige-Färöarna och Samfundet Sverige-Island, telefon: 08-99 80 78, e-post: &lt;a href="mailto:nanna-hermansson@gmail.com" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;nanna-hermansson@gmail.com&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Elin Harland, utställningsproducent, Sjöhistoriska museet, telefon: 073-856 77 22, e-post: &lt;a href="mailto:elin.harland@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;elin.harland@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maria Olsen, fotograf, telefon +298-219 627, e-post: &lt;a href="mailto:maria@prnewsmedia.com" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;maria@prnewsmedia.com&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kristoffer Henrysson, informationsavdelningen, Sjöhistoriska museet, telefon: 08-519 549 32, e-post: &lt;a href="mailto:kristoffer.henrysson@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;kristoffer.henrysson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;strong&gt; &lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Mer information om:&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Sjöhistoriska museet: &lt;a href="http://www.sjohistoriska.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.sjohistoriska.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Fotograf Maria Olsen och boken &lt;em&gt;Images of Fishermen&lt;/em&gt;: &lt;a href="http://www.images-fishermen.com" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.images-fishermen.com&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Nordisk Kulturfond: &lt;a href="http://www.nordiskkulturfond.org" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.nordiskkulturfond.org&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt;</description><pubDate>Tue, 17 Jun 2008 09:01:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/tre-fartyg-k-markta/"><guid isPermaLink="false">8963</guid><title>Tre fartyg k-märkta</title><description>&lt;p&gt;&lt;em&gt;Storskär, ett av fartygen som nu k-märks. Fotograf: Bill Östring, Statens maritima museers arkiv.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Sedan 2001 k-märker Statens maritima museer fartyg som bedöms vara kulturhistoriskt värdefulla. 80 fartyg har fått den skylt som visar att fartyget är k-märkt och nu har listan drygats ut med tre nya fartyg:&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Gunhild&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Segelfartyg byggt 1905 i Sjötorp.&lt;br /&gt;Hemmahamn på Beckholmen i Stockholm.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Storskär&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Passagerarångfartyg som firar 100 år i år. &lt;br /&gt;Byggt 1908 på Lindholmens varv i Göteborg. Hemmahamn i Stockholm.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;T46&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Motortorpedbåt byggd 1957 på Kockums varv i Malmö. Ägs av HM Konungens Motortorpedbåtsklubb och det är på kung Carl XVI Gustafs initiativ som fartyget bevarats och brukas. Hemmahamn på Gålö.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Fakta om k-märkningen:&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Fartygsägare ansöker om att få sina fartyg k-märkta.&lt;br /&gt;K-märkningen ska fungera som en uppmuntran, ett stöd och en hjälp till fartygsägarna i deras förvaltning av det historiska arvet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;Pressmaterial:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://press.maritima.se/" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kontaktpersoner:&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Claes Wollentz, intendent och handläggare av k-märkning&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:claes.wollentz@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;claes.wollentz@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;0733-40 16 40&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Carolina Blaad&lt;br /&gt;Informationsavdelningen &lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:carolina.blaad@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;carolina.blaad@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;08-519 549 28&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Mer infomation:&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;a href="/link/cb1dfdff66b547088cf2361235cd9feb.aspx" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Thu, 12 Jun 2008 11:56:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/homo-till-havs---sjohistoriska-oppnar-utstallning-om-manligt-homoliv-pa-svenska-amerika-liniens-fartyg/"><guid isPermaLink="false">8965</guid><title>Homo till havs - Sjöhistoriska öppnar utställning om manligt homoliv på Svenska Amerika Liniens fartyg</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Mer information om&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;Frizon:&lt;/strong&gt; fakta, tyck-till-forum m m: &lt;a href="http://www.sjohistoriska.se/" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.sjohistoriska.se&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Arne Nilsson&lt;/strong&gt; och boken &lt;strong&gt;&lt;em&gt;"Såna" på Amerikabåtarna&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;: &lt;a href="http://www.normal.se/" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.normal.se&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Armémuseum: &lt;/strong&gt;&lt;a href="http://www.armemuseum.se/" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.armemuseum.se&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Nobelmuseet:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://www.nobelmuseet.se/" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.nobelmuseet.se&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Europride:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://www.stockholmpride.se/" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.stockholmpride.se&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Article 1:&lt;/strong&gt; projektgruppen, utställningen, samarbetsparter: &lt;a href="http://www.articleone.se/" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.articleone.se&lt;/a&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontaktpersoner&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Johanna Haverlind, Sjöhistoriska museet&lt;br /&gt;Telefon: +46 (0)8 519 558 07, Mobil: +46 (0)709 89 14 61 &lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:johanna.haverlind@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;johanna.haverlind@maritima.se&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kristoffer Henrysson, Informationsavdelningen Sjöhistoriska museet&lt;br /&gt;Telefon: +46 (0)8 519 549 32, Mobil: +46 (0)709 16 80 86&lt;br /&gt;E-post: &lt;a href="mailto:kristoffer.henrysson@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;kristoffer.henrysson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Pressmaterial&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;a href="http://press.maritima.se/" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt;</description><pubDate>Mon, 02 Jun 2008 06:00:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/skravleskolan-gor-tidsresa-till-1600-talet/"><guid isPermaLink="false">8966</guid><title>Skrävleskolan gör tidsresa till 1600-talet</title><description>&lt;p&gt;Fredrik Karlsson, 070-684 39 34&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:fredrik.karlsson@maritim.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;fredrik.karlsson@maritim.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Joakim Johansson, 0455- 35 93 53&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:joakim.johansson@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;joakim.johansson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;---------------------------------------------------------------------------------------&lt;br /&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Program vecka 23&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Måndag 2 juni&lt;/strong&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Måndagen den 2juni kommer hela Skrävle skola och förskola att åka till Fabbesjön mellan kl.9.00-14.00&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;9.30-10.30&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Fabbesjön, Där möter vi trollet Tryggve, näcken och skogssnuvan.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Tisdag 3 juni&lt;/strong&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;9.30&lt;/strong&gt; Olika stationer i temat &lt;em&gt;hälsapå 1600-talet&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;11.30- 12.30&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Gudtjänst, husförhör, häxprocess med Joachim Mostberg.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Onsdag 4 juni&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;11.30-13.00 &lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Knektar jagar snapphanen Nils och fångar honom. Kungen kommer med mindre sällskap och benådar Nils. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Torsdag 5 juni&lt;/strong&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;8.30-10.30&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Hantverk under 1600-talet.&lt;/p&gt;</description><pubDate>Fri, 30 May 2008 13:26:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/marinens-musikkar-satter-stumholmen-i-gung/"><guid isPermaLink="false">8967</guid><title>Marinens Musikkår sätter Stumholmen i gung</title><description>&lt;p&gt;Torsdagen den 29 maj brakar musikevenemanget Stumholmen Gungar loss på Marinmuseum, en musikalisk heldag som ska locka allt från de yngre barnen till vuxna och ungdomar. &lt;br /&gt;- Vi vill skapa något nytt och spännande som lockar alla åldrar men som också visar musikkårens bredd, säger Morgan Carlsson som är chef för Marinens Musikkår. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alltsammans börjar på förmiddagen med den redan så populära Sjörövarkonserten för de allra minsta, ett evenemang som varje år lockar hundratals barn. Senare på dagen blir det lunchkonsert utanför museet och på kvällen drar den stora nyheten igång. &lt;br /&gt;- Från klockan sju och fram till strax efter midnatt kommer sex rockband att spela inne på museet, det är bland annat Christian Fridh och The Mystic Revelation of Soul, säger Morgan Carlsson. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Enligt museichefen, Richard Bauer, är tanken att Stumholmen Gungar ska kunna utvecklas och bli ännu större i framtiden. Han tycker också det är viktigt att museet samarbetar med Marinens Musikkår för att främja musikkulturen. &lt;br /&gt;- Vi hoppas detta ska bli ett populärt inslag och att vi kan göra det till ett årligt återkommande evenemang, säger han. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;PROGRAM:&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;Piratmarsch genom Karlskrona, alla små pirater är välkomna att delta. Start i Hoglands park kl. 10.00. Marschen avslutas med konsert utanför Marinmuseum. Gästspel av SjörövarMange och Katta Pirat som sjunger egna sånger. Fri entré. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lunchkonsert utanför museet kl 13 (inomhus vid regn). Entre 20kr. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rockkväll i museirestaurangen Jarramas brygga kl 18.30-00.15. Entre 50 kr. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;BAND SOM SPELAR: &lt;br /&gt;Kl 19.00 Catch Algot &lt;br /&gt;Kl 19.30 Dödsfara &lt;br /&gt;Kl 20.00 X.Stacy &lt;br /&gt;Kl 21.00 Christian Fridh med band &lt;br /&gt;Kl 22.00 The Blue Brothers &lt;br /&gt;Kl 23.00 The Mystic Revelation of Soul &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kvällens presentatör: &lt;br /&gt;Bitte Appelqvist &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;KONTAKTPERSONER: &lt;br /&gt;Sinnica Stärnevall, 0455-35 93 32 &lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:sinnica.starnevall@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;sinnica.starnevall@maritima.se&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Joakim Johansson, 0455-35 93 53 &lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:Joakim.johansson@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;Joakim.johansson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Wed, 28 May 2008 07:11:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/den-randiga-svenska-flaggan-hissas-6-juni/"><guid isPermaLink="false">8969</guid><title>Den randiga svenska flaggan hissas 6 juni</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Årets nationaldag invigs med flaggotta vid Sjöhistoriska museet. Klockan 08.00 hissar riksdagens talman Per Westerberg flaggan i &lt;em&gt;Gladans&lt;/em&gt; mast. Sedan följer en unik flagghissning med tio svenska flaggor från sex sekel. För första gången på 400 år hissas den randiga. Fritt fram för picknick vid den vackra Djurgårdsbrunnsviken.   &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Den 6 juni invigs nationaldagen med en tv-bevakad flaggotta på Sjöhistoriska museet i Stockholm. Riksdagens talman Per Westerberg hissar flaggan i masten utanför museet klockan åtta och håller invigningstal. Därefter hissas tio historiska versioner av den svenska flaggan från sex sekel. Den äldsta är den vågrandiga från 1500-talet. Vi får dessutom se den tretungade helblå, införd 1761 samt unionsflaggorna med flera. Nordens främste flaggexpert Leif Törnquist finns på plats och berättar. Sedan är det fritt fram för frukostpicknick i eller utanför museet. Sjöhistoriskas café är öppet och det är fri entré.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Nationsflaggan har sitt historiska ursprung till sjöss så en flaggotta passar utmärkt på Sjöhistoriska museet. Den svenska flaggan och dess historia missbrukas konsekvent av olika rasistiska och främlingsfientliga grupper, men med ett evenemang som det här kan vi berätta den riktiga historien och ta flaggan tillbaka. Att folk startar sitt nationaldagsfirande med frukostpicknick hos oss hoppas jag kan bli en fin tradition, säger Hans-Lennart Ohlsson, museichef på Sjöhistoriska museet. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I samband med flaggottan lanseras boken &lt;em&gt;Svenska flaggans historia&lt;/em&gt; av Leif Törnquist, utgiven på Medströms Bokförlag.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Program: Flaggotta vid Sjöhistoriska museet&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;08.00&lt;/strong&gt; Riksdagens talman Per Westerberg hissar flaggan i &lt;em&gt;Gladans&lt;/em&gt; mast utanför Sjöhistoriska museet&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;08:05&lt;/strong&gt; Talmannen invigningstalar&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;08.10&lt;/strong&gt; Nordens ledande flaggexpert Leif Törnquist berättar om de tio historiska flaggorna som hissas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;08.30&lt;/strong&gt; Lansering av boken &lt;em&gt;Svenska flaggans historia&lt;/em&gt; av Leif Törnquist. Picknick ute på gräset eller inne på museet. Fri entré.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;Pressbilder&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Högupplösta pressbilder finns på &lt;a href="http://press.maritima.se/" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontaktpersoner&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Hans-Lennart Ohlsson, museichef, Sjöhistoriska museet&lt;br /&gt;e-post: &lt;a href="mailto:hans-lennart.ohlsson@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;hans-lennart.ohlsson@maritima.se&lt;/a&gt;, tel.: 08 - 519 549 45&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kristoffer Henrysson, informationsavdelningen, Sjöhistoriska museet&lt;br /&gt;e-post: &lt;a href="mailto:kristoffer.henrysson@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;kristoffer.henrysson@maritima.se&lt;/a&gt;, tel.: 08 - 519 549 32&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Leif Törnquist, författare, nås via Medströms Bokförlag, tel.: 08 - 411 33 71&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Thomas Magnusson, förläggare, Medströms Bokförlag&lt;br /&gt;e-post: &lt;a href="mailto:thomas.magnusson@medstromsbokforlag.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;thomas.magnusson@medstromsbokforlag.se&lt;/a&gt;, tel.: 0707 - 60 70 43&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Peter Lindskog, pressekreterare, Sveriges riksdag&lt;br /&gt;e-post: &lt;a href="mailto:peter.lindskog@riksdagen.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;peter.lindskog@riksdagen.se&lt;/a&gt;, tel.: 08 - 786 40 16, 070 - 609 67 24&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Mer information på:&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.sjohistoriska.se/" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.sjohistoriska.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.medstromsbokforlag.se/" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.medstromsbokforlag.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.riksdagen.se/" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.riksdagen.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt;</description><pubDate>Wed, 28 May 2008 06:00:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/arets-bidrag-till-segelfartyg-fordelade--till-ellen-klara-marie-och-westkust/"><guid isPermaLink="false">8971</guid><title>Årets bidrag till segelfartyg fördelade – till Ellen, Klara Marie och Westkust</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Statens maritima museer fördelar årligen 500 000 kr i bidrag till segelfartyg, det så kallade Skutstödet. Bidraget ges för skrovreparationer på fartyg som renoveras med en tydlig kulturhistorisk målsättning.  &lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nu är årets bidrag beslutade och de går till följande segelfartyg:&lt;/p&gt; &lt;p&gt;ELLEN - 100 000 kr&lt;br /&gt;Ellen är ett före detta seglande fraktfartyg, riggad som skonare. Fartyget ägs av en stiftelse och brukas som skolsegelfartyg. Arbetet med Ellen har en tydlig kulturhistorisk inriktning och omfattande arbeten har gjorts på fartyget under en rad av år. Nu planerar ägaren att byta bord och kölbultar. Ellen är k-märkt och hemmahörande på Beckholmen i Stockholm.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;KLARA MARIE - 25 000 kr&lt;br /&gt;Skonaren Klara Marie har renoverats till ett seglande skolfartyg och för chartersegling. Fartyget ägs av en förening som nu planerar för byte av bordläggning och reling. Klara Marie är k-märkt och hemmahörande i Skillinge.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;WESTKUST - 375 000 kr&lt;br /&gt;Tremastskonaren Westkust är ett före detta seglande fraktfartyg med en väl fungerande skolseglingsverksamhet. Den nu planerade åtgärden ingår i ett flerårigt renoveringsarbete. Westkust är k-märkt och hemmahörande på Orust.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Fartygsägarna ansöker själva om bidraget och det kan endast ges till seglande fartyg som har varit yrkesverksamma i svenskflaggad sjöfart eller fiske. Läs mer om skutstödet och k-märkning av fartyg på Statens maritima museers webbplats, &lt;a href="/link/cb1dfdff66b547088cf2361235cd9feb.aspx" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.maritima.se&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Pressbild &lt;/strong&gt;på Ellen finns i vårt pressrum: &lt;a href="http://press.maritima.se/" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontakt:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Claes Wollentz, intendent&lt;br /&gt;kulturmiljöavdelningen&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:claes.wollentz@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;claes.wollentz@maritima.se&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;Tfn: 073- 340 16 40&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ulrika Djerw, redaktör&lt;br /&gt;informationsavdelningen&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:ulrika.djerw@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;ulrika.djerw@maritima.se&lt;/a&gt;  &lt;br /&gt;Tfn: 08-519 549 35&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;em&gt;Statens maritima museer arbetar för bevarandet av det maritima kulturarvet. Vi driver Marinmuseum, Sjöhistoriska museet och Vasamuseet. Utanför museerna verkar vi i en rad nationella och internationella projekt inom marinarkeologi, kulturmiljöfrågor och maritima nätverk.&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;a href="/link/cb1dfdff66b547088cf2361235cd9feb.aspx" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;&lt;em&gt;www.maritima.se&lt;/em&gt;&lt;/a&gt; &lt;/p&gt;</description><pubDate>Thu, 22 May 2008 13:34:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/forsta-gangen-nagonsin--tre-seklers-flaggskepp/"><guid isPermaLink="false">8973</guid><title>Första gången någonsin – Tre seklers flaggskepp!</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Regalskeppet Vasa, Ostindiefararen Götheborg och Briggen Tre Kronor inom en radie av några meter. 1600-, 1700- och 1800-talsskepp i samma vågskvalp. Den 29 maj anlöper Götheborg pirarna på Galärvarvet/Djurgården. I ett samarrangemang med Briggen Tre Kronor, Vasamuseet och Stockholms stad kommer stockholmarna att bjudas på ett potpurri av maritima aktiviteter 29 maj-1 juni!&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;När Ostindiefararen Götheborg ger sig av på sin expedition i Östersjön, Baltic Sea Tour, blir stoppet i Stockholm lite som att komma "hem" för Götheborg i och med att originalet byggdes i Stockholm 1738. Tillsammans med de andra två stockholmsskeppen Vasa och Briggen Tre Kronor hålls under helgen den 29 maj - 1 juni evenemanget &lt;strong&gt;"Tre seklers flaggskepp". &lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;De tre dagarna kommer att fyllas av aktiviteter som speglar vårt maritima kulturarv i dåtid, nutid och framtid. Exempelvis kommer gammaldags repslageri visas parallellt med dagens tampar av syntetmaterial. Båthallar och museifartyg kommer vara öppna. Tidsenlig musik och tidsenligt klädda människor kommer att inrama området. På Galärvarvet arrangeras samtidigt Skärgårdsmässan med veteranbåtsmöte i Gästhamnen. Stockholms Sjögård kommer hålla Skärgårdskonvent i närvaro av H.M. Konung Carl XVI Gustaf på Vasamuseet. Hela Galärvarvet kommer sjuda av maritima aktiviteter både på land och vatten. Bland annat kommer en speciell turbåt att köra besökarna gratis mellan Galärvarvet och Sjöhistoriska museet. Minsveparen M20 kommer erbjuda publika turer på Strömmen. Roddmadamer kommer ro besökare mellan Skeppsholmen och Galärvarvet mm, mm.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Galärvarvet blir under dessa dagar en mötesplats för maritimhistorisk kunskap, forskning och utveckling, i ett slags levande maritimt kulturcentrum. Ostindiefararens besök sammanfaller med Sjöhistoriska museets 70 årsjubileum och bidrar till att maritima samlingar och kulturmiljöer uppmärksammas, bevaras och brukas.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Det är viktigt med aktiviteter av detta slag för att ge vårt maritima kulturarv den uppmärksamhet det förtjänar. Hela Stockholms historia och utveckling speglas av hur vi använt och använder vattnet och därför är det extra roligt att bjuda in stockholmarna till en alldeles särskild maritim helg, säger Robert Olsson, överintendent för Statens maritima museer som bland annat driver Sjöhistoriska- och Vasamuseet.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Den 2 juni flyttar Götheborg till Skeppsbron och ligger där till och med nationaldagen. Både Briggen Tre Kronor och Götheborg avseglar på kvällen den 6 juni. Götheborgs besök i Stockholm är en etapp av Baltic Sea Tour som är Ostindiefararens omfattande expedition i Östersjön. Ostindiefararen lämnar hemmahamnen i Göteborg den 16:e maj för att segla till Stockholm via Norrköping. Därefter går seglatsen vidare till bland annat Helsingfors och Tallinn samt ett tiotal orter på den svenska ostkusten.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;em&gt;Välkommen till &lt;strong&gt;pressträff&lt;/strong&gt; måndagen den 26/5 kl 14.00 ombord på Briggen Tre Kronor, Östra brobänken, Skeppsholmen för ett mer detaljerat program &lt;/em&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;em&gt;OSA senast fredagen den 23/5 till: &lt;a href="mailto:mathias.andersson@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;mathias.andersson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Pressbilder finns på &lt;a href="http://press.maritima.se/" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Mer info om Ostindiefararens Baltic Sea Tour &lt;a href="http://www.soic.se/" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.soic.seMer&lt;/a&gt; info om Briggen Tre Kronor finns på &lt;a href="http://www.briggentrekronor.se/" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.briggentrekronor.seMer&lt;/a&gt; info om Vasa finns på &lt;a href="http://www.vasamuseet.se/" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.vasamuseet.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;För mer information kontakta gärna:&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Vasamuseet, Sofie Aspelin, &lt;a href="mailto:sofie.aspelin@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;sofie.aspelin@maritima.se&lt;/a&gt;, 08-519 558 25&lt;br /&gt;Ostindiefararen Götheborg, Kristin Hamdan, 070-779 34 02&lt;br /&gt;Briggen Tre Kronor, Sture Haglund, 070-422 78 19&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;em&gt;Vasamuseet är en del av Statens maritima museer, tillsammans med Marinmuseum och Sjöhistoriska museet.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Fri, 16 May 2008 08:31:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/sjohistoriska-museet-70-ar--firar-stort-i-miniatyr/"><guid isPermaLink="false">8975</guid><title>Sjöhistoriska museet 70 år – firar stort i miniatyr</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Den 28 maj 1938 invigdes Sjöhistoriska museet i Stockholm. Det har gått 70 år sedan första besökaren erlade den krona som entrén till Ragnar Östbergs klassicistiska byggnad då kostade. Mellan den 19 maj och 1 juni firar museet 70-årsjubileum med ett brett program och nya utställningar. Utställningen &lt;em&gt;Jagaren Halland - en värld i miniatyr&lt;/em&gt; står i centrum och entréavgiften är samma som 1938.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sjöhistoriska museet är känt för sin unika samling fartygsmodeller och när museet nu firar 70 år står en ny modell i centrum - &lt;em&gt;HMS Halland,&lt;/em&gt; flottans största jagare i skala 1:50. Den 22 maj öppnar utställningen &lt;em&gt;Jagaren Halland - en värld i miniatyr. &lt;/em&gt;Modellbyggaren Göran Forss har skapat ett mästerverk, som det tagit honom 10 000 timmar att färdigställa.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Utställningen är uppbyggd på tre teman. Det första fungerar som en bakgrund till modellen och handlar om jagarens historia. Det andra handlar om Göran Forss och hans arbete med modellen. Det tredje temat blickar framåt och framtiden representeras av Geovanny Hägg, som utbildar sig till modellbyggare på Formakademin i Lidköping.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Målet har varit att skapa en informativ utställning som visar upp människan och arbetet bakom modellbygget. Tanken är att ge en balans mellan fakta och drömmar för att våra besökare ska känna att de fått reda på någonting konkret samtidigt som de blivit inspirerade när de lämnar utställningen. Gemensamt för Göran Forss och Geovanny Hägg är att de älskar att bygga modeller. Därför går vi också in på vad det är som fascinerar med modeller och miniatyrer, säger Elin Harland, utställningsproducent på Sjöhistoriska museet.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;För att göra stora fartyg gripbara har man sedan flera hundra år byggt modeller. De äldre örlogsmodellerna som finns i Sjöhistoriska museets samlingar har tillkommit av flera olika skäl. De användes till exempel i flottans undervisning och som hjälpmedel för skeppsbyggare. Många av de senare fartygsmodellerna i samlingarna är byggda i museets egen modellverkstad. De är vackra och effektiva representanter för föremål som är för stora att bevara och levandegöra i original.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Modeller kan visa och berätta mycket, för många säger till exempel en ritning ingenting. Folk är ofta intresserade av modeller och framför allt är det nog detaljrikedomen och ett bra hantverk som fascinerar. Men för mig som modellbyggare är det själva arbetet, att hitta lösningarna som är grejen. När modellen är klar är det roliga över, säger Göran Forss&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Samtidigt öppnar också utställningen &lt;em&gt;Sjöhistoriska favoriter&lt;/em&gt; där museet presenterar guldkorn ur museets samlingar och ämnesområden - halvmodeller, sjöröveri, det aktuella dalarövraket och mycket annat. Under de två jubileumsveckorna blir det dessutom föredrag, konserter, aktiviteter i och kring museet och på Galärvarvet.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Hela jubileumsprogrammet&lt;/strong&gt; finns på &lt;a href="http://www.sjohistoriska.se/" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;www.sjohistoriska.se&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;Här går det också att läsa om Sjöhistoriskas egen historia och om arkitekt Ragnar Östbergs byggnad.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Pressbilder&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Pressbilder på: &lt;a href="http://press.maritima.se/" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;http://press.maritima.se&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;Här finns det också mer material om &lt;em&gt;Jagaren Halland - en värld i miniatyr&lt;/em&gt; och en intervju med Sjöhistoriska museets chef Hans-Lennart Ohlsson.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontaktpersoner&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Elin Harland, utställningsproducent, Sjöhistoriska museet&lt;br /&gt;telefon: 073-856 77 22, e-post: &lt;a href="mailto:elin.harland@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;elin.harland@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kristoffer Henrysson, Informationsavdelningen, Sjöhistoriska museet&lt;br /&gt;telefon: 08-519 549 32, e-post: &lt;a href="mailto:kristoffer.henrysson@maritima.se" target="_blank" rel="nofollow" target="_blank"&gt;kristoffer.henrysson@maritima.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Tips:&lt;/strong&gt; Missa inte invigningen av Nationaldagen vid Sjöhistoriska museet den 6 juni. Riksdagens talman Per Westerberg hissar flaggan kl. 08:00. Därefter flaggparad med tio versioner av den svenska flaggan, från 1500-talet och framåt. Fri entré och fritt fram för picknick på gräset utmed Djurgårdsbrunnsviken!&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;</description><pubDate>Fri, 16 May 2008 05:30:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/skadegorelse-pa-dalarovraket/"><guid isPermaLink="false">8976</guid><title>Skadegörelse på Dalarövraket</title><description>Det ovanligt välbevarade Dalarövraket upptäcktes redan 2003 av en grupp dykare men var fram till förra året inte känt av allmänheten. Sedan dess råder dykförbud beslutat av länsstyrelsen. Statens maritima museer har utfört en noggrann dokumentation av vraket, vilket gör att man att man idag kan se omfattningen av det misstänkta brottet.     - Skadegörelsen är ett bakslag i arbetet med att öka kunskapen om och intresset för välbevarade vrak som kan studeras och upplevas intakta i sin undervattensmiljö. Men det inträffade är också en påminnelse om behovet av att bedriva systematiskt dokumentations- och övervakningsarbete av fornlämningar under vatten, säger Björn Varenius, chef för kulturmiljöavdelningen vid Statens maritima museer.&lt;br /&gt;  Statens maritima museer arbetar tillsammans med andra myndigheter och organisationer för att synliggöra värdet av ett välbevarat kulturarv och för att utveckla nya och skonsammare former för bruk och tillgängliggörande av kulturarvet. Ett viktigt inslag i arbetet är att skapa en s k dykpark i det vrakrika Dalaröområdet tillsammans med Haninge kommun, Södertörns högskola och flera andra aktörer.    Riksantikvarieämbetet har under 2008 fått ett nationellt uppdrag att tillsammans med Brottsförebyggande rådet föreslå åtgärder mot kulturarvsbrott. I en rapport om Fornminnesbrott som BRÅ publicerade förra året konstaterade man att skadegörelse på fornlämningar pga okunskap är långt större än den skadegörelse som orsakats medvetet.&lt;br /&gt;  - Vi arbetar efter flera linjer för att motverka kulturarvsbrott. I det arbetet är det viktigt att information om kulturarvet är så spridd och tillgänglig som möjligt. En brett förankrad kunskap och förståelse är det bästa skyddet mot den här typen av brott, menar Rolf Källman, chef vid Riksantikvarieämbetets informationsavdelning som arbetar målinriktat för att såväl professionella användare som allmänhet ska ha tillgång till kulturarvsinformation via nätet.&lt;br /&gt;  Skadegörelsen på Dalarövraket, som begåtts någon gång mellan oktober förra året och april i år, kommer att polisanmälas av Kustbevakningen.&lt;br /&gt;  Frågor till Björn Varenius, chef för Kulturmiljöavdelningen, Statens maritima museer 0733-70 63 10 Rolf Källman, chef för avdelningen för kulturmiljöinformation, Riksantikvarieämbetet 0708-83 89 45 Jan Dunér, handläggare, Länsstyrelsen i Stockholm 08-785 42 45 Anna Kimber, sjöövervakningshandläggare, Kustbevakningen regionledning ost 070-278 86 85</description><pubDate>Fri, 09 May 2008 09:12:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/jagaren-halland--en-varld-i-miniatyr/"><guid isPermaLink="false">8978</guid><title>Jagaren Halland – en värld i miniatyr</title><description>&lt;br /&gt;– Fast jag hade nog kunnat hålla på några år till, det finns alltid detaljer att arbeta med på en modell, säger Göran Forss, idag pensionär men tidigare anställd som modellbyggare och konservator på Sjöhistoriska museet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Utställningen är uppbyggd på tre teman som kretsar kring modellen och följer en tidsaxel. Det första temat fungerar som en bakgrund till modellen och handlar om jagarens historia. Det andra temat handlar om Göran Forss och hans arbete med modellen. Dessa två teman ligger i det förflutna medan det tredje temat blickar framåt. Framtiden representeras av Geovanny Hägg, som utbildar sig till modellbyggare på Formakademin i Lidköping. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;– Målet har varit att skapa en informativ utställning som också visar upp människan och arbetet bakom modellbygget. Tanken är att i utställningen ge en balans mellan fakta och drömmar för att våra besökare ska känna att de fått reda på någonting konkret samtidigt som de blivit inspirerade när de lämnar utställningen, säger Elin Harland, utställningsproducent på Sjöhistoriska museet. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;För att göra stora fartyg gripbara har man sedan flera hundra år byggt modeller. De äldre örlogsmodellerna som finns i Sjöhistoriska museets samlingar har tillkommit av flera olika skäl. De användes till exempel i flottans undervisning och som hjälpmedel för skeppsbyggare. Många av de senare fartygsmodellerna i samlingarna är byggda i museets egen modellverkstad. De är vackra och effektiva representanter för föremål som är för stora att bevara och levandegöra i original.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;– Modeller kan visa och berätta mycket, för många säger till exempel en ritning ingenting. Folk är ofta intresserade av modeller och framför allt är det nog detaljrikedomen och ett bra hantverk som fascinerar. Men för mig som modellbyggare är det själva arbetet, att hitta lösningarna som är grejen. När modellen är klar är det roliga över, säger Göran Forss&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sjöhistoriska museets samling av fartygsmodeller hör till de finaste i Europa. Totalt består samlingen av närmare 2000 modeller från 1600-talet och framåt. Den 28 maj är det 70 år sedan museet öppnade och den nya utställningen Jagaren Halland – en värld i miniatyr är en del av jubileumsfirandet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;– Gemensamt för Göran Forss och Geovanny Hägg är att de älskar att bygga modeller. Därför går vi i utställningen också in på vad det är som fascinerar med modeller och miniatyrer. Utställningen riktar sig till såväl gammal som ung och till intresserade av modeller och örlogshistoria, säger Elin Harland.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jagaren Halland – en värld i miniatyr öppnar den 22 maj.&lt;br /&gt;Utställningsproducent: Elin Harland, Sjöhistoriska museet Formgivning: Unna Design&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Tips: Göran Forss har också varit med och byggt den stora modellen av Vasa (skala 1:10) på Vasamuseet. Modellen har nu bemålats så som man tror att Vasa såg ut 1628. Färgsättningen bygger på mer än 12 år av forskning kring skeppets bemålning. Läs mer på www.vasamuseet.se.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kontaktpersoner&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Elin Harland, utställningsproducent, Sjöhistoriska museet telefon: 073-856 77 22  e-post: elin.harland@maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kristoffer Henrysson, Informationsavdelningen, Sjöhistoriska museet telefon: 08-519 549 32  e-post: kristoffer.henrysson@maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; För högupplösta pressbilder: http://press.maritima.se</description><pubDate>Wed, 07 May 2008 08:00:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/festival-for-veteranbatsalskare/"><guid isPermaLink="false">8980</guid><title>Festival för veteranbåtsälskare</title><description>&lt;br /&gt;Sista helgen i juni har blivit en tradition för veteranbåtsintresserade och till sommaren satsar Marinmuseum ännu en gång på detta populära evenemang. I år görs det dessutom ännu större med fler deltagare och utställare. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under veteranbåtsdagen visar båtsägare upp sina klenoder och vi utlovar flera häftiga sevärdheter. Ingrid Bergmans Chris Craft Cavalier 25 från 1960 med namnet ”My Fair Navy” och fortifikationsbefälhavarens inspektionsbåt ”Carl Stuart” kommer till exempel att finnas på plats. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alla veteranbåtsägare är speciellt inbjudna till Marinmuseum för att visa sina båtar och delta i den maritima delen av Nostalgia Festival på Stumholmen i Karlskrona. Älskare av vackra träbåtar och tidiga plastbåtar garanteras en upplevelserik dag när vinnarna i ”Concours d’Élegance”, ”Concours de Charme” och ”Bästa originalbåt” koras. Presentatör är båtredaktörern Anders Værnéus.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under dagen kan man också få se mängder med veteranbilar. Nostalgia Festivals veteranbilsrally startar och går i mål utanför museet. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Marinmuseums uppgift är att stödja bevarandet av Sveriges flytande kulturarv. Veteranbåtar är en del av denna skatt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Veteranbåtsdagen, Marinmuseum, Karlskrona söndagen den 29 juni kl. 9-17&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;För mer information: www.marinmuseum.se  eller www.fabas.se under evenemang Nostalgia Festival&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kontaktpersoner Veteranbåtsdagen&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Manne Dunge, projektledare, tfn: 0455-35 93 21, e-post: manne.dunge@maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Helena Grännsjö, informationsansvarig Marinmuseum, tfn: 0455-35 93 27 e-post: helena.grannsjo@maritima.se</description><pubDate>Tue, 29 Apr 2008 14:04:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/sportdykningen-i-stockholms-skargard-kartlaggs/"><guid isPermaLink="false">8981</guid><title>Sportdykningen i Stockholms skärgård kartläggs</title><description>&lt;br /&gt;Undersökningen är en del av ett större projekt med namnet MACHU (Managing Archaeological Heritage Underwater) där sju EU-länder deltar. Inom MACHU vill man utveckla tekniker och metoder för att lokalisera, undersöka och skydda kulturlämningar under vatten. Samtidigt vill man finna sätt att göra den delen av kulturarvet mer tillgänglig för medborgarna – exempelvis genom dykparker. Den svenska delen av projektet leds av Statens maritima museer och syftar till att utveckla en metod för att kunna förutse nedbrytningstakten för olika typer av vrak. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;– Alla vrak på botten bryts ned förr eller senare. Hur fort det går beror på olika faktorer som samverkar. Att det är strömt där vraket ligger, att det är en populär ankringsplats eller en omfattande sjötrafik i närheten är exempel på vad som kan öka nedbrytningstakten, säger Göran Ekberg, arkeolog på Statens maritima museer och medarbetare i projektet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Statens maritima museers marinarkeologer har redan en relativt god bild av i vilken omfattning exempelvis kabelnedläggningar och muddringar påverkar lämningar under vatten. Däremot saknas en generell kunskap om sportdykningens effekter. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;– Enkäten ska hjälpa oss att få en uppfattning om dykfrekvensen i olika områden i Stockholms skärgård samt i vilka miljöer och på vilka typer av vrak som det är attraktivast att dyka på. Kunskapen om alla nedbrytande faktorer tillsammans göra det sen möjligt för oss att bedöma vilka vrak som löper hög risk att brytas ned snabbt, förklarar Göran Ekberg. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Med hjälp av enkäten hoppas de maritima museerna också kunna se hur stor kännedom som finns hos sportdykarna om den svenska fornlämningslagen och vad man generellt tycker om den. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Enkäten som fylls i anonymt finns nu på statens maritima museers webbplats www.maritima.se. Den kan även nås via www.dykarna.nu, www.sportdykarna.se samt på Svenska Sportdykarförbundets sida www.ssdf.se under perioden 15 april–15 maj.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Till enkäten: http://www.maritima.se/Verksamhet/Marinarkeologi/Enkat.aspx&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kontakt: Göran Ekberg, arkeolog arkeologienheten goran.ekberg@maritima.se Tfn: 08-519 549 34&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ulrika Djerw informationsavdelningen ulrika.djerw@maritima.se Tfn: 08-519 549 35&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pressrum: http://press.maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Statens maritima museer www.maritima.se</description><pubDate>Thu, 10 Apr 2008 15:03:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/varvsforum-2008-i-forsvik--om-historik-och-visioner/"><guid isPermaLink="false">8982</guid><title>Varvsforum 2008 i Forsvik – om historik och visioner</title><description>&lt;br /&gt;– Det blir ett intressant program i Forsvik. Bland annat kommer Bengt Tengroth som under 1970- och 80-talen var VD för Svenska Varv att tala under lördagen och ge sin syn på situationen vid varven på den tiden. Han var utsedd av regeringen att sköta varven och har säkert spännande "inside" information om hur det gick till under krisåren, säger Claes Wollenz, intendent vid Statens maritima museer och en av arrangörerna.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Varvsforum kommer också att innehålla föredrag som är mer framåtblickande – exempelvis kommer Lars Nordström från Västra Götalandsregionen att tala om tankar och visioner för det maritima och industriella kulturarvet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det är i år sjätte gången som Varvsforum går av stapeln – denna gång i den historiska varvsmiljön i Forsvik, nära Karlsborg vid Göta Kanal. Forsviks Bruk &amp; Varv har regionalt ansvar inom industriminnesvården i Västra Götaland och där byggs repliken av hjulångaren Erik Nordevall. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Kontakt:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Claes Wollentz, intendent kulturmiljöavdelningen claes.wollentz@maritima.se 0733-40 16 40&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Ulrika Djerw Informationsavdelningen ulrika.djerw@maritima.se 08-519 549 35</description><pubDate>Thu, 10 Apr 2008 14:21:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/ll--lattlast-om-de-maritima-museerna/"><guid isPermaLink="false">8983</guid><title>LL – lättläst om de maritima museerna</title><description>&lt;br /&gt;– Det här är en demokratifråga. Offentliga webbplatser som våra ska vara tillgängliga för alla, oavsett funktionshinder, språk- eller lässvårigheter. Nu kan vi nå fler människor, säger Maria B Andersson, informationschef på Statens maritima museer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Undersökningar visar att en av fyra vuxna i Sverige kan behöva texter som är lätta att läsa. Sverige och de andra medlemsländerna i EU har ställt sig bakom målet att alla offentliga webbplatser ska vara tillgängliga för alla och ge tillgång till samma eller likvärdig information, oavsett faktorer såsom ålder, kön, funktionshinder och etnisk och kulturell bakgrund. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Här finner du Statens maritima museers fyra webbplatser: www.maritima.se www.vasamuseet.se www.sjohistoriska.se www.marinmuseum.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Kontakt: Martina Siegrist Larsson, informationsavdelningen martina.siegrist.larsson@maritima.se 08-519 548 45&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ulrika Djerw, informationsavdelningen ulrika.djerw@maritima.se 08-519 549 35&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;</description><pubDate>Fri, 04 Apr 2008 16:06:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/vasamuseet-bygger-nytt-pedagogiskt-rum--alla-ombord/"><guid isPermaLink="false">8985</guid><title>Vasamuseet bygger nytt pedagogiskt rum – Alla ombord</title><description>&lt;br /&gt;I projektet byggs det ett nytt pedagogiskt rum på Vasamuseet. Rummet ska förena den ordinarie pedagogiska verksamheten med en aktiv rehabiliterings- och habiliteringsverksamhet för barn och unga. Tillsammans med museets pedagoger ska besökare kunna arbeta med och prova på olika aktiviteter med utgångspunkt från skeppet Vasa. Innehållet har tre maritima teman; att segla ett skepp, livet ombord och marinarkeologi. Bland annat kommer barnen få prova att hissa segel, navigera, tillverka rep samt finna och vårda marinarkeologiska fynd. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Istället för att anpassa vill vi passa rätt från början. Projektets målsättning är att uppnå bestående förändringar som gör det möjligt för barn och unga att utvecklas, säger projektledare Carina Ostenfeldt.  &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rummet, som ska vara en helhetsupplevelse för alla sinnen, öppnar i november 2008.  Projektet är ett samarbete mellan Statens maritima museer/Vasamuseet, Riksförbundet Rörelsehindrade Barn och Ungdomar i Stockholm (RBU), Rädda Barnen, Handisam, Barndivisionen på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge samt Specialpedagogiska institutet. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Arbetet utgår från FN: s konvention om barns rättigheter och har inspirerats av sociologen Aaron Antonovskys tankar om vad som främjar hälsa - det salutogena perspektivet.&lt;br /&gt;Projektet stöds av Allmänna arvsfonden och ska pågå under tre år 2008-2010. På sikt är målsättningen att Statens maritima museer ska kunna utgöra ett pedagogiskt resurscentra för andra museer och kulturinstitutioner.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mycket mer information finns att tillgå, kontakta gärna: Carina Ostenfeldt, projektledare, Statens maritima museer Tele: 0701-10 56 13 carina.ostenfeldt@maritima.se &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pressbilder finns på: http://press.maritima.se</description><pubDate>Tue, 04 Mar 2008 07:00:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/varldens-storsta-databas-for-fritidsbatsritningar/"><guid isPermaLink="false">8987</guid><title>Världens största databas för fritidsbåtsritningar</title><description>&lt;br /&gt;Tillsammans äger Museiföreningen och Sjöhistoriska museet 23 000 ritningar av kända och okända båtkonstruktörer. Knud H Reimers, C G Petterssons, Gustav Estlanders och många andra konstruktörers ritningar kommer genom projektet att samlas i en databas. Målet är att göra dem åtkomliga via Internet – en dröm för både båtentusiaster och forskare.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;– Vi har en ofantlig guldgruva i Sverige när det gäller fritidsbåtar. Många ritningar och annat material finns i våra arkiv men lika mycket finns undangömt i människors byrålådor. Det skulle vi vilja locka fram och få med i projektet. Folk kan komma till oss och få ritningar dokumenterade. Om inte upphovsrätten lägger hinder i vägen kan de även läggas ut på nätet, säger Pierre Dunbar som är ordförande i Museiföreningen Sveriges Fritidsbåtar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Museiföreningen har inför projektet investerat i en Colour Track – en rullskanner av mycket hög kvalitet och ställer också upp med frivilliga ”skannare”. Digitaliseringen av ritningar kommer att påbörjas i monter C24:13 under mässan. Efter mässans slut fortsätter arbetet inför öppen ridå på Sjöhistoriska museet. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Besök oss i monter C24:13 under Allt för sjön på Älvsjömässan.&lt;br /&gt;Efter 17 mars fortsätter arbetet inför publik på Sjöhistoriska museet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; PRESSBILDER och mer text finns att hämta i Sjöhistoriska museets digitala pressrum på http://press.maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; KONTAKT:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pierre Dunbar,  ordförande för Museiföreningen Sveriges Fritidsbåtar e-post: pierre@dunbar.se tfn: 070-765 51 12 www.veteranbaten.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gunvor Vretblad,  chef för arkiv och bibliotek, Statens maritima museer e-post: gunvor.vretblad@maritima.se tfn: 08-519 549 01&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ulrika Djerw,  informationsavd., Statens maritima museer e-post: ulrika.djerw@maritima.se tfn: 08-519 549 35&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;www.sjohistoriska.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;</description><pubDate>Thu, 28 Feb 2008 14:55:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/2007---rekordar-for-vasamuseet/"><guid isPermaLink="false">8988</guid><title>2007 - rekordår för Vasamuseet</title><description>&lt;br /&gt;När statistiken för 2007 är sammanställd ser fördelningen ut enligt följande:  400 766 individuella besökare  295 968 gruppbesökare  165 756 barn under 19 år &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alltfler lågsäsongsbesökare – rekordmånga resande ryssar!  De största publikmängderna kommer på sommaren, då museet fylls av både utländska turister och semestrande svenskar. Men den riktigt stora ökningen sker under lågsäsong. Antalet besökare under december har nästan fördubblats de senaste fem åren och januaribesökarna har ökat med 50%. Detta avspeglar ett förändrat resandemönster med alltfler sydeuropéer som reser nordvart under vintern och – framför allt hundratusentals ryssar som upptäcker grannländerna. Vasamuseet har varje nyårsafton specialöppet för ryska besökare och 2007 kom 3 300 ryssar under de 4 timmar museet anordnade guidningar och filmvisning på ryska. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;– Att ryssarna ökar på Vasamuseet bekräftar att satsningen på allt från ryska skyltar runt skeppet till utbildning av rysktalande guider och specialöppet på nyårsafton varit motiverade. Liksom vi tidigt såg att ryssarna var på väg, försöker vi nu att identifiera och möta nya reseströmmar: Kineserna är redan en stor och viktig grupp, och nu tror vi att besökarna från Indien kommer att bli alltfler, säger Vasamuseets chef Klas Helmerson. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sveriges mest internationella besöksmål!  Under året har museet gjort tre publikundersökningar. Vid juliundersökningen (juli var årets ”hetaste” månad med 212 676 personer) var cirka 25 % av besökarna svenskar och 11 % tyskar, följda av amerikaner, 10 %, och ryssar, 6 %. Om man ser till alla tre undersökningarna, kan man anta att Vasamuseet under året lockade ungefär 800 000 utländska besökare, vilket placerar det i topp bland internationella besöksmål i Sverige. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Viktig draghjälp för turismen!  Det internationella publikintresset för Vasamuseet genererar naturligtvis inkomster. Bokslutet för 2007 är inte klart än, men Vasamuseets bruttointäkter av inträdesbiljetter, butiksförsäljning mm torde hamna kring 75 miljoner kronor. Museets kostnader är svårare att definiera exakt, eftersom många verksamheter, t ex utställningar, marknadsföring och administration, sköts av SMM:s gemensamma organisation (Vasamuseet ingår, tillsammans med Sjöhistoriska museet i Stockholm och Marinmuseum i Karlskrona i myndigheten Statens maritima museer, SMM)och hyreskostnaden till största delen finansieras från SMM:s statsanslag. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;– Vasamuseet är tveklöst en viktig komponent i Stockholms och Sveriges expanderande besöksnäring. Exakt hur viktig är svårt att säga. Kanske ett uppslag för en akademisk studie, säger museichefen Klas Helmerson. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bilder på Vasa finns på http://press.maritima.se &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Har du frågor, kontakta gärna  Klas Helmerson, museichef, 073-362 59 02  Mathias Andersson, informationsavdelningen 070-519 548 79 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;</description><pubDate>Thu, 31 Jan 2008 17:11:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/ny-bok-unga-malardalsbor-1808-berattar-om-sveriges-sista-krig/"><guid isPermaLink="false">8990</guid><title>NY BOK: Unga Mälardalsbor 1808 berättar om Sveriges sista krig</title><description>&lt;br /&gt;I Sverige talas det sällan om det blodiga krig som utspelades på svensk-finskt område för tvåhundra år sedan – förmodligen därför att det slutade i ett stort nederlag för svensk del. När fred slöts med Ryssland 1809 hade Sverige förlorat Finland, det vill säga sin östra rikshalva. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ombord på skärgårdsflottans kanonslupar stred och rodde inkallade lantvärnsmän. Kanonsluparna var mindre, öppna fartyg som roddes eller seglades. De användes både för att skydda trupptransporter över Ålands hav och i regelrätta sjöstrider i svårbemästrade, grunda skärgårdar. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Berättelserna vittnar om brist på kläder, usla nattskydd i de isande höstvindarna och fasansfulla krigsupplevelser – långt från krigsromantiken. En stor del av soldaterna på kanonsluparnas roddarbänkar var unga män utan någon som helst erfarenhet av sjön eller sjöstrider. De tillhörde lantvärnet, inkallade för att förstärka den indelta armén. Många av lantvärnisterna var från landskapen runt Mälaren.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I boken presenterar och kommenterar författarna och Örebroborna Olle Malmqvist och Iréne Welander Larsson ett unikt och angeläget arkivmaterial som berättar om krigets verklighet. De har under många år ägnat sin fritid åt berättelserna som de funnit i arkiven och själva rest till platserna i Åbolands skärgård och på Åland där de olika sjöslagen stod. Iréne Welander Larsson  har också gjort målningar som i boken illustrerar de gripande berättelserna. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt; TITEL:  ”De oändeligt förbannade sluparna ...”  – episoder från sjöstriderna mot Ryssland 1808–1809 Maritima skrifter nr 6 Av Olle Malmqvist &amp; Iréne Welander Larsson&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Utgiven av Statens maritima museer 168 sidor, illustrerad i färg, häftad ISBN 978-91-976923-2-8 ISSN 1651-5374 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;RECENSIONSEXEMPLAR: Kontakta Ulrika Djerw på Statens maritima museer om du önskar ett recensionsexemplar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;PRESSFOTON: http://press.maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;KONTAKT: Ulrika Djerw, redaktör, Statens maritima museer ulrika.djerw@maritima.se 08-519 549 35&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Olle Malmqvist, författare Olle-Malmqvist@tele2.se 019-149439&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iréne Welander Larsson, författare och illustratör 019-222 135</description><pubDate>Tue, 15 Jan 2008 15:43:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/nu-satsar-marinmuseum-i-karlskrona-pa-att-ta-over-ubaten-neptun.-en-fore-detta-schackpjas-i-kalla-krigets-vatten-som-bland-annat-var-med-under-incidenten-med-u-137/"><guid isPermaLink="false">8992</guid><title>Nu satsar Marinmuseum i Karlskrona på att ta över ubåten Neptun. En före detta schackpjäs i kalla krigets vatten som bland annat var med under incidenten med U 137.</title><description>&lt;br /&gt;Museichefen Richard Bauer är både glad och förväntansfull inför ett övertagande av ubåten som han tycker passar bra in i museets mål att lyfta fram kalla krigets historia.&lt;br /&gt;– Marinmuseum är berett att satsa stort men vi är beroende av stöd från andra viktiga aktörer för att kunna genomföra projektet. Framförallt gäller det försvaret, Kockums och Karlskrona kommun, säger Richard Bauer. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ubåten Neptun tillhör den så kallade Näckenklassen som byggdes på Kockumsvarvet i Malmö under slutet av 70-talet. Ubåten sjösattes 1979 och togs i bruk av Marinen 1981. Med en längd på 49,5 meter och en vikt på drygt 1 000 ton är det en rejäl pjäs som nu kan hamna i museets ägo.&lt;br /&gt;– Neptun tillhör Sveriges första ubåtsserie som hade tekniken att stanna i undervattensläge längre perioder. Dessutom var hon med under en dramatisk tid när svenska fartyg inte sällan var inblandade i krigsliknande situationer. Därför är hon väldigt intressant för oss, säger Richard Bauer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Var ubåten ska placeras vid ett framtida övertagande är inte riktigt bestämt ännu, men troligtvis kommer den att hamna på land med ingångar i markplanet.&lt;br /&gt;– Vi har många spännande idéer när det gäller Neptun. Det ska vara som att gå in i en tidskapsel där man verkligen kan uppleva hur det var under kalla kriget, förklarar Richard Bauer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Samtidigt tror museichefen att ubåten kan bli en riktig publikmagnet som lockar folk till museet och därmed även gynnar regionen som helhet.    – Vi är säkra på att detta kommer att vara positivt för både staden Karlskrona och besöksnäringen i hela Blekinge, säger han.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kontaktpersoner: Richard Bauer, museichef, 0733-92 36 73 Helena Grännsjö, informationsansvarig, 0709-58 40 44&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pressbilder: http://press.maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;</description><pubDate>Tue, 18 Dec 2007 16:22:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/fest-ska-satta-fart-pa-jarramas-renovering/"><guid isPermaLink="false">8994</guid><title>Fest ska sätta fart på Jarramas renovering</title><description>&lt;br /&gt;För två år sedan inleddes arbetet med att återställa fullriggaren Jarramas till samma skick som år 1946 när hon seglade sin sista tur som skeppsgossarnas utbildningsfartyg. Men det har inte varit helt lätt. Trots att både företag och privatpersoner bidragit med pengar återstår en hel del att samla in.   – Vi saknar 20 miljoner för att Jarramas ska kunna återställas i det skick som vi önskar och vi hoppas att fler ska få upp ögonen för detta, säger Marinmuseums nytillträdda chef Richard Bauer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Helena Grännsjö är Jarramas nya projektledare och hon jobbar för fullt med aktiviteter som ska sätta fokus på insamlingskampanjen med namnet ”Rädda Jarramas”. Syftet är att påminna om den ekonomiska hjälp som behövs för att rädda denna flytande kulturskatt. Något hon bland annat gör genom att välkomna allmänheten till ett Jarramasevent den 15 december.&lt;br /&gt;– Då bjuder vi på en heldag med fri entré för hela familjen. Det blir skeppsgosselekar, tävlingar, sagostunder, barnkonsert och mycket mer, säger hon.&lt;br /&gt;  På kvällen kommer de vuxna att få sitt med livemusik, mat, bar och mingel. Bland annat ska bandet Hempoland med den i Karlskrona så kända Hempo Hilden spela soulig rock. En annan attraktion är konstnären Bengt Saltös spektakulära ljusshow i Galjonshallen.   – Han har satt ihop ett fantastiskt ljusspel till musik som kommer att visa galjonsfigurerna som vi aldrig sett dem förut. Ett konstverk som endast kan upplevas denna kväll, berättar Helena Grännsjö. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Med eventet hoppas Helena Grännsjö att man återigen ska inse att Sveriges sista fullriggare är värd att bevara och kanske kan nya samarbetspartners komma till.&lt;br /&gt;– Skeppet är helt unikt och en nationell angelägenhet som borde intressera alla som värnar om vår marina historia. Jag hoppas kunna sprida det budskapet till så många som möjligt, säger hon.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;PRESSINBJUDAN&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tid: Torsdagen den 6 december kl. 14.00 Plats: Marinmuseum, Karlskrona&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ni får träffa eventets medverkande och arrangörer som bland annat berättar om årets ”julhit, kvällens gästartister, ljud- och ljusinstallationen och om arbetet med att rädda Jarramas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Har ni frågor kontakta gärna: &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Richard Bauer, museichef, 0733-92 36 73&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Helena Grännsjö, projektledare insamlingskampanjen, 0709-58 40 44</description><pubDate>Thu, 06 Dec 2007 09:26:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/mot-horisonten--ny-marinmaleriutstallning-pa-sjohistoriska-museet/"><guid isPermaLink="false">8996</guid><title>MÖT HORISONTEN – ny marinmåleriutställning på Sjöhistoriska museet</title><description>&lt;br /&gt;Den 6 december öppnar marinmåleriutställningen Möt horisonten på Sjöhistoriska museet. Utställningen bygger på näringslivsdoldisen Erik Ekegrens omfattande samling. Tavlorna ackompanjeras av texter på temat havet och människan skrivna av rapartisten Petter Askergren och konstnären Sigvard Olsson.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Möt horisonten visar många aspekter av marinmåleriet och verk av erkända konstnärer blandas med mer schablonmässiga fartygsporträtt. Men utställningens primära syfte blir inte den konstnärliga bedömningen.&lt;br /&gt;– Jag ser snarare målningarna som en spegel för människors längtan ut, för drömmar om andra kontinenter, säger Pia Frände, utställningsproducent på Sjöhistoriska museet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tavlorna kan också berätta mycket om sina målare, motiv och tidsepoker. Och om sin samlare.&lt;br /&gt;– Förutom det uppenbara intresset för hav och båtar visar den väl också på ett visst mått av galenskap. Att få sin samling visad så här är förstås en samlares dröm, säger Erik Ekegren.      Han har under 30 år lett bagerikoncernen Pågen AB. Lika länge har han samlat målningar, affischer och frimärken med marina motiv. Det stora intresset har lett till djupa kunskaper och gjort honom till en efterfrågad specialist på området.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Till utställningen har konstnären Sigvard Olsson och rapartisten Petter Askergren fritt skrivit texter på temat havet och människan.&lt;br /&gt;– De representerar två generationer och har olika erfarenheter av havet, säger Pia Frände.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Möt horisonten öppnar för allmänheten den 6 december Utställningsproducent: Pia Frände, Statens maritima museer Formgivare: Mattias Lind, White arkitekter&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kontaktpersoner: Pia Frände, utställningsproducent: 0733 - 90 29 42 Hans-Lennart Olsson, museichef: 08 - 519 549 45,  0708 - 56 71 34 Kristoffer Henrysson, informationsavdelningen: 08 - 519 549 32, 0707 - 35 09 29&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Pressmaterial och pressbilder: http://press.maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;</description><pubDate>Mon, 03 Dec 2007 15:34:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/vasas-akterplattform-nu-installerad--avancerat-tekniskt-bygge-raddar-vasas-skulpturer/"><guid isPermaLink="false">8997</guid><title>Vasas akterplattform nu installerad – avancerat tekniskt bygge räddar Vasas skulpturer</title><description>&lt;br /&gt;Vasas akter reser sig drygt 25 meter över golvet och är utsmyckad med hundratals skulpturer. Skulpturer, som kan vara angripna av svavelutfällningar, men på grund av sin placering varit svåra att nå. Skulpturernas fina sniderier, detaljer och nyanser förändras snabbt vid frätande svavelangrepp. Ytan är känslig. Plattformen är ett spektakulärt bygge, konstruerad av ett italienskt företag, SAFI, som är världsledande på byggen av detta slag.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;SAFI har patent på den funktion som är nödvändig för arbetet med Vasa – plattformen måste kunna anpassas både horisontellt och vertikalt för att kunna följa akterskeppets lutning. För arbetet med skulpturerna, som kan väga flera hundra kilo, är en kran integrerad i den komplexa konstruktionen. Plattformens utformning är gjord för att smälta in i museets miljö och för att inte ta uppmärksamhet från skeppet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det var efter sommaren år 2000 som svavelutfällningarna upptäcktes och sedan dess har intensiv forskning pågått kring hur Vasas trä bäst kan behandlas. Skulpturerna är de delar som är mest känsliga för förändringar i ytan. En grov översyn av skulpturerna har gjorts under åren med hjälp av en skylift, men det har varit ett komplicerat och tidskrävande arbete. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;– Med den nya permanenta plattformen underlättas arbetet och skulpturerna kan få en grundlig översyn. Det kommer också bli möjligt att ta ner skulpturerna för dokumentation och eventuell omkonservering, säger Leif Malmberg, chef för föremålsenheten på Statens maritima museer där Vasamuseet ingår.&lt;br /&gt;  &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bilder finns på http://press.maritima.se Mer information om SAFI finns på www.safi.it &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Har du frågor kontakta gärna: Klas Helmerson museichef, 0733-62 59 02 Leif Malmberg chef föremålsenheten, 0707-44 22 90 Mathias Andersson, Informationsavdelningen, 070-509 48 79</description><pubDate>Thu, 29 Nov 2007 14:28:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/arets-miljonte-besokare-till-vasamuseet--utbyggnad-planeras/"><guid isPermaLink="false">8998</guid><title>Årets miljonte besökare till Vasamuseet – utbyggnad planeras</title><description>Det var en förvånad men mycket glad Krystyna Krygier som i lördags den 17 november blev Vasamuseets miljonte besökare i år. Hon överraskades i entrén och besöket på Vasamuseet blev verkligen ett minne för livet eftersom hon fick den exklusiva äran att gå ombord på 1600-talsskeppet.&lt;br /&gt;–Wow, Vasa är verkligen jättehäftig! Vasa är ett fantastiskt intressant skepp och Polen och Sverige har ju en gemensam historia, sa en överraskad och stolt Krystyna Krygier med blombuketten i famnen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;När det nya Vasamuseet planerades och byggdes på 1980-talet, dimensionerades det för 600 000 besökare/år. Det visade sig vara en grov underskattning. 1990-talets årssiffror på 740-800 000 har nu vuxit till runt en miljon. Säkerhetsgränsen för antalet samtidiga besökare i byggnaden är 1 440. De senaste somrarna har detta antal nåtts vid ett flertal tillfällen. Då har entrén fått stängas och nya besökare bara kunnat släppas in allteftersom andra lämnat museet. Köerna utanför entrén har sträckt sig mot Nordiska museet.  –Detta är ett stort problem, om än ett ytterligt positivt sådant, men det är inte med hjälp av kölängder som vi vill jämföra oss med världens stora museer och attraktioner. Även om de väntandes tålamod ofta är stort, gör köandet att den tid som kan ägnas åt museibesöket blir kortare. Det är speciellt negativt för kryssningspassagerare och andra gruppresenärer med pressade tidsscheman, säger Vasamuseets chef Klas Helmerson.&lt;br /&gt;  Förväntningar om världsklass kräver utbyggnad Det står nu klart, att en om- och utbyggnad krävs för att anpassa museet till publikintresset. Statens maritima museer, där Vasamuseet ingår, och Statens fastighetsverk vill därför öka museibyggnadens kapacitet till 2 000 samtidiga besökare. En första idé, som nu utreds, är att huset byggs till och att bland annat museibutiken flyttas till tillbyggnaden. Både fria ytor och nya utställningar skulle tillkomma, och in- och utgångar skulle få bättre kapacitet. Museet hoppas att ombyggnaden kan vara färdig om 3-4 år och bedömer att ökade entré- och butiksinkomster kommer att kunna finansiera satsningen. Bland annat med tanke på byggnadens placering i Nationalstadsparken kommer det att vara viktigt för museet att förankra projektet hos olika intressenter i samhället.&lt;br /&gt;–De tillkommande ytorna i utbyggnaden skulle kunna avlasta publiktrycket i skeppshallen och skapa en innehållsrikare museiupplevelse. Framför allt är utvidgningen nödvändig för att möta publikens förväntningar på ett museibesök i världsklass, säger Klas Helmerson.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;  Bilder på Vasa och på Krystyna Krygier finns på http://press.maritima.se   Har du frågor, kontakta gärna: Museichef Klas Helmerson 0733-62 59 02 Informationschef Maria B Andersson 070-514 48 67 Informationsavdelningen, Sofie Aspelin 08-519 558 25&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;</description><pubDate>Mon, 19 Nov 2007 14:59:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/arkeologer-undersoker-birkas-hamn/"><guid isPermaLink="false">9000</guid><title>Arkeologer undersöker Birkas hamn</title><description>&lt;br /&gt;Utöver pålanläggningen ligger mängder av fynd utspridda på sjöbotten. Troligtvis rör det sig om resterna av Birkas sopor som bevarats i vad som kallas kulturlager. Under höstens fältarbete kommer kulturlagren i hamnen att undersökas för första gången. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Avsikten är att ta reda på hur tjocka lagren är, hur bevarandeförhållandena ser ut och vilka typer av fynd de innehåller. Vad kan dessa lager ge för ny information om Birka? Kanske innehåller de föremål som inte är bevarade i marken på land. Arbetet med att datera pålanläggningen fortgår samtidigt. Arkeologernas hypotes är att pålarna har hört till någon form av hamnanläggning, anlagd under 900-talet. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ett försök kommer också att göras att visa arkeologernas arbete under vatten via Internet. På http://live.maritima.se kan alla följa utgrävningsarbetet med hjälp av en webbkamera, kl 10 -15, måndag till fredag. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;– Vi vill testa nya metoder för att låta allmänheten ta del av vårt arbete. Det är förmodligen första gången som alla kan följa marinarkeologers arbete i realtid, säger Andreas Olsson, chef för arkeologienheten på Statens maritima museer. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bevarandeförhållandena för organiskt material som trä, läder eller ben är ofta goda under vatten, särskilt om det varit inbäddat i bottensediment. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;– I sedimentet vi gräver i nu finner vi mängder av träflis, huggspån och enstaka föremål, bland annat en träsked och en träskål. Ett roligt fynd som gjordes i torsdags är halv pärla av bärnsten och avfall från tillverkning av pärlor, berättar Andreas Olsson. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fältarbetet under vattnet påbörjades i torsdags och kommer att pågå till och med fredag 16 november. Undersökningen, som sker i samarbete med Södertörns högskola, är inte omfattande utan sker i form av ett antal mindre provgropar på olika platser. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Pressbilder finns i vårt pressrum på: http://press.maritima.se  Arkeologernas arbete kan följas på: http://live.maritima.se  kl 10–15, måndag till fredag &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kontakt:  Andreas Olsson, chef för arkeologiska enheten  (på plats i fält)  andreas.olsson@maritima.se  0705-19 51 20 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ulrika Djerw, informationsavdelningen  ulrika.djerw@maritima.se  08-519 549 35 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Statens maritima museer arbetar för bevarandet av det maritima kulturarvet. Vi driver Marinmuseum, Sjöhistoriska museet och Vasamuseet. Utanför museerna verkar vi i en rad nationella och internationella projekt inom marinarkeologi, kulturmiljöfrågor och maritima nätverk.  www.maritima.se</description><pubDate>Mon, 12 Nov 2007 13:37:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/vasapris-till-ung-linkopingsforskare/"><guid isPermaLink="false">9001</guid><title>Vasapris till ung Linköpingsforskare</title><description>Det tidiga 1600-talets samhälle förknippas inte ofta med välfärd eller det goda samhället. De materiella resurserna var små och något offentligt socialt skyddsnät fanns inte. 1600-talet leder snarare tankarna till sjukdom, svält, pest och krig. Men frågan är om föreställningar om det goda samhället och strävandena att nå dit är ett resultat av det moderna samhället, eller om de senaste århundradenas samhällsomvandlingar bara skapat förutsättningar för en strävan som i grunden är universell och allmänmänsklig? Genom ett grepp om det lokala styrets samlade verksamhet söker Annika Sandéns avhandling svaret på sådana frågor.&lt;br /&gt;  – 1600-talets lokalsamhälle var väldigt lokalt, trots att det fanns en stat. Förvaltning och rättsskipning skedde på lokal nivå. Det är intressant att se hur tankar kring den "goda" staden fungerande och hur staden såg ut. Trots att det var svår materiell nöd bland många människor så var samhället ganska integrerat, det förmedlades resurser uppifrån och ned, säger Annika Sandén.&lt;br /&gt;  Annika Sandén, fil dr i historia vid Linköpings universitet, håller föredrag och tar emot Vasamuseets vänners pris vid Vasamuseets Gustav Adolfseminarium tisdagen den 6 november kl 17. Det andra föredraget i seminariet håller professor emeritus Sverker Oredsson, som nyligen utkommit med boken Gustav II Adolf.&lt;br /&gt;  Har du frågor kontakta gärna  Annika Sandén 013-286677 eller 0709-203202 Maria Sandström, Vasamuseet, 08-519 558 85       Tidigare pristagare: 2006 Inken Schmidt-Voges, för avhandlingen, ”The presence of the past.  Gothicism as historic evidence in early modern Sweden” 2005 Anna Maria Forssberg för sin avhandling ”Att hålla folket på gott humör” 2004 Martin Bagge, för sina studier i 1600-talets musikvärld på spaning efter melodier till Lasse Lucidors visor.&lt;br /&gt;2003 Torbjörn Eng för sin avhandling ”Det svenska väldet - ett konglomerat  av uttrycksformer och begrepp från Vasa till Bernadotte”.  2002 Carl Olof Cederlund vid Södertörns högskola för en  marinarkeologisk livsgärning, inledd med utgrävningen av Vasa år 1961.&lt;br /&gt;2001 Malin Lennartsson för hennes avhandling om  relationer mellan  kvinnor och män i 1600-talets Småland.  2000: Sören Klingnéus för sin forskning om vapensmeder  1999: Göran Stenberg för sin doktorsavhandling om likpredikningar och gravtal  under 1600- och 1700-talen 1998: Marie Louise Rodén för sin doktorsavhandling om drottning Kristinas  politiska liv i Rom efter abdikationen från Sveriges tron 1654.&lt;br /&gt;1997: Ebba During för hennes undersökning av det osteologiska  materialet från Vasa. De visade sig komma från 25 individer varav 2 var kvinnor.&lt;br /&gt;1996: Stephen Johnston, History of Science i Oxford, för hans studier av  skeppsbyggeriets utveckling i tiden omedelbart före Vasas.&lt;br /&gt;1995: Jan Lindegren för hans studier av statsmakten under Gustav Adolf-tiden 1994: Leon Jespersen; Odense, för hans konsekvent genomförda forskning  om statsmaktens tillväxt i Danmark och Sverige under första delen av 1600-talet.&lt;br /&gt;1993: Jan Glete för hans forskning om flottors och örlogsfartygs  betydelse för centralmaktens framväxt.&lt;br /&gt;1992 Nils Erik Villstrand för hans forskning om utskrivningar som  för oss mycket nära rikets inbyggare på båda sidor av Östersjön</description><pubDate>Mon, 05 Nov 2007 15:35:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/fri-entre-pa-marinmuseum/"><guid isPermaLink="false">9002</guid><title>Fri entré på Marinmuseum</title><description>– Vi vill öka antalet spontanbesökare, säger museets chef Richard Bauer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Från den 1 november till den 29 februari gäller fri entré söndagar och helgdagar för alla besökare på Marinmuseum. Det hela är ett försök som sedan ska utvärderas noga.&lt;br /&gt;– Vi vet att entréavgifterna påverkar folk som har nära till museet, men vi hoppas naturligtvis att det ska locka besökare från hela Sverige, säger Richard.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Enligt Richard Bauer är museets ursyfte att sprida kunskap om historien till så många som möjligt, han hoppas därför att fri entré ska locka fler människor till museet.&lt;br /&gt;– Önskedrömmen är att människor besöker oss naturligt för att göra något trevligt. Det kan vara efter söndagens barnkalas, som avslutning på en promenad, eller bara för att det är roligt, säger han.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Även om den fria entrén är ett försök så hoppas museichefen att idén ska utvecklas och gälla fler dagar framöver, inte minst under vinterhalvåret.&lt;br /&gt;– Det är ingen omöjlig tanke, ser vi att det fungerar kan det helt klart bli aktuellt att utöka antalet dagar med gratis inträde, säger han.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kontaktpersoner: Richard Bauer, museichef Tfn 0455-35 93 51 mobil  richard.bauer@maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ann-Britt Christensson, publikchef Tfn 0455-35 93 39 ann-britt.christensson@maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pressbilder: http://press.maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;</description><pubDate>Fri, 02 Nov 2007 11:10:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/uppfraschade-frontfigurer-ater-till-danmark/"><guid isPermaLink="false">9004</guid><title>Uppfräschade frontfigurer åter till Danmark</title><description>&lt;br /&gt;I november 2004 fick Marinmuseum i Karlskrona ta emot sju galjonsfigurer från Sjövärnets Materialkommando i Danmark. Med flagnande färg och ruttnande trä var de i starkt behov av renovering. Sedan dess har fyra personer jobbat hårt med att återställa figurerna som är från början och mitten av 1800-talet.&lt;br /&gt;– Det har varit otroligt spännande och en rolig utmaning. Det är inte varje dag man får göra den här sortens jobb, säger träarbetare Tony Svensson.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;När galjonsfigurerna anlände var de i väldigt dåligt skick efter årtionden utomhus. En var fylld med is och vatten, en annan kom i lösa dela och en tredje fick en rejäl grop i magen när det ruttna innanmätet togs bort. Men allt har nu återställts.&lt;br /&gt;– Vi började med nagelfil och slutade med motorsåg. Med det menar jag att vi blev djärvare under arbetets gång. Men vi har hela tiden varit måna om att göra ett så bra jobb som möjligt, försäkrar Tony Svensson.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En som också deltagit i renoveringsarbetet är träarbetare Nicklas Palmgren och enligt honom har målet varit att återskapa galjonsfigurerna så nära ursprunget som möjligt, ett både svårt och känsligt uppdrag. Den gamla färgen fick tas bort med IR-teknik som använder riktad värme för att inte skada materialet. Man såg också till att använda träslag av samma sort och med samma fuktighetsgrad när dåliga bitar skulle bytas ut. Dessutom gjordes noggranna färganalyser för att få till de rätta nyanserna innan figurerna skulle målas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Marinmuseums chef Richard Bauer är glad över att museet får den här sortens förfrågningar från utlandet och han menar att det är en viktig del i museets arbete.   – I vår roll ingår att hålla marint hantverk vid liv och kan det ske på detta sätt är det naturligtvis utmärkt. Det visar också att våra hantverkare håller en mycket hög standard, säger han. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;På Marinstation Holmen i Köpenhamn är man nöjda med både valet av renoverare och resultatet av arbetet och deras representant Peter Fredriksen har bara gott att säga om samarbetet.&lt;br /&gt;– Vi valde Marinmuseum i Karlskrona eftersom vi kände till hur professionellt museet jobbar och det har fungerat särledes gott. Vi har sett figurerna efter renoveringen och de är som nya, säger han nöjt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nu ska galjonsfigurerna tillbaka till Danmark igen. Onsdagen den 24 oktober bär det av hemåt. Men de kommer inte att hamna utomhus igen.&lt;br /&gt;– Vi tänker göra plastavgjutningar som ska placeras där galjonsfigurerna stod tidigare. Originalen ska sedan ställas ut i en galjonshall som påminner om den Marinmuseum i Karlskrona har, avslöjar Peter Frederiksen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Renoverade galjonsfigurer: Dannebrog 1850 (Marinstation Holmen Köpenhamn) Sjaelland 1858 (Marinstation Holmen Köpenhamn) Dagmar II 1862 (Marinstation Holmen Köpenhamn) Slesvig 1845 (Flottstationen Korsör) Thor 1851 (Flottstationen Korsör) Niels Juel 1855 (Flottstationen Fredrikshavn) Dronning Marie 1824 (Flottstationen Fredrikshavn)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; PRESSBILDER: Finns att hämta i vårt pressrum http://press.maritima.se   INBJUDAN: Tisdagen den 23 oktober är pressen välkommen att kontakta eller besöka Marinmuseum för mer information. Galjonsfigurerna kommer att lastas på långtradare under dagen för att gå iväg till Danmark onsdag förmiddag.&lt;br /&gt;Plats: Stumholmen Karlskrona.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kontaktperson: Helena Grännsjö Tel. +46 (0)455-35 93 27   Mobil: +46 (0)709-58 40 44.&lt;br /&gt;e-post: helena.grannsjo@maritima.se www.marinmuseum.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Välkomna!</description><pubDate>Mon, 22 Oct 2007 10:02:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/ny-barnbok-om-marinarkeologi/"><guid isPermaLink="false">9006</guid><title>Ny barnbok om marinarkeologi</title><description>&lt;br /&gt;Boken är översatt från norska med originaltext av Bjørn Arild Ersland och illustrationer av Annlaug Auestad. Den svenska upplagan har omarbetats och försetts med svenska marinarkeologiska exempel. Berättelserna är väl genomtänkta och pedagogiska, med en varm och personlig ton. Boken ges ut av Förlaget Nordan i samarbete med Statens maritima museer, Södertörns högskola och Marinarkeologiska sällskapet. Utgivarnas syfte med boken är att skapa intresse och förståelse för kulturarvet som finns under vatten. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I större delen av boken löper två berättelser parallellt. Överst på sidorna får vi läsa berättelsen om Björn Arild och hans kamrat Endre, som är marinarkeolog. Vi får ta del av Endres arbetsvardag och följa med på arkeologiska uppdrag. Han dagdrömmer ibland om att hitta ett fint, välbevarat vikingaskepp och trivs allra bäst när han får komma ut och dyka. Men vissa dagar sitter han på sitt kontor i museet och tänker, kliar sig i huvudet, och tänker lite till…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nederst på sidorna förklaras marinarkeologin. Man får lära sig hur arkeologerna kan tolka spår efter människor som levt före oss, och hur man kan få reda på hur de tänkte och levde. Här ges också exempel på fantastiska arkeologiska fynd på havets botten, som kan uppmuntra unga läsare att själva försöka hitta saker. Med en dykmask, en snorkel och en hel del tålamod kan man finna många olika sorters skatter. Boken berättar om de olika historiska tidsperioderna, om rester av stenåldersboplatser under vattnet, vikingatida handelsplatser, historier om olika skepp, hur man kan tolka olika fynd och vilken utrustning man behöver för att kunna snorkla eller dyka.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Boken säljs till förmån för Marinarkeologiska Sällskapet och ges ut i syfte att:  • förmedla information om Sveriges kulturarv under vatten,  • att skapa intresse och förståelse för marinarkeologi, • informera barn i syfte att förekomma plundring och förstörelse i framtiden.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tänkt ålder: barn/ungdom, 10-12 år ISBN: 	978-91-7702-203-9 Inbunden, 52 s., rikt illustrerad Ca pris 172 kr&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bilder Illustrationsexempel finns att hämta i vårt digitala pressrum: http://www.maritima.se/pressrum_entry.aspx Se även bokens webbsida: www.marinarkeologi.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kontakt Martin Prieto Beaulieu, förläggare Förlaget Nordan/Non Commercial mobil: 0702-132055, e-post: martin@beaulieu.se &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ulrika Djerw, textbearbetning Statens maritima museer 08-519 549 35, e-post: ulrika.djerw@maritima.se</description><pubDate>Fri, 21 Sep 2007 16:05:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/broderade-sjofartsmiljoer-pa-sjohistoriska-museet/"><guid isPermaLink="false">9008</guid><title>Broderade sjöfartsmiljöer på Sjöhistoriska museet</title><description>– Det har varit fantastiska samarbeten där en för Sjöhistoriska museet mindre vanlig besöksgrupp har fått tolka våra utställningar på sitt helt egna sätt, säger Hans-Lennart Ohlsson, museichef på Sjöhistoriska museet.&lt;br /&gt;Nu är det dags igen och medlemmarna har fått skapa helt fritt utifrån temat "Sjöfartsmiljöer". Vad är en sjöfartsmiljö? Är det en hamn, ett varv, en fyrplats eller bara den egna badviken? Utställningen visar ett brett spektra av tolkningar.  Som jämförelse finns i museibutiken den uppskattade boken Sjöfartsmiljöer, skriven av kulturgeografen Maria Bergman, som behandlar det som museet betraktar som sjöfartsmiljöer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kontakt:  Karin Meddings, Sjöhistoriska museet.  Telefon: 08-519 549 57,  E-post: karin.meddings@maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pressbild på:  http://press.maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Fakta: Täcklebo Broderiakademi Täcklebo Broderiakademi bildades i Täcklebo i Bohuslän 1993 och har som målsättning att främja broderiet som konstnärligt uttrycksmedel, öka medvetenheten om broderiets tradition och möjlighet till vidareutveckling samt skapa nya arenor för broderiet. Akademin är också ett forum för att stärka samhörigheten mellan dem som arbetar med broderi. Idag har akademin över 800 medlemmar och många lokala grupper över hela landet. Mer information på: www.broderiakademin.nu</description><pubDate>Thu, 13 Sep 2007 10:00:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/ytterligare-sju-fartyg-k-markta-i-sverige/"><guid isPermaLink="false">9009</guid><title>Ytterligare sju fartyg k-märkta i Sverige</title><description>&lt;p&gt;Fartyg är kulturarv! Det anser Statens maritima museer som k-märker kulturhistoriskt värdefulla fartyg som varit i yrkesmässig trafik i Sverige. Fartygsägarna får ansöka om att få sitt fartyg k-märkt och nu har ytterligare sju fått den åtråvärda klassningen: ”Elfkungen” (Trollhättan), ”Thomée” (Östersund), ”Tingvalla” (Karlstad), ”Pamela” (Kalmar), ”Tunia” (Södertälje), ”Ilse” (Fjällbacka), ”Malmö” (Stockholm). Totalt finns nu 81 k-märkta fartyg i Sverige.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;De fartyg som nu blivit k-märkta är följande:&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Elfkungen (Trollhättan) &lt;br /&gt;Passagerarångfartyg från 1875 &lt;br /&gt;Levererad som ”Wärsta” till Medelpads Ångfartygs AB i Sundsvall och gick i trafik mellan Sundsvall och Wärsta via Alnö. Fartyget byggdes om 1887 och 1919. Motoriserades 1957, fick namnet ”Sommarö” och gick i trafik mellan Gävle och Limön. Efter att i flera år legat upplagd såldes fartyget till Wäddö Kanalbolag i Stockholm och genomgick en total renovering. Fartyget såldes därefter till Göteborg och fick namnet ”Astrea” och har sedan varit uthyrd till Stockholm och Söderköping. Sedan 2005 hemmahörande i Trollhättan. &lt;br /&gt;Ägare: Rederiaktiebolaget Strömkarlen&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;br /&gt;Thomée (Östersund) &lt;br /&gt;Passagerarångfartyg från 1875 &lt;br /&gt;”Thomée” byggdes av Motala Verkstad och monterades samman vid Revsundassjön 1875. Ångaren byggdes för person- och godstransporter och trafikerade Revsundssjön fram till 1879 då den på järnväg flyttades till Storsjön. 1908 förlängdes skrovet med 3,5 meter och på 1930-talet fick hon isbrytarstäv samt ombyggnad av däcksöverbyggnad. 1933 installerades en ny ångmaskin från Bergsunds. Pannan eldades främst med ved men på 1960 talet övergick man till koleldning. Efter ett antal ägarbyten i början av 1970-talet hotade en nedskrotning av ”Thomée”. En vänförening bildades och 1972 köpte Östersunds kommun fartyget. En omfattande reparation gjordes men fortfarande är fartygets exteriör idag detsamma som efter ombyggnaden på 1930-talet. Interiören är ett resultat av 1970-talets ombyggnad. &lt;br /&gt;Ägare: Östersunds kommun&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Tingvalla (Karlstad) &lt;br /&gt;Bogserbåt från 1920 &lt;br /&gt;M/s ”Tingvalla” byggdes år 1920 på Wennbergs Mekaniska Werkstad i Karlstad och köptes av Wermlands Rederi AB, som sysselsatte henne med pråmbogseringar till och från Göteborg. I mitten av 20-talet blev pråmbogseringarna olönsamma och fartyget gick över till bogsering av massaved till Vargöns Bruk. Vintertid användes hon som isbrytare i Karlstads hamn och på Vänern. Den 13 juni 1941 togs ”Tingvalla” i anspråk för marinens räkning av chefen för ostkustens marindistrikt. År 1944 överfördes hon till chefen för Göteborgs Kustartelleris försvar. År 1946 övertog Karlstad Hamn fartyget och ägde henne fram till 1988 då hon överläts då till Ångbåts AB Polstjärnan, som påbörjade en omfattande restaurering av fartyget och bevarar henne som teknikhistoriskt minnesmärke. Tingvallas historia är knuten till Karlstad och Vänern där fartyget i dag är hemmahörande. &lt;br /&gt;Ägare: Ångbåts AB Polstjärnan&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Pamela (Kalmar) &lt;br /&gt;f.d. Seglande frakt- och fiskefartyg från 1916 &lt;br /&gt;Fartyget är byggd 1916 i Studseröd i ek och furu och var ursprungligen riggad som galeas, senare som jakt. Fartyget har varit verksamt i svensk fraktfart. ”Pamela” är intressant eftersom hon är ett av mycket få bevarade fartyg av den typ mindre rundgattade jakter/galeaser som förr var vanligast längs våra kuster. ”Pamela” har tidigare haft en rad olika namn. Namnet ”Gubben” hade fartyget under den tid hon seglade silltunnor åt Gubbens sillfabrik i Lysekil. En omfattande förbyggnad med målet att återställa exteriören i originalskick pågår vid Ekenäs varv. Fartyget har fått skutstöd från Statens maritima museer vid två tillfällen. &lt;br /&gt;Ägare: Magnus Pettersson, Jens Nilsson, Jörgen Nilsson, Mikael Nilsson&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Tunia (Södertälje) &lt;br /&gt;f.d. Fraktmotorfaryg från 1906 &lt;br /&gt;Fartyget byggdes som motorfartyg vid Ekensbergsvarv för Stockholms Transport- och Bogserings Ab. Ursprungligen hade fartyget en fotogenmotor på 32 hkr men den ersattes 1910 av en ångmaskin på 39 hkr. Som lastfartyg med namnet ”Tomtematts” trafikerade hon bland annat Strömsholms kanal och användes främst för oljetransporter. En 60 hkr June Munktell motor installerades 1934 som fortfarande är i bruk. Efter en rad äga- och namnbyten fick hon 1948 namnet ”Tunia”. I slutet av 1950-talet blev hon förrådsfartyg och från 1962 finns notering att hon inte längre används för sjöfart. Såldes sedan, i början av 1970-talet, som fritidsfartyg och nuvarande ägare har haft fartyget sedan 1994. Tunias historia är knuten till de farvatten hon i dag är hemmahörande vid. &lt;br /&gt;Ägare: Göran Nordberg&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ilse (Fjällbacka) &lt;br /&gt;f.d. Tjänstebåt från 1908 &lt;br /&gt;Tjänstebåt 532, lotskuttern ”Ilse”, sjösattes på Lindholmen i Göteborg vid Jesper Andersson &amp; H Hanssons Varv. Hon var beställd av Kungliga Lotsstyrelsen som en så kallad 3:e klassens lotskutter, dvs en gaffelriggad koster med klyvare och toppsegel enligt specifikation fastställd av Lotsstyrelsen 1905. Åren 1908–1958 brukades hon som lotskutter på Väderöarnas lotsplats. 1924 motoriserades båten med en June Munktell på 25 hkr och under åren 1934-35 utfördes en större ombyggnad då bland annat fribordet ökades och styrhytt tillkom. Ägaren har nu sänkt skrovet till ursprunglig nivå och inredningen och däckslayouten är åter i skick som vid leveransen 1908. Arbetet har gjorts material- och hantverkstroget utifrån äldre dokumentationsmaterial. Fartygets historiska egenskaper har potential att förmedla både personhistoria, teknikhistoria och samhällshistoria. &lt;br /&gt;Ägare: Stiftelsen lotskuttern Ilse&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Malmö (Stockholm) &lt;br /&gt;f.d. Tjänstefartyg från 1943 &lt;br /&gt;M/s Malmö beställdes av Sjöfartsverket som lotsdistriktsfartyg/tjänstefartyg och byggdes på Helsingborgs varv 1943. Malmö har exteriör i huvudsak i samma utformning som under sin aktiva tid som tjänstefartyg. Från 1984 övertogs fartyget av Malmö skolstyrelse och brukades som skolfartyg. Nuvarande ägare förvärvade fartyget 2003. Tjänstefartyget Malmös historia är kopplad till verksamhet för Lotsverket och Sjöfartsverket. Fartyget brukades för utprickning och gasning av fyrar. Det finns en hel del dokumentationsmaterial samlat på olika håll som beskriver fartygets historia. Fartyget är teknikhistoriskt-, samhälls-, och personhistoriskt intressant. Bland annat var Frithiof Nilsson Piraten ofta gäst ombord. &lt;br /&gt;Ägare: Björn Degermalm&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Läs mer om k-märkning av fartyg på Statens maritima museers webbplats: &lt;br /&gt;http://www.maritima.se/Myndigheten%20SMM/Verksamhet%20och%20Projekt/Fartygsbevarande/K-markning.aspx&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;br /&gt;Kontakt: &lt;br /&gt;Claes Wollentz, intendent och handläggare av k-märkning &lt;br /&gt;claes.wollentz@maritima.se &lt;br /&gt;0733-40 16 40&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ulrika Djerw, informationsavdelningen &lt;br /&gt;ulrika.djerw@maritima.se &lt;br /&gt;08-519 549 35&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt;</description><pubDate>Tue, 19 Jun 2007 15:02:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/sveriges-sjomarken-dokumenterade/"><guid isPermaLink="false">9011</guid><title>Sveriges sjömärken dokumenterade</title><description>&lt;br /&gt;Flera böcker har under senare år utkommit om fyrar, men det är första gången någon tar sig an våra sjömärken. Johnny Söderlunds bok bygger på en genomgång av den officiella sjöfartslitteraturen från Johan Månssons sjöbok 1644 till Svensk Lots cirka 1950. Dessutom har omfattande studier vid Riksarkivet, Krigsarkivet, landsarkiv och Sjöfartsverkets arkiv genomförts. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tidigt utmärktes farleder av lokalbefolkningen genom stenrösen, kasar eller enklare stångmärken och till en början fick skepparen själv hålla reda på allt detta. Sjökort med ordentlig utprickning kom först på 1800-talet. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Idag navigerar vi med stor precision med hjälp av GPS, men de gamla båkarna, stångmärkena och kumlen tjänar fortfarande sitt syfte och utgör ett stycke unik kulturhistoria. Många är vackra och bär fantasieggande namn. Vem blir inte nyfiken på Södra Syster, Likskär, Lördaghällan eller Fulingen? Ett stort antal hotas av förfall i takt med att de inte längre behövs för sjöfarten. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tryggö röse vid inloppet till Sotenskanalen i Bohuslän uppfördes för 4000 år sedan och används än idag för sjöfarande. Stora, synliga träd har länge fungerat som sjömärken och försågs med spira och tavla för att öka synbarheten. Liksom för övriga sjömärken finns prydliga ritningar över märkesträden i Lotsstyrelsens arkiv, konstverk som handmålats med akvarellfärger. Idag finns tre träd markerade på sjökortet. Även högt belägna byggnader såsom kyrkor har använts som känningsmärken, däribland Öja Kyrka vid Burgsvik på Gotland som dessutom ensam förmår skapa en enslinje. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I boken får vi också lära känna ett par udda sjömärken, som Dassastenen i Karlshamn. Där fanns ett grund som skärgårdsborna positionsbestämde efter en enslinje mellan en liten udde och ett dass. När den nye husägaren rev dasset kom en upprörd delegation fiskare och frågade varför han berövat dem möjlighet att navigera! &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Sjömärken – vägvisare och kulturminnen" innehåller över 280 fotografier och ritningar. I de inledande kapitlen presenteras sjömärken ur ett historiskt perspektiv, därefter följer ett antal kapitel om specifika typer. Slutligen en registerdel med kortfattade fakta om 429 sjömärken, från Svinesund till Haparanda. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pressbilder: http://press.maritima.se &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kontakt informationsavdelningen:  Jenny Rosenius  0708-19 51 55  jenny.rosenius@maritima.se &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ulrika Djerw  08-519 549 35  ulrika.djerw@maritima.se &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;</description><pubDate>Tue, 19 Jun 2007 11:34:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/marinmuseum-i-karlskrona-firar-jubileum/"><guid isPermaLink="false">9013</guid><title>Marinmuseum i Karlskrona firar jubileum</title><description>&lt;br /&gt;Marinmuseum i Karlskrona är inte bara södra Sveriges mest besökta statliga museum utan också det mest besökta enskilda turistmålet i Blekinge. Sedan invigningen av den nya museibyggnaden för tio år sedan har den speciella arkitekturen fått pris och 1,4 miljoner besökare har passerat portarna. I sommar firas de tio åren. Men museets anor går längre tillbaka än så. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Örlogsstaden Karlskrona med sina välbevarade marina 1600- och 1700-talsmiljöer är sedan 1998 införd på Unescos världsarvslista. Marinmuseum ligger mitt i världsarvet, på Stumholmen. Ön var under närmare 300 år en viktig del av örlogsbasen. Sin grund har museet i flottans modellkammare, som instiftades år 1752. I Marinmuseum av idag finns flera av de ursprungliga världsunika modellerna utställda. Bland museets utställda samlingar märks också bevarade galjonsfigurer och marina praktmålningar. I museet finns även Sveriges enda publika fartygssimulator. Utanför museet ligger flera museifartyg, bl a Sveriges första ubåt Hajen med drygt hundra år på nacken. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under två dagar firar man de tio åren på Stumholmen. Den 30 juni och 1 juli blir det kapprodd och kappsegling, hantverk, musik och dramatiserade visningar för barn. Under helgen går också Nostalgia Festival 2007 loss utanför museet med veteranbåtar, veteranbilar och veteranmotorcyklar i en salig blandning. Dessutom kommer museets utställningar bokstavligen att få liv när de befolkas av olika rollfigurer ända fram till midnatt. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jubileet firas även med en mindre fotoutställning där Anneli Karlssons bilder av övergivna båtar på land berättar en säregen historia: Båtkyrkogårdar – när fernissan flagnat. Utställningen står under hela sommaren. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;PRESSBILDER finns i vårt digitala pressrum: http://press.maritima.se &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kontakt: &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Helena Grännsjö  Informationsavdelningen  helena.grannsjo@maritima.se  0709-58 40 44 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Emma Having  jubileumsamordnare  emma.having@maritima.se  0706-223 906 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;</description><pubDate>Fri, 15 Jun 2007 13:00:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/ny-chef-for-marinmuseum-i-karlskrona/"><guid isPermaLink="false">9014</guid><title>Ny chef för Marinmuseum i Karlskrona</title><description>&lt;br /&gt;Beslutet togs igår av Robert Olsson, överintendent för Statens maritima museer där Marinmuseum ingår. Rekryteringen har pågått under en längre tid och Robert Olsson är mycket nöjd:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;– Det här känns fantastiskt bra. Jag tillhör dem som tror att museivärlden behöver inspiration utifrån. Richard Bauer har bra erfarenheter som chef och utvecklare inom näringslivet. Dessutom har han erfarenheter av internationellt arbete vilket passar mycket bra in i de visioner vi har för Marinmuseum och hela myndigheten.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Richard Bauer har en internationell chefskarriär inom Trelleborgkoncernen bakom sig liksom en flerårig tjänst inom marinen, bl a som dykinstruktör och dykare i ubåtsräddningssystemet. Han har även ett stort intresse för marinhistoria och har varit verksam i marinarkeologiska sammanhang, bland annat på Kronan, och var med vid upptäckten av Gustaf III:s linjeskepp Hedvig Elisabeth Charlotta som förliste vid det Viborgska gatloppet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kontakt:  Richard Bauer  Ny chef för Marinmuseum  0733-17 01 77 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Helena Grännsjö  Informationsavdelningen, Marinmuseum  helena.grannsjo@maritima.se  00455-35 93 27, 709-58 40 44 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;</description><pubDate>Thu, 14 Jun 2007 14:04:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/isbrytaren-sankt-erik-kastar-loss-under-tall-ships-race/"><guid isPermaLink="false">9016</guid><title>Isbrytaren Sankt Erik kastar loss under Tall Ships Race</title><description>&lt;br /&gt;Till vardags ligger Sankt Erik vid kaj utanför Vasamuseet på Galärvarvet. Nu råder en febril aktivitet i maskin, på däck, i salonger och byssa för att göra fartyget klar att ta emot passagerare. Under de planerade turerna kommer maskinchef, maskinister, eldare och smörjare att ta emot passagerare nere i det enorma maskinrummet. Kabyssen, med sin kokseldade spis, kommer att vara bemannad för servering ombord. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;– Vår ambition är att alltid hålla fartyget i fungerande skick, men det är ändå en stor apparat att göra henne klar att kasta loss. Allt ska ses över och snyggas till, säger Leif Malmberg, chef för föremålsenheten på Statens maritima museer som äger fartyget.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sankt Erik byggdes som Stockholms stads isbrytare 1915. Fartygets huvudmaskin är trecylindrig och en av de största fungerande sjöångmaskinerna i Europa, kanske också i världen. Sammanlagt utvecklar de två ångmaskinerna ombord 4 000 hästkrafter. Senast det eldades under Sankt Eriks pannor var 2002. Två av fyra pannor ska nu driftsättas och innan färden måste 50 ton vatten bunkras – vatten som ska bli ånga.&lt;br /&gt;Bengt Söderlund, maskintekniker och eldare ombord, har bråda dagar med alla förberedelser:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;– Vi kommer att börja elda i maskin redan två dagar innan första turen. Man måste ta det försiktigt när maskinen är helt kall. Men det stora arbetet kommer efteråt, då måste alla pumpar demonteras och de stora topplocken lyftas av. Cylindrarna ska sen rengöras invändigt och få torka ut, berättar han.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Allmänhetens turer: 28–29 juli och 3–4 augusti.  Biljetter: Strömma Kanalbolaget eller Vasamuseets bokning&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Pressbilder: http://press.maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kontakt: Klas Helmerson, museichef Vasamuseet ansvarar för det publika klas.helmerson@maritima.se 0733-62 59 02&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Leif Malmberg, chef föremålsenheten, Statens maritima museer ansvarar för fartyget leif.malmberg@maritima.se 0704-44 22 90&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ulrika Djerw, informationsavdelningen ulrika.djerw@maritima.se 08-519 549 35&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;www.maritima.se</description><pubDate>Mon, 04 Jun 2007 09:00:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/tillbaks-fran-dockan/"><guid isPermaLink="false">9017</guid><title>Tillbaks från dockan</title><description>&lt;br /&gt;– Reparationen av skrovet med nitning av nya plåtar har varit mycket intressant och gått riktigt bra. Men det har tagit längre tid än   beräknat och också blivit betydligt dyrare. Nu gäller det att samla in mer pengar till nästa varvsbesök, säger Manne Dunge, projektledare för renoveringen. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under sommaren startar arbetet med att lägga det nya däcket som beräknas hålla på ett år. Detta arbete kommer att genomföras med egen personal.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I samband med museets 10-årsjubileum kommer besökare att kunna följa renoveringsarbetet från en uppbyggd ramp intill skeppet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kontaktperson: &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Manne Dunge, projektledare, tfn 0733-30 92 49&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Syfte med renoveringsprojektet av Jarramas Jarramas kommer att genomgå en omfattande renovering.  Med hög antikvarisk ambitionsnivå ska skrov, däck, rigg och&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;inredning återställas till det utseende fartyget hade 1946. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;De år som var hennes sista sommar i aktiv tjänst.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;</description><pubDate>Wed, 30 May 2007 15:30:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/skutstod-till-flytande-kulturarv/"><guid isPermaLink="false">9018</guid><title>Skutstöd till flytande kulturarv</title><description>&lt;br /&gt;Den 16 maj beslutade Statens maritima museer att fördela årets bidrag till följande segelfartyg: &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;AMBER (Stockholm) – 50 000 kr för byte av bordläggning och akterspegel.  Fartyget är ett gott exempel på ett jaktskrov riggad som galeas. Arbetet sker med tydlig kulturhistorisk inriktning.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;CONSTANTIA (Solna) – 80 000 kr för byte av bordläggning och kölbultar.&lt;br /&gt;Fartyget är ett bra exempel på traditionella jaktskrov riggade som skonare. Arbetet sker med tydlig kulturhistorisk inriktning. Fartyget är k-märkt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ISOLDA (Göteborg) – 220 000 kr för byte av däcksplåtar.&lt;br /&gt;Isolda är Sveriges sista bevarade djupvattenseglare ursprungligen riggad som tremastskonert. Fartyget är sällsynt väldokumenterat och man avser att bevara henne med ursprunglig exteriör. Arbetet med att restaurera Isolda är tidskrävande och kostsamt. Fartyget är k-märkt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;SUNBEAM (Stockholm) – 150 000 kr för byte av bordläggning.&lt;br /&gt;En traditionell engelsk kutter med ketchrigg. Fartyget kom till Sverige 1937 och förbyggdes på Hälleviksstrands varv. Fartyget bevaras i huvudsak i skick som ”sailing trawler” men med den typiska styrhytt som fartygen fick i Sverige. Fartyget är k-märkt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kontakt: Claes Wollentz, intendent	0733-40 16 40 claes.wollentz@maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ulrika Djerw, redaktör informationsavdelningen	08-519 549 35 ulrika.djerw@maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;www.maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;</description><pubDate>Thu, 24 May 2007 10:56:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/arkeologer-dyker-efter-dalarovrakets-historia/"><guid isPermaLink="false">9020</guid><title>Arkeologer dyker efter Dalarövrakets historia</title><description>&lt;br /&gt;Cirka 30 meter under vattenytan, över hela vrakplatsen, ligger föremål – keramik, flaskor, verktyg av olika slag samt korgar och lådor. En kanon står på halvdäcket. Hittills har arkeologerna fått en god uppfattning om hur de övre däcken, halv- och backdäck, är konstruerade. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sannolikt är att bärgningar har genomförts på vraket redan på 1600-talet, förmodligen kort efter förlisningen. Framför allt är det tydligt genom att halv- och backdäck är uppbrutna. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;– Troligtvis har man bärgat kanoner, vilket kan förklara att endast en kanon finns kvar på fartyget. Det bör ha funnits flera, vilket inte minst flera kanonportar vittnar om. Att bärgningar genomförts ökar chanserna att hitta arkivkällor som hjälper oss att identifiera fartyget, säger Andreas Olsson, arkeolog och projektledare för undersökningarna.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Arkeologerna tror inte att det rör sig om något örlogsfartyg, trots kanonen som står på halvdäck. Det var inte ovanligt att även civila fartyg seglade bestyckade på den tiden. Det verkar inte heller ha varit ett handelsfartyg. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;– Det är ett ganska litet fartyg, ca 20 meter långt. Det som är lite speciellt är en galjonsfigur i form av ett lejon. Det var inte vilka fartyg som helst som seglade omkring med ett lejon i stäven på 1600-talet. Vi får känslan av att det kan ha varit en privat jakt, men än så länge är det bara spekulationer, säger Andreas Olsson. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En spännande ledtråd är också ett av de föremål som bärgades av vrakets upptäckare, redan 2003. Det är en glasflaska med ett sigill som kan vara ett engelskt adligt vapen, antingen släkten Boynton eller Ogle i Northumberland. Glasflaskan kan genom sin form dateras till tiden mellan 1640–1670. Prover av fartygsvirket kommer också att tas med borr. Förhoppningen är att årsringarna i träet ska kunna berätta om när virket till fartyget fälldes och var det har växt. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Just nu pågår inmätningen av skrovet och fotografier sätts samman till en mosaikbild som ger en detaljerad översikt över vraket. Alla synliga föremål på vrakplatsen noteras och karteras noggrant. Arkeologerna kommer dock inte att bärga några föremål. De pågående dykningarna syftar till att upprätta en vård och skyddsplan för vraket. Undersökningen sker i samarbete med Haninge kommun. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pressbilder finns i vårt digitala pressrum: http://press.maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kontakt: Andreas Olsson	 projektledare, chef för arkeologienheten andreas.olsson@maritima.se 0705-19 54 20&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ulrika Djerw Informationsavdelningen ulrika.djerw@maritima.se 08-519 549 35&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;www.maritima.se</description><pubDate>Thu, 24 May 2007 07:03:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/tintin-till-sjoss--ny-utstallning-pa-sjohistoriska-museet/"><guid isPermaLink="false">9022</guid><title>TINTIN TILL SJÖSS – Ny utställning på Sjöhistoriska museet</title><description>&lt;br /&gt;På Sjöhistoriska museet i Stockholm öppnar en stor utställning om Tintin den 26 maj – Tintin till Sjöss. Genom Hergés verk tillsammans med föremål ur museets samlingar ger den omisskännlige journalistens äventyr till sjöss nya perspektiv på den maritima historien. Den 22 maj skulle Tintins skapare Hergé ha fyllt 100 år.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;– Det sjöhistoriska ämnesområdet är lika stort som de sju haven. Därför kommer också våra besökare av de mest skilda anledningar. Någon har varit sjöman, någon sjöofficer, en annan har seglat i sin egen båt och ytterligare någon är bara lockad av hav och sjöfart. Alla de som fascinerats av Tintin kan nu även de komma till oss och se att ämnesområdet är precis lika spännande som hans äventyr, säger Hans-Lennart Ohlsson, museichef på  Sjöhistoriska museet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tintins skapare Hergé har i flera av sina seriealbum inspirerats av fartyg, sjöfart och maritima miljöer, till exempel Krabban med guldklorna, Den mystiska stjärnan, Enhörningens hemlighet, Rackham den rödes skatt och Koks i lasten. Och med dessa album som utgångspunkt berättar utställningen såväl om Tintins äventyr och olika maritima ämnesområden som om seriens utveckling och Hergés konstnärskap och arbetsmetoder.&lt;br /&gt;– Med Hergés verk i storformat, ljud och ljus har vi skapat miljöer och stämningar kring varje album. Besökarna kommer att uppleva och känna igen sig i äventyren och få smakprov ur den maritima historien. Det här är en utställning som handlar om inspiration och drömmar och inte om att rada upp fakta, säger Elna Nord, utställningsproducent på Sjöhistoriska museet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det går att ta del av utställningen på två olika sätt. Besökarna kan dels uppleva Tintins äventyr i en följd av rum, vart och ett skapat utifrån ett album och ett ämnesområde, dels se Hergés originalverk och följa hans arbete med Tintin. Hergé lade stor vikt vid att placera honom i realistiska och trovärdiga miljöer. Varje album föregicks av grundliga efterforskningar.&lt;br /&gt;– Den maritima historien är mytomspunnen och har inspirerat många konstnärer. Hergé är en av dem och han var dessutom noggrann. Vi visar både hans verk och inspirationskällor och det är otroligt spännande att jämföra serierna med verkliga händelser och fartyg. Hergés teckningar tillsammans med materialet från våra samlingar ger både Tintins värld och den maritima historien liv på ett nytt sätt, säger Elna Nord.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tintins vänner, Rackham den röde och andra karaktärer ur äventyren kan också ses i utställningen och kapten Haddock både syns och hörs.&lt;br /&gt;– För våra unga besökare finns dessutom ett eget mysterium att lösa genom att följa Milous fotspår genom utställningen, säger Elna Nord.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tintin till sjöss visar originalteckningar av Hergé samt fotografier, modeller och föremål lånade från Studios Hergés samlingar i Bryssel, t ex professor Kalkyls hajubåt i fullskala. Ur museets egna samlingar visas en stor variation av föremål och modeller som knyter an till Tintins äventyr och Hergés arbete.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I år skulle den belgiske serietecknaren Hergé, som egentligen hette Georges Remi, ha fyllt 100 år. Hans första äventyr med Tintin publicerades 1929 och följdes av ytterligare 22, som tog Tintin och hans vänner över hela jordklotet (och till månen). Hergé skapade en helt egen grafisk berättargenre – den komiska äventyrsserien och har länge räknats som en av seriekonstens stora mästare. Tintins äventyr har översatts till 60 språk och 200 miljoner album har sålts världen över.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Utställningen produceras av Sjöhistoriska museet i samarbete med Studios Hergé i Bryssel och är formgiven av Tove Alderin. Tintin till sjöss visas till och med den 2 mars 2008.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under utställningsperioden erbjuder museet ett brett program av aktiviteter med fördjupning inom de ämnesområden som tas upp i Tintin till sjöss, t ex föredrag, skollovsprogram, evenemangsdagar med äventyrstema, modeller, smuggling, pirater, marinarkeologi och kommunikation till havs.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; PRESSBILDER&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pressbilder från utställningen finns i Sjöhistoriska museets pressrum: http://press.maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pressbilder på Tintin och Hergé finns i Studios Hergés pressrum, under Stockholm, på: www.tintin.com/pressroom/pressroom.html OBS! Lösenord: sirius&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; KONTAKTINFORMATION&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maria B Andersson, informationschef Tel: 08-519 548 67, 0705-14 48 67 E-post: maria.andersson@maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Elna Nord, utställningsproducent Telefon: 0703-99 58 97 E-post: elna.nord@maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mathias Andersson, informationsavdelningen Telefon: 08-519 548 79 E-post: mathias.andersson@maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kristoffer Henrysson, informationsavdelningen Telefon: 08-519 549 32, 0707-35 09 29 E-post: kristoffer.henrysson@maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; www.sjohistoriska.se</description><pubDate>Mon, 21 May 2007 09:22:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/1600-talsvrak-funnet--i-battre-skick-an-vasa/"><guid isPermaLink="false">9024</guid><title>1600-talsvrak funnet – i bättre skick än Vasa</title><description>&lt;br /&gt;Det unika vraket upptäcktes redan 2003 av en grupp yrkesdykare, som nu bildat föreningen Marina kultursällskapet, men det har fram till idag inte varit känt av sportdykare och allmänhet. Nu belägger Länsstyrelsen i Stockholms län det intressanta och ömtåliga vraket med dyk- och ankringsförbud.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Utifrån enstaka fynd och skeppets konstruktion har arkeologerna preliminärt kunnat datera vraket till 1600-talets mitt eller senare hälft. Det har varit ett 20 meter långt, tremastat fartyg. Det går ännu inte att avgöra vilken funktion fartyget har haft. Det finns åtminstone en kanon på vraket, men det är inte troligt att det rör sig om ett utpräglat örlogsskepp, snarare ett handels- och transportskepp. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det är ett ovanligt välbevarat vrak, bland annat står två av undermasterna fortfarande i upprätt läge. Skeppet står kölrätt på botten och all last och inventarier som funnits på skeppet när det förliste verkar finnas kvar. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;– Vraket erbjuder en fantastisk möjlighet att tolka stormaktstidens sjöfart och samhälle. Samtidigt är det extremt skört – som ett äggskal. Strömmar och erosion har kraftigt försvagat konstruktionen, säger Andreas Olsson, chef för akeologienheten vid Statens maritima museer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under maj månad kommer Statens maritima museer i samarbete med Marina kultursällskapet, Södertörns Högskola, Southamptons universitet och Haninge kommun att dyka vid vraket för att dokumentera det. Trots ett dyk- och ankringsförbud, finns farhågan att vraket kan komma att utsättas för åverkan och plundring. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;– Det finns ett fåtal sportdykare som bryter mot lagen och plockar med sig föremål och orsakar förstörelse, men de allra flesta sportdykare uppträder ändå respektfullt vid fornlämningar. Det är vår förhoppning att det här och andra välbevarade vrak i framtiden ska kunna upplevas på plats – utan att de tar skada, säger Andreas Olsson.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Statens maritima museer och Haninge kommun har visionen om att i framtiden kunna skapa en dykpark. Där skulle sportdykare, under kontrollerade former, kunna erbjudas bra information och dyk på intressanta platser kring Dalarö. Flera vrak från 1500–1700-talen finns i området: t ex Anna Maria, Riksäpplet, Gröne Jägaren och Bellevuevraket. Dessutom finns Dalarö skans med hamn från 1600-talet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;– Vattnen i Haninge kommun har en extremt spännande kulturmiljö bevarad – det är Sveriges, kanske världens, vrakkommun nummer ett!, säger Andreas Olsson.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bilder på fynd från vraket finns i vårt pressrum: http://press.maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Kontaktpersoner: Statens maritima museer Andreas Olsson, enhetschef arkeologienheten andreas.olsson@maritima.se 08-519 549 56 070- 519 51 20&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ulrika Djerw, informationsavdelningen ulrika.djerw@maritima.se 08-519 549 35&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Marina Kultursällskapet Jan-Erik Johansson 08-25 82 31&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Anders Autellus 08-38 60 37&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län Jan Dunér, handläggare 08-7854245&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Statens maritima museer (SMM) arbetar för bevarandet av det maritima kulturarvet. Vi driver Marinmuseum, Sjöhistoriska museet och Vasamuseet. Utanför museerna verkar vi i en rad nationella och internationella projekt inom marinarkeologi, kulturmiljöfrågor och maritima nätverk.</description><pubDate>Wed, 28 Mar 2007 15:07:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/nytt-vetande-om-vasa/"><guid isPermaLink="false">9025</guid><title>Nytt vetande om Vasa</title><description>&lt;br /&gt;”Vasa I” ger en kronologisk presentation och analys av hur Vasa hamnade på Strömmens botten, vad som hände under de 333 åren hon låg där, hur hon återfanns på 50-talet, bärgades och grävdes ut. Den innehåller även ny forskning som exempelvis visar att Vasa inte alls var bortglömd på Strömmens botten fram till återupptäckten 1956. Tydliga markeringar på sjökort och en ansökan om att bärga henne 1921 vittnar om att hennes position då var känd. I ”Vasa I” finns också en analys av tidiga bärgningsförsök och en detaljerad utredning om hur skeppets övre delar brutits ner under århundradena av både naturliga processer, ankare och dumpad sprängsten. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ny kunskap om Sveriges historia växer fram Redan innan utgrävningen av Vasas innandöme var klar sommaren 1961 hade utgrävningens ledare, Per Lundström, börjat planera en vetenskaplig rapport om projektet. Men det enorma arbetet med att sortera och lagra alla fynd inför konservering och restaureringen av skeppet tog alla resurser i anspråk och rapportplanerna lades på hyllan. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1964 föll uppgiften istället på intendent Carl Olof Cederlund som deltagit i utgrävningen. Han förberedde en publikation i flera volymer men skeppets stora behov av konservering, restaurering och förevisning fick åter gå före. 2002 beslöt Statens maritima museers ledning att göra en vetenskaplig satsning på att förstå fyndet av Vasa i vidast möjliga kontext. En heltidsforskare, arkeologen Fred Hocker, anställdes för att leda arbetet med rapporten. Fred Hocker har sammanställt de olika studier som genomförts under åren, men också tillfört ny kunskap genom forskning på fynd som tidigare inte detaljstuderats. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Flera författare Som huvudförfattare återkommer Carl Olof Cederlund, nu professor emeritus vid Södertörns högskola och boken innehåller också bidrag från Fred Hocker, Georg Hafström (1882-1984) och Per Wendel. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Boken presenterades vid ett arrangemang på Vasamuseet tisdagen den 20 februari då forskaren Fred Hocker berättade om arbetet med ”Vasa I” och professor Carl Olof Cederlund intervjuades av museichef Klas Helmerson.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Vasa I kan köpas i Vasamuseets, Marinmuseums och Sjöhistoriska museets butiker (butiken.sm@maritima.se).  Den går också att beställa från förlaget Oxbow Books (www.oxbowbooks.co.uk).  Priset i Sverige är 495 kronor och £40 i övriga Europa.  ISBN 91-974659-0-9 / ISBN 978-91-974659-0-8.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bilder finns på http://press.maritima.se Har du frågor eller vill komma i kontakt med någon av författarna, kontakta gärna: Forskare Fred Hocker, 08-518 548 06, 0705-30 48 06, eller fred.hocker@maritima.se Museichef Klas Helmerson, 08-519 548 66, 0733-62 59 02, eller klas.helmerson@maritima.se Informationsavdelningen, Sofie Aspelin, 08-519 558 25</description><pubDate>Tue, 20 Feb 2007 13:28:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/prestigefull-nominering-till-radda-jarramasprojektet/"><guid isPermaLink="false">9026</guid><title>Prestigefull nominering till Rädda Jarramasprojektet</title><description>För tionde året i rad utser Sponsrings &amp; Eventföreningen Sveriges bästa Sponsrings- och Eventprojekt i tävlingen Gyllene Hjulet. Sju priser delas ut till företag som på ett kreativt och effektivt sätt utnyttjat sponsring och/eller event i sin externa såväl som interna kommunikation i syfte att nå de marknadsmässiga målen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;– I år var konkurrensen hårdare än någonsin. Samtidigt var juryarbetet mer spännande eftersom antalet riktigt bra bidrag var betydligt fler, säger Caroline Sallmander VD för Sponsring och eventföreningen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;– Det är oerhört roligt att Rädda Jarramas är nominerat till Gyllene Hjulet. Det ger oss en extra sporre i arbetet och en skjuts i marknadsföringen av vårt marina kulturarv, säger projektledare Emma Having.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;De nominerade offentliggjordes den 5 februari och vinnarna presenteras den 7 mars.&lt;br /&gt;De kriterier som juryn bedömt är följande: Hur såg uppdraget ut?  Lösningens kreativa höjd  Hur väl målgruppsrelateringen överensstämmer? Projektets användning i den totala marknadskommunikationen  Hur sponsringsprojektet integrerats med andra discipliner inom totalkommunikationen?  Uppnådda resultat i förhållande till syfte och målsättningar  www.gyllenehjulet.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ytterligare information och bilder om Rädda Jarramas-projektet finns på: http://press.maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vid frågor, kontakta  Projektledare Emma Having 070-622 39 06 emma.having@maritima.se Marknadsförare Sofie Aspelin, 08-519 558 25 sofie.aspelin@maritima.se</description><pubDate>Tue, 06 Feb 2007 15:43:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/marinmuseum-soker-museichef---tilltrade-till-sommaren/"><guid isPermaLink="false">9027</guid><title>Marinmuseum söker museichef - tillträde till sommaren</title><description>&lt;br /&gt;Hon tar över Samlingsavdelningen, där myndighetens föremål, arkiv, bibliotek, museifartyg och båtar ingår. Tillträdet till den nya tjänsten kommer att dröja för att rekryteringen av ny chef till Marinmuseum ska få den tid som behövs. Det kan dröja till sommaren innan en ny chef kan vara på plats. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;På frågan om hon nu kommer att sakna Marinmuseum svarar hon: - Det är en otroligt trevlig arbetsplats. Som tur är kommer jag inom min nya tjänst vara chef över dem som arbetar med samlingarna på Marinmuseum och därmed vara på plats i Blekinge även om mitt huvudkontor blir på Sjöhistoriska museet. Rekryteringsprocessen sätter igång nu, men profilen på den man söker som museichef är inte riktigt klar. Det vore kul med många kvinnliga sökande, säger Ingrid Hall Roth, som varmt rekommenderar jobbet.&lt;br /&gt; – Marinmuseum har en stor utvecklingspotential och är ett av Sveriges mest spännande museer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pressbilder: http://press.maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kontakt:  Helena Grännsjö, informationsansvarig, Marinmuseum 0455-35 93 27, 0709-58 40 44 helena.grannsjo@maritima.se &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ingrid Hall Roth, museichef 0455-35 93 51 ingrid.hall-roth@maritima.se</description><pubDate>Wed, 31 Jan 2007 13:19:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/ny-sjohistorisk-bok-k-markta-fartyg---flytande-klenoder/"><guid isPermaLink="false">9028</guid><title>Ny sjöhistorisk bok: K-märkta fartyg - flytande klenoder</title><description>&lt;br /&gt;I reportage får läsaren också möta de verkliga eldsjälarna. Att bevara gamla fartyg är ofta en kamp mot ekonomisk knapphet och en balansgång mellan att antikvariskt bevara och att anpassa till moderna sjösäkerhetskrav. I många fall är det en livsstil att bevara och bruka gamla fartyg. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kerstin Bergström i Gamleby, har sett hur attityden till gamla segleskutor förändrats under de senaste 30 åren. När hon och hennes man som ung barnfamilj valde att köpa en skuta att bo i ville ingen veta av dem vid sina kajer. Idag har de fått kulturpris för sina insatser. ”Man har blivit mer professionell på att vara oproffessionell, alltså man förstår vad det betyder att allt inte är institutionaliserat, att man faktiskt framstår som en fristad för nånting som behövs i samhället”, berättar hon i ett av bokens reportage.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Boken är utgiven av Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm och producerad av Sjöhistoriska museet som Sjöhistorisk årsbok 2006–2007. Boken är rikt illustrerad med nytagna färgfotografier. I slutet av boken finns en 20-sidig katalog över samtliga nu k-märkta fartyg i Sverige. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Titel: K-märkta fartyg – flytande klenoder (Sjöhistorisk årsbok 2006–2007) Redaktör: Ulrika Djerw Grafisk form: Magnus Bergström Foto: Johan Jonson, Anneli Karlsson, Karolina Kristensson, Maria Ljunggren, Erling Klintefors &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ISBN: 978-91-974659-4-6 ISSN: 0349-019X&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Recensionsex kan skickas på begäran.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pressbilder finns på: http://press.maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kontakt:  Ulrika Djerw redaktör 08-519 549 35 ulrika.djerw@maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Claes Wollentz K-märkning, Statens maritima museer 0733-40 16 40 claes.wollentz@maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;</description><pubDate>Wed, 17 Jan 2007 13:41:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/rekordar-for-vasamuseet/"><guid isPermaLink="false">9029</guid><title>Rekordår för Vasamuseet</title><description>&lt;br /&gt;- Vasas dragningskraft är enorm, dessutom tycker över hälften av alla besökarna att skeppet överträffar deras förväntningar, säger museichef Klas Helmerson.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den ökade turismen till Stockholm är en del av förklaringen till siffrorna. Samtidigt är Vasa ett mysterium som aldrig upphör att locka. Flera forskningsprojekt pågår för att säkra skeppet för framtiden.&lt;br /&gt;- Vi har en unik skatt att vårda, fortsätter Klas Helmerson. Ett skepp som legat på botten, bortglömt i flera hundra år och som återvänt till oss som en budbärare från en annan tid.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Besökssiffrorna för de maritima systermuseerna, Sjöhistoriska museet (cirka 120 000 besökare) och Marinmuseum (drygt 190 000 besökare), tyder även de på fortsatt hög nivå. Till skillnad från Vasamuseet ingick dessa i fri entréreformen som i år upphävs.  - Vi räknar med att antalet besökare nu kommer att sjunka och möter det med utökad programverksamhet och föreläsningar, säger Sjöhistoriska museets nytillträdde chef Hans-Lennart Ohlsson. I maj öppnar också en stor utställning om Tintin till sjöss. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;På Marinmuseum i Karlskrona uppmärksammas att det är tio år sedan man fyttade in i de magnifika lokalerna på Stumholmen. Besökstoppen förväntas som vanligt till sommaren med många utländska gäster, framför allt tyskar, danskar och polacker.  - En stor satsning 2007 blir också färdigställandet av vårt populära barn- och ungdomsaktivitetsrum Dunders däck, säger museichef Ingrid Hall Roth.</description><pubDate>Fri, 05 Jan 2007 12:40:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/ny-bok-och-fotoutstallning-om-k-markta-fartyg-pa-sjohistoriska-museet-den-17-december/"><guid isPermaLink="false">9031</guid><title>Ny bok och fotoutställning om k-märkta fartyg på Sjöhistoriska museet den 17 december.</title><description>&lt;br /&gt;Statens maritima museer, SMM, har hittills k-märkt 73 svenska fartyg av olika slag. De har alla bedömts vara värda att bevara av olika anledningar. Sjöhistorisk årsbok 2006–2007 handlar om dessa flytande klenoder, men lika mycket om de engagerade människorna, eldsjälarna, som finns bakom varje välbevarat fartyg. I samband med Julnautikan den 17 december öppnar SMM:s fotografer en utställning i Sjöhistoriska museets café med fotografier ur boken. Bland de k-märkta fartygen finns bogserbåtar, passagerarångfartyg, segelskutor och fiskebåtar men också andra typer, bland annat en bilfärja från 1963 och en sightseeingbåt från 1947. Boken kommer att finnas till försäljning.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kontaktpersoner: Ulrika Djerw, tel: 08-51954935, Maria Ljunggren, tel: 08-51954909  Högupplösta pressbilder finns på: http://press.maritima.se Mer information om k-märkning och fartygsbevarande: www.maritima.se</description><pubDate>Thu, 14 Dec 2006 15:26:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/sjomarken--kustens-konstverk-ny-utstallning-oppnar-pa-sjohistoriska-den-16-december/"><guid isPermaLink="false">9033</guid><title>Sjömärken – Kustens Konstverk, ny utställning öppnar på Sjöhistoriska den 16 december</title><description>&lt;br /&gt;Göran Edvard Johansson Båtar, fyrplatser och andra marina motiv är inspirationskällor i Göran E. Johanssons måleri. Han har arbetat på Finnboda varv och som egen företagare inom sjöfarten. Göran E. Johansson målar i olja och akryl på segelduk och presenning. Han har haft utställningar bl a på Blidö, i Nynäshamn och Sigtuna. År 1997 startade han, tillsammans med sin hustru, Galleri Edvard vid Siggesta gård på Värmdö.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Magnus Rietz Magnus Rietz har arbetat som fotograf sedan 1980. Han anlitas ofta av sjöfarts- och turistnäringen och är känd för sina färgmättade klassiskt komponerade bilder. Utställningens fotografier i svart/vitt är kopierade på helmatt fiberpapper som blektonats. Magnus Rietz gav ut boken Svenska fyrar år 1999. I den återges alla stora fyrplatser. Han medverkar med sina bilder i utställningen Isbrytning som visas ombord på museifartyget Sankt Erik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Utställningsproducent: Pia Frände&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Högupplösta pressbilder finns på: http://press.maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sjöhistoriska museet: www.sjohistoriska.se</description><pubDate>Thu, 14 Dec 2006 15:17:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/tystnad-och-frack-kladsel-avgjorde-sm-i-brade-2006/"><guid isPermaLink="false">9034</guid><title>Tystnad och fräck klädsel avgjorde SM i bräde 2006</title><description>&lt;br /&gt;– Det blev en oerhört rolig och dramatisk finalomgång! Alla fem matcherna vanns med ”Jan” eller ”Sprängjan” vilket är mycket ovanligt, berättar en nöjd Carl Johan Eberstein.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Carl Johan deltog i SM första gången för nio år sedan och kom då tvåa. De senaste två åren har han däremot inte deltagit och var inför årets SM-helg inte matchtränad. Carl Johan berättar att han var totalt fokuserad och jättetaggad eftersom det var så länge sedan han spelade senast. I bräde pratas det ofta erfarenhet och talang men också om tur och slump, men det mesta går att påverka och Carl Johan drog nytta av alla möjligheter. Bland annat var en av hans strategier att inte prata under matcherna. Något som lätt gör motståndaren osäker. Även Carl Johans klädsel var genomtänkt, under söndagens finalspel var han klädd som en segrare redan på morgonen! &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Brädspelets historia När Vasa sommaren 1628 rustades för sin jungfruresa var det inte bara kanoner och ballast som bars ombord, utan även besättningens personliga tillhörigheter stuvades. En okänd officer hade förberett sig på många långa och tråkiga dagar till sjöss. Han hade tagit med sig ett brädspel!  Det hittades i Vasas akter efter bärgningen 1961. Brädspelet var gjort av ask och ek med brickor av lönn och päron. Fyndet gav idén att återuppväcka intresset för det gamla fina svenska spelet bräde. Så skapades Vasamuseets brädspelsvänner som nu arrangerade SM för elfte året i rad. Deltagarna sitter alldeles invid Vasa och spelar i hennes aura. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;På Vasamuseet spelas bräde varje onsdag och det brukar vara mycket populärt. Varje år avslutas brädspelssäsongen första helgen i december med svenskt mästerskap. Tävlingen inleddes på lördagen med kvalificeringsspel som pågick till ca 17.00. Under söndagen anordnades slutspel, men också en tröstturnering för de som inte gick till final.  Svenskt bräde har en egen vokabulär som i sin tur har gett upphov till många vardagliga uttryck som exempelvis ”komma på kant med någon”, ”han blev brädad” och ”vilken sinkadus”. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Resultat 2006 1 Carl Johan Eberstein, Stockholm 2 Ulf Wallgren, Bandhagen (vinnare 2003) 3 Hjalmar Bondestam, Täby&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tidigare segrare 2005 Sven Boija 2004 Gillis Weingarth 2003 Ulf Wallgren 2002 Jocke Norberg 2001 Petter Marklund 2000 Lasse Karlsson 1999 Gillis Weingarth 1998 Lasse Karlsson 1997 Ulf Ring 1996 Svante Hådell&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Bilder finns på http://press.maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; För mer information kontakta gärna: Maria Sandström, Vasamuseet 08-519 558 85 maria.sandstrom@maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;eller ring direkt till Carl Johan Eberstein  070-32 29 199, 08-755 12 75</description><pubDate>Wed, 06 Dec 2006 07:54:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/fripassagerare---myten-som-blev-en-handelsvara/"><guid isPermaLink="false">9035</guid><title>Fripassagerare - myten som blev en handelsvara</title><description>&lt;br /&gt;Boken är skriven av journalisten Ulrika Hallin som länge bevakat sjöfartsfrågor. Det är en gripande nutidsskildring med skrämmande vittnesskildringar av och kring alla de människor som skugglikt rör sig till sjöss. Vi får bland andra möta Michel och Jacques som i över en vecka bodde i en liten låda på ett lastfartyg. De klev på i Port-Gentil i Gabon och hoppades att fartyget skulle ta dem till Europa. De berättar om den panik de kände nere i det mörka lastrummet, med all den last som fanns staplad ovanför dem. Vad skulle hända om det blev sjögång? Hur skulle de få mat?  &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Illegal migration handlar om drömmen om ett bättre liv, att fly från vedervärdiga omständigheter. Europa är målet för många, och sättet att ta sig dit spelar mindre roll. Vid EU:s yttre gränser utspelar sig dagligen scener som är svåra att föreställa sig, som de höggravida kvinnor som försöker ta sig in i den lilla spanska enklaven Ceuta i norra Marocko, somliga i småbåtar, somliga simmande. Och till semesterparadiset Kanarieöarna tar sig varje år tiotusentals illegala migranter i öppna småbåtar från Afrika. Hur många som inte klarar resan vet ingen, men det är många. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hur påverkas sjöfarten av den illegala migrationen? Rederier, hamnar och besättningar är idag ofrivilliga brickor i en omfattande cynisk smugglingsverksamhet som bedrivs av organiserade ligor.  &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Välkommen på pressträff och samtal med författaren Ulrika Hallin.&lt;br /&gt;Fredag 1 december kl 13.00, Sjöhistoriska museet, Djurgårdsbrunnsvägen 24, Stockholm.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Anmälan och information:  Jenny Rosenius tel: 070 - 819 51 55 jenny.rosenius@maritima.se www.maritima.se</description><pubDate>Thu, 23 Nov 2006 20:20:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/hur-ska-man-gora-for-att-komma-till-japan/"><guid isPermaLink="false">9036</guid><title>Hur ska man göra för att komma till Japan?</title><description>&lt;br /&gt;Utställningen om Alice från Hudiksvall är en samproduktion mellan SMM och Hälsinglands museum där den visades sommaren 2006. Då hade Alice Jacobsson precis gått bort 87 år gammal. Historien om hennes liv är fascinerande och berättar om en stark kvinna som vågade söka sina drömmar och möta verkligheten. Redan som mycket ung påbörjade Alice sin färd - mot strömmen - oftast till havs. Hon hann bl a arbeta som fiskarepiga, kocka på bogserbåtar, ombord på oljetankers och som handelsflottans första personalkonsulent. För att inte tala om jobb som tobaksfarmare i Australien!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Utställningen bygger i grunden mycket på ett ljudspår om Alices liv av journalisten Gunilla Kindstrand. I vår version kan besökaren även se lite av det material som Alice själv överlämnat till Sjöhistoriska museets arkiv. Dessa bilder, brev och dokument berättar främst om hennes arbete vid Transoilrederierna i början av 50-talet. Både ombord och sedan på rederikontoret drev hon införandet av kvinnliga anställda på fartygen och de så kallade trivselåtgärderna med bl a hobbyrum och studiecirklar för att berika sjömännens ofta ganska trista tillvaro ombord. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Utställningen öppnade den 14:e november och står till sista mars nästa år. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(Alice Jacobsson figurerar sedan tidigare i Sjömansliv - berättelser från två sekel, Sjöhistorisk årsbok 2000-2001. )&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mer info:  Ylva Lewenhaupt, 0709-688276, ylva.lewenhaupt@maritima.se Utställningsform: Unna design.  www.sjohistoriska.se</description><pubDate>Wed, 15 Nov 2006 16:02:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/vasapris-till-tysk-idehistoriker/"><guid isPermaLink="false">9037</guid><title>Vasapris till tysk idéhistoriker</title><description>&lt;br /&gt;Vasas rikt utsmyckade akterspegel vimlar av mytiska figurer – grekiska, romerska och bibliska men också ”götiska”. Göticismen var en av dåtiden omhuldad tes som gav Sverige ett stolt förflutet.  Den ”bevisade” att goterna, som erövrade Europa och gjorde slut på romarriket, egentligen var av svenskt ursprung.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;På Vasamuseets Gustav Adolfs-seminarium den 6/11 kl 17, håller Inken Schmidt-Voges ett föredrag (på engelska) om sin forskning och tar emot priset om 35 000 kr. I ett kompletterande föredrag talar sedan journalisten och marschskribenten Staffan Skott om Marcia Carolus Rex och andra marschmyter samt journalisten Henrik Berggren om Vikingen som socialliberal – från göticism till socialdemokratisk välfärdsstat. Och naturligtvis serveras Gustav Adolfsbakelser i pausen. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Har du frågor? Maria Sandström, programsekreterare, Vasamuseet, 08-519 558 85 Professor Nils Erik Villstrand, vid Åbo akademi, nvillstr@abo.fi&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Tidigare pristagare: 2005: Forskaren Anna-Maria Forsberg för hennes avhandling ”Att hålla folket på gott humör” – om informationsspridning, krigspropaganda och mobilisering i 1600-talets Sverige.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2004: Sångaren, musikern &amp; kompositören Martin Bagge, för sina studier i 1600-talets musikvärld på spaning efter melodier till Lasse Lucidors visor.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2003: Fil dr Torbjörn Eng för sin avhandling "Det svenska väldet - ett konglomerat av uttrycksformer och begrepp från Vasa till Bernadotte". &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2002: Professor Carl Olof Cederlund vid Södertörns högskola för en marinarkeologisk livsgärning, inledd med utgrävningen av Vasa år 1961.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2001: Malin Lennartsson för hennes avhandling om relationer mellan kvinnor och män i 1600-talets Småland.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2000: Sören Klingnéus för sin forskning om vapensmeder &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1999: Göran Stenberg för sin doktorsavhandling om likpredikningar och gravtal under 1600- och 1700-talen&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1998: Marie Louise Rodén för sin doktorsavhandling om drottning Kristinas politiska liv i Rom efter abduktionen från Sveriges tron 1654.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1997: Docent Ebba During för hennes undersökning av det osteologiska materialet från Vasa. De visade sig komma från 25 individer varav 2 var kvinnor.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1996: Dr. Stephen Johnston, History of Science i Oxford, för hans studier av skeppsbyggeriets utveckling i tiden omedelbart före Vasas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1995: Professor Jan Lindegren för hans studier av statsmakten under Gustav Adolf-tiden&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1994: Fil lic. Leon Jespersen; Odense, för hans konsekvent genomförda forskning om statsmaktens tillväxt i Danmark och Sverige under första delen av 1600-talet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1993: Docent Jan Glete för hans forskning om flottors och örlogsfartygs betydelse för centralmaktens framväxt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1992: Docent Nils Erik Villstrand för hans forskning om utskrivningar som för oss mycket nära rikets inbyggare på båda sidor av Östersjön.&lt;br /&gt;</description><pubDate>Fri, 03 Nov 2006 11:57:00 +0100</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/nya-vasafynd-pa-strommens-botten/"><guid isPermaLink="false">9038</guid><title>Nya Vasafynd på Strömmens botten</title><description>&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ett stort bottenområde har kartlagts och två schakt grävts på förlisningsplatsen utanför Beckholmen. Våren 2006 besiktigades även den så kallade Kastellholmsgropen, mellan Kastellholmen och Djurgården på Stockholms ström. Gropen är den sista i den serie gropar som bildades då Vasa flyttades från den ursprungliga Vasagropen, upp på grundare vatten vid Kastellholmen hösten 1959. Det är i Kastellholmsgropen de nya fynden har gjorts.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vill ni komma i kontakt med Patrik Höglund, marinarkeolog vid Statens maritima museer, som deltagit i undersökningarna av Vasagropen, kontakta honom på telefon: 070 - 602 77 96 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bilder finns på http://press.maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;------------------- &lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Imorgon onsdag, 25 oktober, föreläser Statens maritima museers arkeologienhet om årets dykningar vid Vasagropen. Programmet börjar kl 18.00 och beräknas vara slut ca kl 19.45. Entrépriset är 60 kr, studerande 40 kr. Föreläsningen hålls i Vasamuseets filmsal. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Föreläsningen behandlar även två andra marinarkeologiska utgrävningar. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Östra Riddarfjärden, marinarkeologiska undersökningar inför ett tunnelprojekt &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;projektledare Marcus Hjulhammar Om de marinarkeologiska undersökningar som har utförts av SMM:s dykande arkeologer under 2005 och 2006 inför projekteringen av Citybanan. Förutom nyupptäckta fartygslämningar handlar föredraget även om hur undersökningsområdet har utvecklats och förändrats från medeltiden fram till idag. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Undervattensarkeologi utanför Birka &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;intendent Niklas Eriksson &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sedan några år tillbaka bedriver Statens maritima museer arkeologiska undersökningar i vattnet utanför den vikingatida staden Birka i Mälaren. På endast några meters djup finns förutom en omfattande pålanläggning såväl lösfynd som kulturlager. Undersökningarna vid Birka är en del av ett större projekt som drivs av Statens maritima museer och som kallas Vikingatida skepp och bebyggelse.</description><pubDate>Tue, 24 Oct 2006 11:17:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/ubat-137-pa-grund/"><guid isPermaLink="false">9039</guid><title>Ubåt 137 på grund</title><description>&lt;br /&gt; Förhandsvisning&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Onsdagen den 25 oktober visas U 137 på grund i Stockholm respektive Karlskrona. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Filmen är 80 minuter.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; I Stockholm visas dokumentären kl 13.00 i SVT Kommunikations visningsrum i Kontorshuset, Oxenstiernsgatan 26. Samling i Kontorshusets reception kl 12.50. Efter visningen finns det möjlighet att göra telefonintervjuer med filmens regissör Joakim Lindhé.  O.s.a till cecilia.malmstrom@svt.se senast tisdag 24 oktober kl 10.00. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I Karlskrona visas dokumentären kl 10.00. På plats är regissören Joakim Lindhé.&lt;br /&gt;Visningen sker på Marinmuseum, biosalongen i ubåtsutställningen, 2:a våningen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;O.s.a, helena.grannsjo@maritima.se senast tisdag 24 oktober.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Det är 25 år sedan den sovjetiska ubåten U 137 gick på grund i Blekinge skärgård. Det elva dagar långa dramat innehöll dramatik och dråpligheter som inte tidigare varit kända. I Joakim Lindhés och Per Anders Rudelius dokumentär Ubåt 137 på grund får tittarna möta människor som på olika plan var nära händelsernas centrum – från dåvarande statsministern till ubåtens politiske officer. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Grundstötningen blev snabbt en världsnyhet, en David mot Goliat - historia där Sverige satt med trumf på hand.       Dåvarande statsminister Thorbjörn Fälldin offentliggjorde misstankarna om att ubåten var kärnvapenbestyckad. Med ett ödesmättat tonfall konstaterade han att händelsen var den mest uppseendeväckande kränkningen av svenskt territorium sen andra världskriget.       Men hur tuff skulle den svenska regeringen kunna vara mot supermakten? Thorbjörn Fälldin, Ola Ullsten, dåvarande utrikesminister, och Leif Leifland, kabinettssekreterare, avslöjar i öppenhjärtiga intervjuer hur man agerade och resonerade i maktspelet mot Sovjetunionen.        Filmen ger också en inblick om hur hela dramat upplevdes inifrån ubåten. Den politiske officeren Vasilij Besedin berättar om de elva dagarna på grund i Gåsefjärden. Besedin får också återse mannen som för 25 år sedan ledde förhöret mot honom, kommendörkapten Karl Andersson. Mötet sker ombord på samma plats som 1981, torpedbåten ”Västervik”.       Något svar på den omstridda frågan om hur och varför ubåten hamnade i Blekinge skärgård ger inte dokumentären. Däremot presenteras nya fakta som kastar nytt ljus över vad som egentligen hände under de hektiska dygnen.  ………………………………………………………………………………………………………………………………………&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Helena Grännsjö  Informationsansvarig Marinmuseum/ PR  Manager Naval Museum Informationsavdelningen / Information &amp; Marketing Department  STATENS MARITIMA MUSEER / NATIONAL MARITIME MUSEUMS &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Besöksadress / Visitors: Marinmuseum Stumholmen 371 32 Karlskrona  Tel. +46 (0)455-35 93 27   Mobil: (0)+709-58 40 44 Fax. +46 (0)455-35 93 49 helena.grannsjo@maritima.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;</description><pubDate>Mon, 23 Oct 2006 09:44:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/gustav-iiis-amphion-restaurerad---ny-utstallning-pa-sjohistoriska-museet/"><guid isPermaLink="false">9040</guid><title>Gustav III:s Amphion restaurerad - Ny utställning på Sjöhistoriska museet</title><description>&lt;br /&gt;Bakgrund Gustav III blev under en resa i Frankrike inspirerad av lyxen vid hovet i Versailles. Han gav skeppsbyggmästaren Fredric Henric af Chapman i uppdrag att rita ett lustfartyg som byggdes på Djurgårdsvarvet och sjösattes sommaren 1778. Fartyget - en skonert - döptes till Amphion (Zeus’ son som var kulturens beskyddare). &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Chapman konstruerade henne för ”hans Kongelige Majestät att bruka på Mälaren”. Fartygets sjövärdighet ifrågasattes snabbt efter en mängd incidenter. Trots detta användes hon som stabsfartyg under svensk-ryska kriget 1788-1790 och deltog vid de båda slagen om Svensksund. Knappt 100 år senare, 1884 höggs hon upp efter att en längre tid tjänat som logementsfartyg. Men kajutan och akterspegeln räddades undan till vår tid.&lt;br /&gt;  Konservator Anna Catellani har nu varsamt återställt Amphions akterspegel och kajuta till 1700-talet.&lt;br /&gt;Utställningsproducent är Pia Frände och formgivare Agneta Wolfbrandt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pressbilder Pressbilder finns att hämta från Statens martima museer webbplats:  http://press.maritima.se   Har du frågor, kontakta gärna:  Pia Frände, utställningsproducent 08-519 549 36, 0733-90 29 42, pia.frande@maritima.se</description><pubDate>Thu, 19 Oct 2006 09:22:00 +0200</pubDate></item><item xml:base="https://staging.smtm.se/sv/om-myndigheten/pressrum/skeppsvrak-fran-1500-talet/"><guid isPermaLink="false">9041</guid><title>Skeppsvrak från 1500-talet</title><description>&lt;br /&gt;Vraket i Selångersån upptäcktes redan 1994 i samband med schaktarbeten i ån. Länsmuseet i Västernorrland utförde då en besiktning, vilken resulterade i att fyndet blev klassat som fast fornlämning och skyddat enligt Kulturminneslagen. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under 2003 togs ett årsringsdateringsprov från ett skeppstimmer. Analysen visade att virket till timret fälldes någon gång under åren 1569–1573. Mycket tyder på att vraket är resterna av ett mindre, ca 15 meter långt transportfartyg. Det finns få undersökta fartyg från 1500-talets slut, den närmsta motsvarigheten är ett danskt fynd.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Genom dykarna och amatörarkeologerna Lennarth Högberg och Anders Vikdahl har Länsstyrelsens fått kännedom om att vraket är utsatt för nedbrytning. Eftersom det är beläget på endast några meters vattendjup far vrakdelarna illa av både is och strömmar. Det har lett till den nu pågående undersökningen som finansieras av Länsstyrelsen i Västernorrlands län och utförs av Statens maritima museers marinarkeologer med medverkan av Lennarth Högberg och Anders Vikdahl.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hela vraket kommer inte att grävas fram under den pågående undersökningen. Arkeologerna gräver ett schakt och har som målsättning att få fram mer information om fartygets konstruktion, ursprung och dess användning. Resultatet rapporteras till Länsstyrelsen och kommer att utgöra underlag vid planeringen av vrakets framtida bevarande.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;PRESSVISNING VID VRAKET Fredagen den 6 oktober 2006, klockan 11.00  Statens maritima museer och Länsstyrelsen i Västernorrlands län bjuder in till pressvisning vid platsen för undersökningen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;PRESSBILDER Pressbilder finns att hämta från Statens martima museer webbplats: www.press.maritima.se.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;KONTAKTPERSONER Niklas Eriksson, projektledare, arkeologienheten, Statens maritima museer, 070-46160 98&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jonas Walker, länsantikvarie, Västernorrlands län, 070-215 69 51&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Andreas Olsson, chef för arkeologienheten, Statens maritima museer, 070-5195120</description><pubDate>Fri, 06 Oct 2006 06:52:00 +0200</pubDate></item></channel></rss>